G20-gruppen är ett starkt forum för multilateralt samarbete och en viktig samarbetspartner för EU när det gäller att ta itu med globala utmaningar.
G20 är ett internationellt forum som samlar de 20 största och snabbast växande ekonomierna. Dess medlemmar står för mer än 80 procent av världens BNP, 75 procent av världshandeln och 60 procent av jordens befolkning.
EU är fullvärdig medlem av G20-gruppen tillsammans med de tre EU-länderna Frankrike, Italien och Tyskland. Spanien deltar i G20-mötena som ständig gäst. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel företräder EU i G20.
EU är en av världens största ekonomier och står för omkring 18 procent av världens BNP (2020). Cirka sju procent av världens befolkning bor i EU. Det är bara Indien och Kina som representerar en större andel av världens befolkning vid G20:s toppmöten.
Toppmöte på Bali 15–16 november

2022 års G20-toppmöte hålls på Bali den 15–16 november och samlar G20-ländernas och de inbjudna ländernas stats- och regeringschefer och företrädare för viktiga internationella och regionala organisationer. Toppmötets viktigaste frågor är livsmedels- och energitrygghet, hälsa och digitalisering.
EU:s prioriteringar på G20-toppmötet

På Bali kommer EU:s ledare att kraftfullt fördöma Rysslands krig mot Ukraina. De kommer också att upprepa att G20 måste göra mer för att hantera och mildra krigets globala negativa effekter i form av osäker livsmedelsförsörjning, begränsad tillgång till energi och råvaror på grund av handelsstörningar och mer allmänna ekonomiska konsekvenser som hög inflation och stigande skulder.
De urskillningslösa skadorna av Rysslands agerande förvärrar klimatkrisens och covid-19-pandemins följder, vilket får dramatiska konsekvenser för de mest utsatta.
Tillsammans med sina partner kommer EU att satsa mer på att skapa en inkluderande, digital och hållbar grund för återhämtning och tillväxt.
För att motverka de förödande effekterna av Rysslands angrepp på Ukraina ska EU...
- Visa stark solidaritet med och stötta Ukraina när det gäller landets suveränitet och territoriella integritet och dess ekonomiska behov på kort och lång sikt.
- Arbeta för bredast möjliga internationella fördömande och isolering av Ryssland.
- Bidra till att mildra krigets följder genom att stödja de länder som drabbats hårdast av de globala livsmedels- och energikriserna och störningarna i leveranskedjan.
- Främja övervakningen av risker för den globala ekonomin, särskilt när det gäller inflation, stigande energipriser och flaskhalsar i leveranskedjorna.

- Trycka på behovet av att höja de globala klimatambitionerna parallellt med förhandlingarna på klimattoppmötet COP27 i Sharm El Sheikh, Egypten.
- Verka för att fasa ut ineffektiva subventioner till fossila bränslen som uppmuntrar till överkonsumtion och samtidigt främja vätgasekonomin för att leva upp till åtagandena i Parisavtalet och klimatpakten från Glasgow.
- Arbeta för ett hållbart globalt jordbruks- och livsmedelssystem som inte leder till avskogning eller andra former av ekologiska skador, samtidigt som man ser till att världens befolkning har tillräckligt med mat.
- Bidra till att miljörisker, bland annat klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, beaktas i makroekonomisk politik och riskanalyser.
- Driva på för ett rättsligt bindande globalt plastavtal.
För att stärka globala strukturer för hälso- och sjukvården ska EU...

- Fortsätta insatserna för att få ett slut på covid-19-pandemin globalt genom att stärka ACT-acceleratorn och Covax, öka den globala kapaciteten för vaccintillverkning och främja lokala produktionsnav och logistikkedjor på södra halvklotet.
- Stödja genomslaget för den nyinrättade fonden för finansiella intermediärer för beredskap, förebyggande och insatser vid pandemier.
- Stödja utvecklingen av ett internationellt avtal om beredskap och insatser vid pandemier.
- Stödja reformen av den globala hälso- och sjukvårdsstrukturen inom Världshälsoorganisationen WHO.