Den ryska invasionen av Ukraina hotar livsmedelsförsörjningen för miljontals människor runt om i världen, särskilt i låginkomstländer som är beroende av import av livsmedel och gödselmedel.
EU vidtar åtgärder för att se till att livsmedelsförsörjningen i världen tryggas genom internationellt samarbete. EU mobiliserar också humanitärt bistånd och stöd till de bönder som drabbats hårdast.
14 november 2022 – Kommissionen anslår ett nytt humanitärt biståndspaket på 210 miljoner euro till 15 länder för att hjälpa dem som drabbats hårdast av den försämrade livsmedelsförsörjningen i världen. EU:s stöd till den globala livsmedelstryggheten uppgår därmed till 8 miljarder euro mellan 2020 och 2024.
Den ryska invasionen av Ukraina får återverkningar runt om i världen. Det handlar om miljontals människor som fruktar att de inte kommer att ha råd att värma upp sina hem eller ge mat till sina barn.
Rysslands aggression förvärrar den globala livsmedelskrisen
Rysslands invasion av Ukraina har direkt påverkat livsmedelsförsörjningen för miljontals människor runt om i världen. Kostnaderna har ökat i hela livsmedelskedjan. De ökade kostnaderna för energi och gödselmedel har destabiliserat jordbruksmarknaderna, och handelsflödena till och från Ukraina och Ryssland har avbrutits.
Ukraina står ensamt för mer än hälften av Världslivsmedelsprogrammets vete. På grund av beskjutningarna och bombningarna kan de ukrainska bönderna inte så.
Ryssland siktar med avsikt på och förstör jordbruksmaskiner, livsmedelslager och transportkapacitet i Ukraina.
Ryssland begränsar sin livsmedelsexport och blockerar hundratals fartyg med vete i Svarta havet.
EU:s sanktioner mot Ryssland och Belarus omfattar inte jordbrukssektorn. Inköp, import och transport av jordbruks- och livsmedelsprodukter är undantagna förbudet för ryskflaggade fartyg att lägga till i hamnar i EU.
EU:s insatser
EU har länge varit en pålitlig partner för länder runt om i världen och arbetar med att trygga den globala livsmedelsförsörjningen och utveckla resilienta livsmedelssystem.
Livsmedelstillgången är för tillfället inte hotad i EU, som till stor del är självförsörjande på många jordbruksprodukter. Vår jordbrukssektor är dock nettoimportör av vissa produkter, till exempel foderprotein. Denna sårbarhet, i kombination med höga insatskostnader för t.ex. gödselmedel och fossil energi, leder till produktionsutmaningar för bönderna och riskerar att driva upp livsmedelspriserna.
EU-kommissionen lägger fram olika åtgärder på kort och medellång sikt för att förbättra den globala livsmedelsförsörjningen och stödja bönder och konsumenter i EU till följd av de stigande livsmedelspriserna och produktionskostnaderna.
Det här gör EU
Vi arbetar för att få ut spannmål ur Ukraina
Vi ger stöd till utsatta människor
Vi ökar vår livsmedelsproduktion
Vi tar bort restriktioner för handel med livsmedel och främjar multilateralism
Stärkt livsmedelsförsörjning
Om produktionen och exporten av spannmål från Ryssland och Ukraina minskar innebär det stora risker för både tillgången och priset på mat i EU:s grannländer i Nordafrika och Mellanöstern, men också i Asien och i Afrika söder om Sahara. Det här gäller särskilt vete, ett viktigt baslivsmedel.
Den globala effekten av minskad spannmålsproduktion
Kommissionen har åtagit sig att göra allt för att se till att EU, som en nettoexportör av livsmedel och en viktig livsmedelsproducent, bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen. EU är en ledande givare av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd när det gäller livsmedel och livsmedelssystem.
Både humanitära behov och kostnader kommer sannolikt att öka och sätta ytterligare press på det humanitära biståndet. Sedan 2015 har EU använt minst 350 miljoner euro per år till humanitärt livsmedelsbistånd och mellan 2020 och 2024 anslår EU 8 miljarder euro till att trygga livsmedelsförsörjningen i världen. Under 2021–2027 kommer EU att stödja livsmedelssystem i cirka 70 partnerländer.
- Den 6 april utlovade EU och medlemsländerna över 1 miljard euro för att trygga livsmedelsförsörjningen i Sahel.
- Den 26 april utlovade EU och medlemsländerna 633 miljoner euro för att snabbt kunna ge stöd och stärka livsmedelssystemen och resiliensen på Afrikas horn.
Den 24 september anslog EU 600 miljoner euro till de länder i Afrika, Karibien och Stillhavsområdet som drabbats hårdast av livsmedelskrisen.
- Den 14 november aviserade kommissionen ett nytt paket för humanitärt bistånd på 210 miljoner euro till de 15 länder som drabbats hårdast av de förödande effekterna av den försämrade livsmedelsförsörjningen.
I det södra grannskapet är länderna ytterst beroende av livsmedelsimport. EU har därför antagit ett stödpaket på 225 miljoner euro för att lindra livsmedelskriser om importen avbryts av kriget.
EU kommer dessutom att fortsätta sitt arbete för att den inre marknaden ska fungera väl och för att undvika exportrestriktioner och exportförbud för livsmedel.
Denna djupa kris bekräftar att vi måste påskynda det globala livsmedelssystemets omställning till hållbarhet och resiliens för att vara bättre förberedda inför framtida kriser. Som en uppföljning till FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021 deltar kommissionen i åtta globala koalitioner som alla avser livsmedelssystemens omställning, resiliens och en hållbar produktivitetstillväxt.
EU arbetar hårt för att få ut spannmål som blockerats i Ukraina på världsmarknaden, så att ukrainarna får de inkomster och Världslivsmedelsprogrammet de varor som de så väl behöver.
EU håller på att öppna solidaritetskorridorer och finansiera transporter så att det ukrainska spannmålet kan nå världens mest sårbara länder.
EU håller också på att öka sin egen produktion för att lätta på trycket på de globala livsmedelsmarknaderna. EU samarbetar med Världslivsmedelsprogrammet så att tillgängliga lager och extra produkter kan nå sårbara länder till ett överkomligt pris.
Kommissionen hjälper också Ukraina att utarbeta och genomföra en strategi för livsmedelsförsörjning på kort och medellång sikt. Syftet är att se till att bidrag når gårdar när så är möjligt, att transporter och lager finns kvar så att befolkningen kan få mat och att landet så småningom kan återta kontrollen över sina exportmarknader.
500 miljoner euro ska delas ut i nationella anslag, som direktstöd till de bönder som drabbats hårdast av högre insatskostnader och stängda exportmarknader. Varje EU-land kan dessutom öka det här stödet med upp till 200 procent.
EU-länderna får också på förhand betala ut ett större direktstöd för att lösa de likviditetsproblem som bönderna nu står inför.
Kommissionen har redan
- beviljat ett särskilt och tillfälligt undantag för produktion av grödor på mark som ligger i träda samtidigt som bönderna får ha kvar sitt miljöanpassningsstöd
- föreslagit en ny tillfällig krisram som även omfattar bönder, gödselmedelstillverkare och fiskerisektorn.
Kommissionen kommer också att införa ett marknadsskyddsnät för att stödja marknaden för fläskkött, mot bakgrund av de särskilda svårigheterna för denna sektor.
Om utbudet på baslivsmedel ökar sjunker priserna.
EU-länderna kan också sänka momsen och uppmuntra ekonomiska aktörer att hålla slutkundspriserna nere.
EU-länderna kan dessutom använda EU-medel, bland annat från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), som stöder ländernas åtgärder för livsmedelsbistånd eller grundläggande materiellt bistånd till behövande.
Resiliens och hållbarhet i livsmedelssystemen
Det är nu mer nödvändigt än någonsin att öka resiliensen genom att minska EU-jordbrukets beroende av energi, energiintensiv import och foderimport. Resiliens kräver diversifierade importkällor och marknadsmöjligheter genom en multilateral och bilateral handelspolitik som är stabil.