Vi har hållit vårt löfte till EU-invånarna
När von der Leyen-kommissionen tillträdde i december 2019 gav vi ett löfte till invånarna i EU: vi lovade att vara modiga och ambitiösa. Vi lovade att leva upp till deras förväntningar och hantera svårigheter allteftersom de uppstod. Sedan dess har den här kommissionen arbetat oförtröttligt med att utföra det uppdrag som EU-invånarna har anförtrott den.
Och vi har hållit vårt löfte. Vi har fortsatt arbetet med de sex prioriteringar som fastställdes i början av mandatperioden, samtidigt som vi har tagit itu med några av de största påfrestningar som EU någonsin har utsatts för.
Oavsett om det har gällt att bekämpa en global pandemi, hantera effekterna av extremväder, agera mot Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina eller få bukt med den värsta energikrisen på årtionden har vi kavlat upp ärmarna och tagit itu med svårigheterna omedelbart. Trots flera kriser och den press som dessa har medfört har vi lyckats blicka framåt och ta oss an utmaningar som är viktiga för EU:s framtida generationer. Vi har visat att vår union är som bäst när vi är modiga.
Det här är von der Leyen-kommissionens berättelse.
När världen drabbades av vår generations värsta pandemi tog kommissionen på sig ansvaret att skydda liv, människors levebröd och vår ekonomi.
Vi stöttade forskningen som tog fram vacciner på rekordtid. Vi såg till att alla i EU fick tillgång till vaccin samtidigt, oavsett i vilket land de bodde. Vi säkrade hela 4,6 miljarder vaccindoser för medlemsländernas räkning för att kunna skydda EU:s invånare och dela med oss till partnerländerna. Mer än 80 procent av alla vuxna i EU har fått åtminstone grundvaccinationen.
Tack vare vaccineringen kunde länderna försiktigt öppna sina gränser och samtidigt tog vi fram praktiska verktyg så att EU-invånarna kunna resa på ett säkert sätt. Vi införde EU:s digitala covidintyg som omfattade 78 länder och territorier. Intyget har nu blivit en förlaga till ett globalt system som ska underlätta rörligheten och skydda människor mot pandemier i hela världen.
När nedstängningarna hotade företagen och jobben tog vi fram ett instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure). Under 2020 hölls tack vare detta 2,5 miljoner företag i gång och 31,5 miljoner människor i EU fick ha kvar sitt jobb, vilket innebar att vi kunde undvika en omfattade ekonomisk och social kris. Och när gränserna stängdes och varor blev fast på vägarna öppnade vi gröna körfält för att underlätta transporterna och förhindra brist på basvaror.
På samma gång som vi såg till att alla EU-länder fick tillgång till vacciner samtidigt arbetade vi för att ländernas ekonomier, särskilt de som var värst drabbade av pandemin, snabbt skulle återhämta sig. I en tid när vi stod inför den svåraste lågkonjunkturen sedan andra världskriget gjorde länderna den kraftigaste återhämtningen sedan rekordåren efter kriget. Återhämtningen var möjlig eftersom vi tog fram en ny djärv plan för att få in pengar från marknaden och investera tillsammans för EU:s återhämtning och resiliens.
NextGenerationEU har stärkt förtroendet för vår ekonomi. Med en budget på över 800 miljarder euro stöttar NextGenerationEU våra ekonomier tack vare en kombination av investeringar och reformer. Hundratals projekt som finansieras genom NextGenerationEU har redan gett konkreta resultat: vindkraftsparker till havs, eltåg, toppmoderna digitala offentliga tjänster och sjukhus i världsklass. Samtidigt använder EU-länderna NextGenerationEU strategiskt för att genomföra långtgående reformer, t.ex. arbetsmarknadsreformer, pensionsreformer och snabbare tillståndsförfaranden för förnybara energikällor. På så sätt stärker vår union välståndet i EU.
När ryska stridsvagnar gick över gränsen stod vi upp för Ukraina, eniga, starka och beslutsamma. Och än en gång visade sig kommissionen vara vuxen uppgiften. Vi lade grunden till att EU-länderna kunde ta emot mer än fyra miljoner ukrainska flyktingar. Vi har uppbådat ett extraordinärt humanitärt, ekonomiskt och militärt bistånd från EU och medlemsländerna, hittills 98,5 miljarder euro, varav 32 miljarder euro i militärt stöd. Och vi har ett nära samarbete med våra G7-partner för att se till att varje krona går till det som behövs mest i Ukraina.
Diktatorn i Kreml hoppades på ett oenigt EU. Tillsammans har vi visat att han hade fel. Vi stöttar Ukraina så länge som krävs. Genom den nya Ukrainafaciliteten ska vi de kommande fyra åren anslå ytterligare 50 miljarder euro som ska gå till grundläggande samhällsservice – hålla skolorna öppna och betala ut löner och pensioner – medan Ukrainas folk fortsätter att slåss mot angriparna. Varje gång Ukraina segrar över angriparna är det även en seger för vår gemensamma säkerhet i Europa.
Samtidigt har vi stöttat Ukraina i alla steg av processen i det hårda arbetet med att genomföra reformer och närma sig EU. Med tanke på landets enorma framsteg och för att leva upp till det ukrainska folkets förväntningar fattade vår union det historiska beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina, baserat på kommissionens rekommendation.
Vi har också bidragit till att hantera det ryska anfallskrigets konsekvenser i hela världen. När Rysslands krig hotade att utlösa en global livsmedelskris kom vi på sedvanligt sätt fram till en lösning och Ukrainas skördar kunde fraktas till de länder som behövde dem mest. Vi öppnade solidaritetskorridorer så att 122 miljoner ton ukrainska varor kunde exporteras, bland annat 66 miljoner ton jordbruksprodukter främst avsedda för export.
Samtidigt driver vi på arbetet för att Ryssland ska ställas till svars för sina handlingar och betala för den förstörelse som landet har orsakat. Vi har infört 13 sanktionspaket för att försvaga Moskvas krigsmaskin. Vi har fryst över 200 miljarder euro av den ryska centralbankens tillgångar i EU. Vi stöder insamlingen av bevis på Rysslands krigsförbrytelser och dess aggressionsbrott. EU står alltid upp för folkrätten.
Eftersom den strategiska miljön runt oss har förändrats i grunden ställs EU inför ett nytt ansvar. Därför har den här kommissionen tagit fram en ny strategi för den europeiska försvarsindustrin som ska bidra till att knyta samman ländernas och företagens insatser när det gäller forskning, industriell tillverkning och kommersialisering av nya system, ökad produktion, samordnad upphandling och försörjningstrygghet. Detta eftersom säkerhet är en förutsättning för fred.
Samtidigt med sitt angrepp på Ukraina använde Ryssland energi för att utpressa oss, vilket ledde till en energikris i Europa och oro för avbrott i energiförsörjningen. Ännu en gång gick vår union samman.
Med kommissionens banbrytande RepowerEU-plan säkrade vi vår energiförsörjning och minskade vårt beroende av Ryssland. Vi diversifierade försörjningen och skaffade nya pålitliga partner. Vi minskade vår gasförbrukning med 18 procent tack vare en fantastisk insats från EU:s invånare och företag. Och vi fördubblade utbyggnaden av förnybara energikällor.
För första gången någonsin producerade vi i fjol mer el från vindkraft än från gas i EU. Vi har nästan fördubblat mängden solenergi som produceras i EU. Och anläggningarna för sol- och vindkraft har ökat med omkring 35 procent per år.
För att hantera de stigande energipriserna som orsakades av Rysslands utpressning och skapade problem för människor och företag införde vi en strategi som hade visat sig lyckad redan under pandemin.
Vi inrättade EU:s energiplattform för att samla efterfrågan på gas och göra gemensamma inköp, vilket ger våra företag en starkare förhandlingsposition på de globala marknaderna. Och det fungerar. Under 2023 hade de europeiska köparna tillgång till 42 miljarder kubikmeter gas via plattformen. Den senaste gemensamma upphandlingen i februari 2024 övertecknades tre gånger och gav en total volym på 97,4 miljarder kubikmeter från internationella leverantörer.
Tack vare våra kombinerade åtgärder är dagens priser nästan tio gånger lägre än de var när krisen var som värst. Och EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland är förbi, en gång för alla.
Under hela mandatperioden har kommissionen stärkt EU:s kapacitet att ge livsviktigt stöd till länder som drabbats av katastrofer, t.ex. översvämningar, skogsbränder, jordbävningar och medicinska nödsituationer.
EU:s civilskyddsmekanism har förmedlat stöd till hela Europa och i andra delar av världen. Bara några timmar efter de allvarliga jordbävningarna i Albanien, Kroatien och Turkiet var våra team på plats för att rädda människor och få undan rasmassorna. De ryckte också snabbt in efter de förödande översvämningarna i Belgien, Tyskland, Italien och Slovenien.
Sedan 2019 har vi gett mer än tre miljarder euro genom EU:s solidaritetsfond till de medlemsländer och anslutningsländer som drabbats av naturkatastrofer och folkhälsokriser.
Vår brandbekämpningsflotta har hjälpt till att bekämpa skogsbränder i Grekland, Portugal, Frankrike och Albanien, och på andra sidan Atlanten. För första gången i historien vände sig Kanada till EU för att få stöd när landet hade drabbats av de värsta skogsbränderna i modern tid. Och EU hörsammade ropet på hjälp. Hundratals europeiska brandmän bekämpade de våldsamma bränder som rasade i Kanadas skogar.
Men de allt vanligare och intensivare extrema väderhändelserna har, precis som pandemin, visat att vi måste göra mer för att hantera katastrofer. Därför skapade vi rescEU: en gemensam reserv av EU-resurser, bland annat en flotta av flygplan och helikoptrar för brandbekämpning, flygplan för medicinsk evakuering och beredskapslager av medicinska artiklar. EU har ett riktigt skyddsnät för nödsituationer.
I händelse av katastrof är vår union nu bättre rustad än någonsin och kan stötta EU:s invånare – och resten av världen. Sedan 2020 har vi samordnat 232 humanitära luftbroar för att bistå vid tolv kriser i hela världen, nu senast den svåra humanitära situationen i Gaza.
I början av vår mandatperiod fick vi EU-länderna att enas kring ett gemensamt mål: en ny tillväxtmodell, den europeiska gröna given, som bygger på en ren och cirkulär ekonomi. Vi enades också om att EU ska bli klimatneutralt senast 2050 och satt upp olika delmål, eftersom endast det som kan mätas blir gjort. Med detta mål för ögonen har vi drivit på omställningen till ren energi som skyddar människorna och planeten och som är ekonomiskt sund och socialt rättvis.
Vi har en tydlig vision: EU bör fortsätta att vara attraktivt för investeringar som ger kvalificerade, stabila och framtidssäkrade jobb, med en stark industriell bas.
Vi har infört ett regelverk för att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent jämfört med nivån 1990 senast i slutet av detta årtionde. Vi har ökat investeringarna på EU-nivå. Nästan 400 miljarder euro i EU-medel från NextGenerationEU och sammanhållningspolitiken finansierar klimatprojekt. Vi har infört en stabil ram för hållbar finansiering och blivit världens största emittent av gröna obligationer.
Och vi har visat att det går att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp. Sedan 1990 har växthusgasutsläppen minskat med 32,5 procent samtidigt som vår ekonomi har vuxit med nästan 70 procent.
Vi har också främjat utvecklingen av innovativ teknik som vi behöver för att minska utsläppen. Med rättsakten om nettonollindustri påskyndas tillståndsförfarandena för tillverkning av ren teknik drastiskt, och vi hjälper företagen i EU att genomföra omställningen samtidigt som de behåller sin konkurrensfördel.
Men resten av världen måste också bidra. För att motverka koldioxidläckage har vi inrättat en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen. Det bidrar till att utsläppen minskar där de genereras och att EU:s klimatmål inte undermineras.
Redan från början lovade vi EU:s invånare att arbeta för en socialt rättvis omställning. Vi har hållit vårt löfte. Vi har inrättat Fonden för en rättvis omställning och den sociala klimatfonden för att hjälpa dem som är mest utsatta och har svårast att anpassa sig.
Vår gröna giv ger resultat – EU är på god väg att nå sina klimatmål. Och den nödvändiga utfasningen av fossila bränslen i våra industrier har i stället blivit en tillväxtmöjlighet.
De senaste åren har EU gjort mer för människor och företag på det digitala området än någonsin tidigare.
Vi satte upp en tydlig vision i början av mandatperioden: att se till att vårt samhälle drar nytta av tekniken och att innovationen stärker vår konkurrenskraft, samtidigt som riskerna för invånarna minimeras.
Vi har utfört vårt uppdrag. I hela EU har vi investerat miljarder i utbyggnaden av fiberoptik och 5G. Vi har kopplat samman landsbygdsregioner och gett hundratusentals arbetstagare kompetens inför den digitala framtiden. Vi har lagt fram en vision för den digitala miljön med människan i centrum och befäst vårt tekniska ledarskap.
År 2019 var ingen av de åtta största superdatorerna europeisk. I dag har EU fyra av världens mest kraftfulla datorer – i Finland, Italien, Spanien och Tyskland.
Samtidigt har EU blivit världsledande när det gäller människors rättigheter på nätet. Med förordningen om digitala tjänster fastställs grundläggande principer för alla digitala företag i EU och tydliga rättigheter för användarna. Vi har infört särskilda skyldigheter för stora internetplattformar när det gäller innehållet för att motverka t.ex. hatpropaganda och desinformation och skydda minderåriga. Och med förordningen om digitala marknader ser vi till att stora digitala företag följer rättvisa regler och säkerställer transparens och ett tydligt rättsläge för EU:s företag.
Detsamma gäller för artificiell intelligens. Med vår innovationsvänliga rättsakt om AI blev EU världens första region med en särskild AI-förordning om tillämpningar som innebär hög risk. Rättsakten fungerar också som en utgångspunkt för företagen när det gäller att leda utvecklingen av tillförlitlig AI.
Vi vet att AI kan göra så att företagens produktivitet ökar enormt. Därför hjälper vi dem att integrera AI i sina affärsprocesser. Vi ger t.ex. uppstartsföretag och små och medelstora företag tillgång till våra superdatorer i världsklass, så att de kan utveckla, träna och testa stora AI-modeller.
Samtidigt har vi utvecklat ett säkert sätt att utnyttja den ekonomiska potentialen hos data. Med dataakten ger vi dem som genererar data incitament att dela sina data och gör våra molnmarknader mer konkurrenskraftiga – det kommer att öka vår BNP med tiotals miljarder euro fram till 2028.
EU:s digitala decennium ger resultat
EU:s industri står i centrum för vårt uppdrag att skapa välstånd åt människor. Den är nyckeln till att nå ambitionen att skapa en miljövänlig ekonomi. För att hjälpa vår industri att fortsätta att vara konkurrenskraftig globalt under omställningen har vi tagit fram vi en snabbspårsstrategi för att stödja viktiga sektorer, t.ex. halvledare, ren teknik, batterier och vindkraft. Strategin innebär en kombination av investeringar, kompetens, smart reglering och partnersamarbete.
Vi testade strategin genom EU:s förordning om halvledare för att öka tillverkningen av halvledare och stödja expansion och innovation i hela värdekedjan. Och det fungerade. EU:s förordning om halvledare har redan genererat mer än 100 miljarder euro i planerade investeringar längs hela värdekedjan. Detta skapar bra jobb i hela EU, från Magdeburg till Catania, från Dublin till Dresden, från Wrocław till Grenoble.
Vi använder samma strategi för att se till att EU:s framtida industri för ren teknik verkligen skapas här. Vår rättsakt om nettonollindustri hjälper EU att bygga upp en stark inhemsk tillverkningskapacitet. Senast 2030 ska minst 40 procent av vårt behov av nettonollteknik täckas av EU:s tillverkningskapacitet. Våra strategiska projekt och kluster, reformerade tillståndsförfaranden och riktade upphandlings- och auktionsregler kan hjälpa EU att bli en global föregångare i omställningen till ren energi och skapa gröna jobb av hög kvalitet på hemmaplan.
På samma sätt har vi tagit fram akten om kritiska råvaror för att se till att våra företag har tillgång till viktiga material som är centrala för EU:s konkurrenskraft och ekonomiska säkerhet. I dag importerar EU merparten av sina sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska råvaror från Kina. Geopolitiska spänningar eller händelser som pandemin kan när som helst orsaka allvarliga problem för tillverkningen i senare led i EU. Därför har vi tagit fram principen att ”minska riskerna, inte samarbetet” gentemot Kina, som nu har godkänts av EU-länderna och G7-parterna. Vi utvecklar nya projekt i Europa, men också fördelaktiga strategiska partnerskap med länder som Australien, Chile och Kanada, för att kunna säkra tillgången till kritiska råvaror och diversifiera leveranskedjorna för de europeiska företagen.
För att kunna anpassa oss till den geopolitiska verkligheten har vi lagt fram den första strategin någonsin för ekonomisk säkerhet, med konkreta åtgärder för ökad motståndskraft och minskade risker i vår ekonomi. Även här är vår strategi pragmatisk: åtgärder för att främja EU:s egen kapacitet inom centrala sektorer, skyddsåtgärder mot beroenden och partnerskap för att utveckla gemensamma intressen. Detta gör EU starkare och säkrare.
Konkurrenskraften i vår sociala marknadsekonomi bygger på vårt humankapital – på våra arbetstagares kompetens och välbefinnande. Sedan början av mandatperioden har detta stått i centrum för våra åtgärder.
Vi inrättade EU:s kompetenspakt för att ge arbetstagarna den utbildning de behöver för att tillgodose företagens behov, och vi anslog 65 miljarder euro till investeringar i kompetens från EU:s budget och NextGenerationEU. Detta är avgörande för såväl invånare som företag – två tredjedelar av de små och medelstora företagen i EU säger att de inte kan få tag på personal med den kompetens de behöver.
Men vår konkurrenskraft bygger också på arbetsvillkor som gör att våra arbetstagare kan utvecklas och fokusera på sitt arbete. Därför har von der Leyen-kommissionen lovat och sett till att vi nu har EU-regler som ska garantera tillräckliga minimilöner. Arbetstagarna bör tjäna så pass mycket att de har en dräglig levnadsstandard oavsett var de arbetar.
Med nya arbetsformer följer också utmaningar, t.ex. när det gäller tillgång till arbetstagarrättigheter och social trygghet. Därför har vi föreslagit regler som ska förbättra arbetsvillkoren vid plattformsarbete, vilket vi åtog oss i början av mandatperioden. Under 2021 fanns mer än 500 digitala plattformar i EU som ger arbete åt mer än 28 miljoner människor – de flesta är egenföretagare, men andra är i själva verket arbetstagare.
Vi har också fastställt regler om insyn i lönesättningen för att göra verklighet av grundprincipen om lika lön för lika arbete, oavsett kön. Och vi har infört en barngaranti så att de familjer som behöver har råd med barnomsorg och så att föräldrar både kan arbeta och ha en familj. EU behöver all sin kompetens.
Vi lyckades också ro i hamn ett långsiktigt mål: att få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna i EU. Genom direktivet om kvinnor i styrelser, som vi har jobbat på i tio år, har EU nu satt målet att 40 procent av de icke verkställande styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska vara kvinnor. Detta är goda nyheter för kvinnor, eftersom vi krossar glastaket. Och det är goda nyheter för vår ekonomi, eftersom företag som arbetar för mångfald är mer framgångsrika.
Under den här mandatperioden har kommissionen också lagt fram nya initiativ mot rasism och antisemitism, men även initiativ för hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning och romer. Vi har arbetat för en bättre union där alla EU-invånarna kan utvecklas, oavsett hudfärg, trosuppfattning, ålder, kön och sexuell läggning.
Europa är en världsdel vars historia har formats av många folk. Vi står alltid fast vid vår skyldighet att ge människor som söker internationellt skydd trygghet, och vi är stolta över att erbjuda lagliga migrationsvägar som också gynnar samhällena och ekonomierna i EU.
Under tidigare kriser då rekordmånga flyktingar och irreguljära migranter kommit till EU stod det dock klart att EU inte har de rätta verktygen för att hantera trycket.
I början av vår mandatperiod åtog vi oss därför att inrätta ett gemensamt system för att bättre hantera migrationen i EU. Därför föreslog vi en ny migrations- och asylpakt.
Efter komplexa politiska och rättsliga förhandlingar kom EU-länderna och parlamentet överens om en uppsättning regler som ger EU en nystart på ett område där vi i årtionden har upplevt blockering och stagnation.
Med de nya reglerna förbättrar vi kontrollen av våra yttre gränser. Vi gör asyl-, återvändande- och gränsförfarandena snabbare och effektivare, med strängare tidsfrister och strikta regler för att begränsa missbruk och efterföljande ansökningar, med nödvändiga garantier för enskilda personer. Beslut om återsändande för dem som inte har rätt att stanna utfärdas omedelbart.
Vi har nu tydligare regler för medlemsländernas ansvar, med bättre åtgärder för att begränsa sekundära förflyttningar.
EU-länderna stöder varandra med hjälp av en flexibel, permanent solidaritetsmekanism, där länderna kan välja vilken typ av solidaritet de vill erbjuda. EU är nu bättre rustat att hantera migrationen.
I kombination med effektivare lagstiftning har kommissionen under hela mandatperioden hjälpt medlemsländerna att ta itu med omedelbara utmaningar – till exempel att fler personer kommer över Medelhavet och att Belarus utnyttjar migration som vapen – med operativt stöd och med bistånd från EU:s organ. Och vi har byggt upp partnerskap med länder utanför EU för att bekämpa smuggling och se till att fler personer återvänder till sina ursprungsländer.
Det helhetspartnerskap som vi ingick med Tunisien medför till exempel ömsesidiga fördelar även om annat än migration, som energi, utbildning, kompetens och säkerhet. Det är en förebild för andra avtal med partnerländer för att främja samarbete och förbättra migrationshanteringen.
I början av mandatperioden åtog sig von der Leyen-kommissionen att prioritera rättsstatsprincipen och ge ny kraft åt den europeiska demokratin. Många händelser i och utanför EU har gett oss rätt: vi kan inte ta demokratin för given. Vi måste kämpa för den varje dag. Den här kommissionen har lagt fram lagstiftning för att försvara och stärka demokratin, motverka utländsk inblandning, bekämpa desinformation samt skydda mediernas frihet och mångfald och journalisternas säkerhet.
Vi har vidtagit unika åtgärder för att upprätthålla rättsstaten i alla medlemsländer. Vi började med en årlig rapport om rättsstatsprincipen med särskilda rekommendationer för varje land för att förhindra överträdelser av rättsstatsprincipen och stärka den ytterligare. När det inte räckte med dialog använde vi alla till buds stående medel som överträdelseförfaranden och strypning av budgetmedel. Det innebär att utbetalningar från EU:s budget kan frysas om rättsstatsprincipen inte följs i ett medlemsland. På begäran av kommissionen stryptes utbetalningarna till Ungern.
Vi har hanterat utmaningar när det gäller rättsstatsprincipen kraftfullt, för att skydda vår europeiska demokrati och våra fria och öppna samhällen.
De senaste åren har von der Leyen-kommissionen vid många tillfällen visat hur enorma utmaningar kan övervinnas när man samarbetar med vänner och partner. EU:s förmåga att bilda starka allianser över hela världen har bidragit till att stärka EU:s roll i världen.
Det nuvarande kommissionärskollegiets första besök var till Afrika. Förbindelserna med USA har fördjupats genom ett nära samarbete till stöd för Ukraina och om energi, klimat, handel och teknik. Vårt arbete har också bidragit till att återupprätta förbindelserna med Storbritannien efter brexit. Vi förhandlade fram Windsorramen, som har lett till en positiv utveckling för en av våra viktigaste relationer i Europa.
Och vi har utvecklat en ny generation partnerskap i form av Global Gateway, EU:s största globala investeringsprogram någonsin. Global Gateway är värt 300 miljarder euro och stöder investeringar och infrastrukturprojekt som uppfyller höga miljö- och samhällskrav och skapar arbetstillfällen och tillväxt lokalt.
Global Gateway handlar om partnerskap som alla vinner på, samtidigt som våra partners och EU:s geopolitiska intressen beaktas.
Globel Gateway har redan gett resultat. Mer än 200 flaggskeppsprojekt har valts ut, som omfattar 66 miljarder euro i investeringar i strategiska råvarupartnerskap med Namibia, Chile och Argentina, samarbete om förnybar vätgas med Marocko och Egypten, och det digitala undervattenskabelsystemet som förbinder EU med de nordafrikanska länderna. Många fler är på väg.
Global Gateway genomförs enligt en Team Europa-strategi där EU-institutionerna och medlemsländerna samarbetar. Den stöder inte bara den gröna och digitala omställningen runt om i världen utan ökar också EU:s inflytande i världen.
EU befäster sitt rykte som en pålitlig långsiktig partner som arbetar för allas bästa.
Arbeta tillsammans som en union
Varje dag sedan mandatperiodens början har den här kommissionen arbetat för att göra EU starkare och mer enat. På hemmaplan har vi tillsammans gått igenom extrema kriser.
På den globala arenan har EU tack vare Team Europa-strategin kunnat vara mer strategiskt, beslutsamt och enat.
Under hela mandatperioden har vi sett en verklig geopolitisk union växa fram som stöder Ukraina, står emot Rysslands aggression, främjar den regelbaserade världsordningen och investerar i partnerskap.
Vi lovade att vara modiga och ambitiösa. Vi har fortsatt på den inslagna vägen och levererat resultat.
Publikationer
- Ladda nerбългарски
- Ladda nerespañol
- Ladda nerčeština
- Ladda nerdansk
- Ladda nerDeutsch
- Ladda nereesti
- Ladda nerελληνικά
- Ladda nerEnglish
- Ladda nerfrançais
- Ladda nerGaeilge
- Ladda nerhrvatski
- Ladda neritaliano
- Ladda nerlatviešu
- Ladda nerlietuvių
- Ladda nermagyar
- Ladda nerMalti
- Ladda nerNederlands
- Ladda nerpolski
- Ladda nerportuguês
- Ladda nerromână
- Ladda nerslovenčina
- Ladda nerslovenščina
- Ladda nersuomi
- Ladda nerбългарски
- Ladda nerespañol
- Ladda nerčeština
- Ladda nerdansk
- Ladda nerDeutsch
- Ladda nereesti
- Ladda nerελληνικά
- Ladda nerEnglish
- Ladda nerfrançais
- Ladda nerGaeilge
- Ladda nerhrvatski
- Ladda neritaliano
- Ladda nerlatviešu
- Ladda nerlietuvių
- Ladda nermagyar
- Ladda nerMalti
- Ladda nerNederlands
- Ladda nerpolski
- Ladda nerportuguês
- Ladda nerromână
- Ladda nerslovenčina
- Ladda nerslovenščina
- Ladda nersuomi