När används kommittéförfarandet?
Kommittéförfarandet används när kommissionen har fått genomförandebefogenheter genom en rättsakt. I rättsakten står då också att kommissionen ska biträdas av en kommitté när den fastställer genomförandeåtgärderna.
Kommittéförfarandet är inte obligatoriskt för alla genomförandeakter, utan kommissionen kan anta vissa akter på egen hand, t.ex. för att bevilja bidrag under ett visst belopp.
Genomförandeakter och delegerade akter
Hur fungerar kommittéförfarandet?
När kommissionen antar genomförandeakter används ett av följande förfaranden:
- Granskningsförfarande – för åtgärder av allmän räckvidd och åtgärder med potentiellt stort genomslag (t.ex. skatter och jordbrukspolitik).
- Rådgivande förfarande – för alla andra genomförandeakter.
I båda fallen ska en kommitté med företrädare från alla EU-länder yttra sig formellt om kommissionens förslag, vanligtvis genom en omröstning.
Beroende på förfarande kan kommitténs yttranden vara mer eller mindre bindande för kommissionen.
Granskningsförfarande
- Om en kvalificerad majoritet (55 procent av medlemsländerna, som representerar minst 65 procent av EU:s befolkning) röstar för förslaget ska kommissionen anta genomförandeakten.
- Om en kvalificerad majoritet röstar mot förslaget får kommissionen inte anta det.
- Om det varken finns en kvalificerad majoritet för eller emot kan kommissionen välja att anta förslaget eller lägga fram en ny ändrad version.
Rådgivande förfarande
- Kommissionen kan själv besluta om man vill anta genomförandeakten, men måste ta största möjliga hänsyn till kommitténs yttrande.
Hur arbetar kommittéerna?
Kommittéerna inrättas av lagstiftaren, dvs. rådet och Europaparlamentet gemensamt eller bara rådet. De består av företrädare för alla EU-länder med en företrädare för kommissionen som ordförande.
Kommittéerna antar själva sin arbetsordning på grundval av en standardiserad arbetsordning för kommittéer.
Kommissionens avdelningar lägger fram förslag till genomförandeakter för de ansvariga kommittéerna för att de ska yttra sig.
De flesta kommittéer sammanträder flera gånger om året i kommissionens lokaler (oftast i Bryssel).
Inför varje möte skickar kommissionen ut inbjudan, dagordningen och utkastet till genomförandeakt till de nationella myndigheterna. Efter mötet offentliggör kommissionen ett kort mötesprotokoll och resultaten av eventuella omröstningar i registret över kommittéhandlingar.
Kommissionen ska publicera en årsrapport om kommittéernas verksamhet inom varje politikområde.
Omprövningskommittén
Om kommissionen inte kan anta genomförandeakten (t.ex. om en kommitté har röstat mot den), kan ärendet gå vidare till en omprövningskommitté.
Omprövningskommittén arbetar på samma sätt som de andra kommittéerna – den består av företrädare för EU-länderna (men på högre nivå), leds av kommissionen och följer samma omröstningsregler.
Kommittén ger EU-länderna möjlighet att diskutera ärendet en andra gång.
Om omprövningskommittén uttalar sig mot den föreslagna genomförandeakten måste kommissionen rätta sig efter det beslutet.
Arbetsordning för omprövningskommittén
Ministerrådets och Europaparlamentets kontroll
Kommissionens genomförandebefogenheter granskas också av Europaparlamentet och ministerrådet. De båda institutionerna har
- rätt till information – parlamentet och rådet informeras om alla föreslagna kommissionsåtgärder som diskuteras i kommittéerna
- rätt till kontroll – om kommissionens åtgärder gäller en rättsakt som antagits genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan parlamentet och/eller rådet invända mot den föreslagna genomförandeakten om kommissionens överskrider sina befogenheter enligt den ursprungliga rättsakten. Då måste kommissionen se över sitt förslag och besluta om man ska behålla, ändra eller dra tillbaka förslaget.
Registret över kommittéhandlingar
Registret över kommittéhandlingar innehåller en förteckning över alla kommittéer inom kommittéförfarandet. Där finns också bakgrundsinformation och handlingar om kommittéernas arbete.