Meddelande och landskapitel
I 2024 års rapport om rättsstatsprincipen går kommissionen igenom både positiva och negativa utvecklingstendenser i alla EU-länder på fyra områden som är viktiga för rättsstatsprincipen: domstolsväsendet, regelverket för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och oberoende och andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter. Rapporten innehåller ett kapitel för vart och ett av de 27 EU-länderna. Landskapitlen bygger på kommissionens kvalitativa bedömningar och där analyseras nya tendenser sedan den föregående rapporten och man följer upp de utmaningar och tendenser som identifierades i 2023 års rapport.
Sedan 2022 innehåller rapporten också konkreta rekommendationer till alla länder. Analysen i 2024 års rapport innehåller därför också en kvalitativ bedömning av hur länderna har genomfört rekommendationerna från 2023. Rekommendationerna för 2024 bygger antingen vidare på fjolårets rekommendationer, beroende på vilka framsteg som gjorts, eller tar upp nya problem. Rekommendationerna ska hjälpa EU-länderna att driva på pågående reformer och att kartlägga områden där det krävs förbättringar.
Kommissionen har tagit fram rapporten i en fortlöpande dialog med nationella myndigheter och i samråd med intressenter i EU, men kommissionen tar det fullständiga politiska ansvaret för bedömningen och de rekommendationer som utfärdas. I nästa omgång kommer kommissionen att följa upp utvecklingen och utvärdera hur rekommendationerna har genomförts.
För första gången innehåller rapporten för 2024 också landskapitel om de fyra kandidatländerna Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Det kommer att stödja de fyra ländernas reformarbete, så att de kan göra varaktiga framsteg när det gäller demokrati och rättsstatsprincipen inför ett EU-medlemskap och garantera varaktigt höga standarder efter anslutningen.
I de politiska riktlinjerna för nästa kommission 2024–2029 har rättsstatsprincipens betydelse för ett framgångsrikt EU befästs ytterligare. Rapporten om rättsstatsprincipen kommer att fortsätta att vara drivkraften för det arbetet. Rapporteringen ska bland annat breddas för att fånga viktiga aspekter som inremarknadsdimensionen. Kopplingen mellan rapportens rekommendationer och finansiering från EU-budgeten ska också stärkas.
Rapporten om rättsstatsprincipen 2024 – meddelande och landskapitel
Metod
Utvärderingarna i landskapitlen har gjorts i enlighet med den metod som uppdaterades 2022 efter diskussioner med EU-länderna, bland annat med målet att spegla det nya inslaget med rekommendationer i rapporten. Avsikten med landskapitlen är inte att ge en uttömmande beskrivning av alla rättsstatsrelaterade frågor i varje land, utan att redogöra för viktiga tendenser. Utvärderingen avser EU-rättsliga krav, bland annat de som följer av EU-domstolens rättspraxis. Rekommendationer och yttranden från Europarådet är också en användbar referensram för relevanta standarder och bästa praxis.
Rapporten om rättsstatsprincipen är resultatet av ett nära samarbete med EU-länderna och bygger på flera olika källor. Alla EU-länder och kandidatländerna fick en inbjudan att bidra till processen, komma med skriftliga bidrag och delta i de landsbesök som gjordes mellan januari och mars 2024. För besöken i länderna arrangerade kommissionen över 640 möten med nationella myndigheter, oberoende organ och intressenter, bland annat civilsamhällets organisationer (mer information om landsbesöken finns i dokumentavsnittet nedan). Dessutom har kommissionen på politisk nivå diskuterat rapporten med nationella myndigheter och regeringar samt med företrädare för de nationella parlamenten. Innan den här rapporten antogs hade de nationella myndigheterna fått möjlighet att lämna uppdaterade faktauppgifter till sitt landskapitel.
Ett nätverk av nationella kontaktpunkter för rättsstatsprincipen bildades 2020 för att hjälpa till att inrätta mekanismen och det har fortsatt att fungera som en regelbunden kommunikationskanal med länderna för arbetet med rapporten och för utbytet av bästa praxis. Sedan 2024 deltar de fyra kandidatländerna också i nätverket som observatörer.
Underlag från EU- och kandidatländerna
Inför arbetet med rapporten uppmanades alla länder att lämna information om viktiga händelser, främst sedan rapporten om rättsstatsprincipen 2023 antogs, baserat på en uppdaterad enkät som diskuterats med länderna. Informationen var strukturerad kring de fyra delarna i rapporten – rättssystemet, regelverket för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och andra institutionella kontroller och motvikter – och lämnades enligt en överenskommen mall. Skriftliga bidrag kompletterades under landsbesöken och med information från intressenterna. Kandidatländerna lämnade också skriftliga uppdateringar, som komplement till de uppgifter som lämnats inom utvidgningsprocessen.
Rapporten om rättsstatsprincipen 2024 – underlag från EU- och kandidatländerna
Riktade samråd med intressenterna
Som ett led i arbetet med rapporten om rättsstatsprincipen 2024 uppmanade kommissionen intressenterna att lämna skriftliga bidrag i ett riktat samråd som pågick mellan den 7 november 2023 och den 14 januari 2024. Samrådet gav cirka 250 övergripande och landsspecifika bidrag från olika deltagare som EU-organ, europeiska nätverk, nationella och europeiska civilsamhällesorganisationer och yrkesorganisationer samt internationella och europeiska organisationer. Europarådet bidrog också med en översikt över sina senaste yttranden och rapporter. Bidragen från samrådet har tjänat som faktaunderlag till kommissionens utvärdering av utvecklingen i länderna.
Rapporten om rättsstatsprincipen 2024 – riktat samråd till intressenterna