Den europeiska gröna given utgör underlaget för denna djupgående förändring.

Alla EU:s 27 medlemsländer har åtagit sig att göra EU till den första klimatneutrala regionen senast 2050. För att nå dit har de lovat att till 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990. 

Detta kommer att skapa nya möjligheter för innovation, investeringar och jobb och dessutom

Samtidigt ska man se till att alla får vara med. Åtgärderna ska stödja sårbara grupper genom att bekämpa ojämlikhet och energifattigdom och stärka de europeiska företagens konkurrenskraft.

Kommissionen föreslår mer långtgående mål för att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar och skåpbilar.

Kommissionen främjar också tillväxten av marknaden för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Man vill bland annat se till att invånarna har den infrastruktur som behövs för att ladda fordonen, både på korta och långa resor.

Vägtransporter kommer från och med 2026 dessutom att omfattas av handeln med utsläppsrätter, vilket kommer att öka kostnaderna för föroreningar och främja användningen av renare bränsle och återinvesteringar i ren teknik.

Kommissionen vill också prissätta koldioxidutsläppen från flyget, som hittills har haft undantag. Kommissionen föreslår också att man främjar hållbart flygbränsle med krav på att flygplan som avgår från EU:s flygplatser måste tankas med hållbara bränsleblandningar.

Även sjöfarten måste dra sitt strå till stacken. Kommissionen föreslår därför att även denna bransch ska omfattas av koldioxidprissättning. Kommissionen ska också fastställa mål om att större hamnar ska erbjuda landström till fartygen för att minska användningen av förorenande bränslen som även skadar luftkvaliteten i närområdet.

De nya förslagen kommer att påverka hela värdekedjan inom olika sektorer, t.ex. energi, transporter, byggverksamhet och renovering, och bidra till att skapa hållbara, lokala och välbetalda jobb runt om i EU.

Elektrifieringen av ekonomin och en större användning av förnybara energikällor väntas leda till en ökad sysselsättning i dessa branscher. Mer energieffektiva byggnader kommer också att skapa jobb inom byggbranschen och öka efterfrågan på lokal arbetskraft.

Vi vill bevara vår klimatambition och undvika att våra företags insatser för att minska sina utsläpp undergrävs av illojal konkurrens från utlandet.

Kommissionen föreslår därför en mekanism för att se till att företag som importerar till EU också måste betala ett koldioxidpris, även om de ligger i länder med mindre stränga klimatregler.

Kommissionen föreslår att det bindande målet för andelen förnybara energikällor i EU:s energimix ska höjas till 40 procent. Genom förslaget främjas användningen av förnybara bränslen, t.ex. vätgas inom industri och transport, med ytterligare mål.

Dessutom är det viktigt att dra ner på energikonsumtionen för att minska såväl utsläppen som konsumenternas och industrins energikostnader. Kommissionen föreslår därför att energieffektivitetsmålen på EU-nivå skärps och blir bindande, så att EU kan minska sin slutliga och primära energianvändning med 36–39 procent senast 2030.

Skattesystemet för energiprodukter måste också stödja den gröna omställningen genom att ge rätt incitament. Kommissionen föreslår att minimiskattesatserna för uppvärmning och transport ska anpassas till klimatmålen, samtidigt som de sociala konsekvenserna ska mildras och utsatta grupper få stöd.

Den nya sociala klimatfonden ska stödja de EU-invånare som redan nu inte har råd att betala för el och värme eller vardagsresor eller som riskerar att hamna i den situationen. Faciliteten kommer att bidra till att minska kostnaderna för dem som drabbas hårdast av förändringarna, för att omställningen ska bli rättvis och ingen ska lämnas utanför.

Genom faciliteten ska 72,2 miljarder euro under sju år anslås till renovering av byggnader, tillgång till utsläppsfria och utsläppssnåla transporter samt inkomststöd.

Förutom bostäder måste också offentliga byggnader renoveras, så att de kan använda mer förnybar energi och bli mer energieffektiva.

Kommissionen föreslår att

• EU-länderna varje år ska renovera minst 3 procent av den totala golvytan i alla offentliga byggnader
• andelen förnybar energi i byggnader bör vara 49 procent senast 2030
• EU-länderna varje år ska öka andelen förnybar energi för uppvärmning och kylning med 1,1 procentenheter fram till 2030.

Att återställa naturen och ge den biologiska mångfalden förutsättningar att frodas igen är ett snabbt och billigt sätt att absorbera och lagra koldioxid.

Kommissionen föreslår därför att EU:s skogar, jordar, våtmarker och torvmarker ska återställas. Detta ska öka koldioxidupptaget och göra miljön mer motståndskraftig mot klimatförändringarna.

Genom en cirkulär och hållbar förvaltning av dessa resurser kommer vi att

• förbättra våra levnadsvillkor
• upprätthålla en hälsosam miljö
• skapa jobb av hög kvalitet
• tillhandahålla hållbara energiresurser.

Nya mål för naturliga kolsänkor:

Bioenergi bidrar till utfasningen av fossila bränslen i EU:s ekonomi. Men den måste användas på ett hållbart sätt. Kommissionen föreslår strikta nya kriterier för att undvika ohållbar skogsavverkning och skydda områden med stort värde för den biologiska mångfalden.

Fördjupat globalt klimatarbete

Den gröna given fungerar redan som ett positivt exempel och har fått stora internationella aktörer att fastställa egna måldatum för klimatneutralitet.

Genom att investera i teknik för förnybar energi utvecklar vi sakkunskap och produkter som även gagnar resten av världen.

Genom att gå över till gröna transporter kommer vi att skapa världsledande företag som kan agera på en växande global marknad. Genom att samarbeta med våra internationella partner kommer vi tillsammans att minska utsläppen inom sjöfarten och flyget runtom i världen.

Vi kommer att dela med oss av EU:s förslag och idéer till våra internationella partner vid FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow i november.