Aktörer som sprider desinformation använder sig av en mängd olika metoder för att vilseleda och manipulera människor på nätet. Det kan t.ex. röra sig om kopior av riktiga webbplatser med manipulerat ljud- och videomaterial (så kallade ”deepfake” som ofta skapas med hjälp av AI) som ska spela på våra känslor och grumla vårt omdöme.EU-kommissionen har tillsammans med sina partner tagit fram tips och resurser som kan hjälpa dig att inte gå på desinformation och oavsiktligt sprida den vidare. De visar hur man kan känna igen desinformation och deepfake, stå emot manipulering och hitta tillförlitliga källor. Om du följer tipsen kommer du att kunna orientera dig på nätet på ett säkert sätt och fatta välgrundade beslut om innehållet du delar. Hur kan man känna igen desinformation? Har du någonsin sett någonting konstigt eller chockerande som lagts upp av en tillförlitlig mediekanal? Aktörer som sprider desinformation försöker ofta imitera medier eller institutioner för att sprida skadliga budskap. Detta är typiskt för ”dubbelgångarkampanjer” där falska kopior av tillförlitliga webbplatser används för att skapa känslor, chockera och manipulera läsaren. Om du ser att en välkänd nyhetskälla publicerar en märklig nyhet på nätet bör du vara uppmärksam på webbplatsens utformning och ovanliga toppdomäner (t.ex. .ltd, .online och .foo). Fråga dig själv om webbplatsen ser äkta ut. Kontrollera vad personen eller organisationen i fråga verkligen har sagt om någonting verkar konstigt. Besök officiella konton på sociala medier eller officiella webbplatser för att ta reda på vad som verkligen har hänt och se till att desinformationen inte sprids vidare. Hur kan man känna igen deepfake? Har du någonsin sett en kändis eller politiker göra någonting galet eller chockerande på sociala medier? Det kan se övertygande ut, men går det att vara säker på att det är äkta? Tänk på att det kan vara väldigt svårt att upptäcka om ljud- och videoklipp är deepfake och att det är enkelt att skapa dem med hjälp av artificiell intelligens. Sådana klipp kan vara roliga och verka ofarliga, men många av dem är gjorda för att manipulera en. Innan du delar bör du bekräfta att den som publicerat innehållet är en officiell källa, kontrollera om andra källor rapporterar om samma nyhet och verifiera inblandade konton på nätet. Annars skulle du oavsiktligt kunna sprida vidare desinformation. Hur kan man stå emot manipulering? Har du någonsin känt ett behov av att reagera direkt på ett inlägg på sociala medier? Om man stöter på videoklipp eller nyheter som spelar på ens frustration, rädslor eller drömmar kan man känna ett behov av att agera. Aktörer som sprider desinformation utnyttjar ofta människans natur för att få oss att dela innehåll och reagera snabbt. Var försiktig med innehåll som gör dig väldigt glad, ledsen eller rädd – det kan vara iscensatt eller utformat för att manipulera dig. Skydda dig själv mot manipulering genom att använda dig av tillförlitliga nyhetskällor. Undvik att dela information från anonyma inlägg på sociala medier, obskyra webbplatser eller artiklar med klickbetesrubriker som t.ex. ”Du kan aldrig ana vad som hände sen!”. Tips för lärare: Hjälp dina elever att upptäcka desinformation Som lärare spelar du en viktig roll för att se till att ungdomar kan känna igen och motverka desinformation från tidig ålder. Kommissionen har tagit fram en verktygslåda för att hjälpa dig att ge eleverna de kunskaper som de behöver för att orientera sig i dagens komplexa digitala miljö. Verktygslådan innehåller verkliga exempel och gruppövningar och får eleverna att fundera över hur information presenteras på nätet och olika motiv för att sprida falsk eller vilseledande information. Eleverna får lära sig om de strategier som desinformationsaktörer använder för att manipulera sin publik, hur man kan undvika att bli lurad och hur man kan tala med dem som har lurats.Utforska verktygslådan Fler länkar Europaparlamentet: videoserie om hur desinformation fungerarRiktlinjer till lärare och utbildare om hur man bekämpar desinformationLär dig mer om desinformation – EUvsDisinfoStrategisk kommunikation och åtgärder mot desinformation
Har du någonsin sett någonting konstigt eller chockerande som lagts upp av en tillförlitlig mediekanal? Aktörer som sprider desinformation försöker ofta imitera medier eller institutioner för att sprida skadliga budskap. Detta är typiskt för ”dubbelgångarkampanjer” där falska kopior av tillförlitliga webbplatser används för att skapa känslor, chockera och manipulera läsaren. Om du ser att en välkänd nyhetskälla publicerar en märklig nyhet på nätet bör du vara uppmärksam på webbplatsens utformning och ovanliga toppdomäner (t.ex. .ltd, .online och .foo). Fråga dig själv om webbplatsen ser äkta ut. Kontrollera vad personen eller organisationen i fråga verkligen har sagt om någonting verkar konstigt. Besök officiella konton på sociala medier eller officiella webbplatser för att ta reda på vad som verkligen har hänt och se till att desinformationen inte sprids vidare.
Har du någonsin sett en kändis eller politiker göra någonting galet eller chockerande på sociala medier? Det kan se övertygande ut, men går det att vara säker på att det är äkta? Tänk på att det kan vara väldigt svårt att upptäcka om ljud- och videoklipp är deepfake och att det är enkelt att skapa dem med hjälp av artificiell intelligens. Sådana klipp kan vara roliga och verka ofarliga, men många av dem är gjorda för att manipulera en. Innan du delar bör du bekräfta att den som publicerat innehållet är en officiell källa, kontrollera om andra källor rapporterar om samma nyhet och verifiera inblandade konton på nätet. Annars skulle du oavsiktligt kunna sprida vidare desinformation.
Har du någonsin känt ett behov av att reagera direkt på ett inlägg på sociala medier? Om man stöter på videoklipp eller nyheter som spelar på ens frustration, rädslor eller drömmar kan man känna ett behov av att agera. Aktörer som sprider desinformation utnyttjar ofta människans natur för att få oss att dela innehåll och reagera snabbt. Var försiktig med innehåll som gör dig väldigt glad, ledsen eller rädd – det kan vara iscensatt eller utformat för att manipulera dig. Skydda dig själv mot manipulering genom att använda dig av tillförlitliga nyhetskällor. Undvik att dela information från anonyma inlägg på sociala medier, obskyra webbplatser eller artiklar med klickbetesrubriker som t.ex. ”Du kan aldrig ana vad som hände sen!”.
Som lärare spelar du en viktig roll för att se till att ungdomar kan känna igen och motverka desinformation från tidig ålder. Kommissionen har tagit fram en verktygslåda för att hjälpa dig att ge eleverna de kunskaper som de behöver för att orientera sig i dagens komplexa digitala miljö. Verktygslådan innehåller verkliga exempel och gruppövningar och får eleverna att fundera över hur information presenteras på nätet och olika motiv för att sprida falsk eller vilseledande information. Eleverna får lära sig om de strategier som desinformationsaktörer använder för att manipulera sin publik, hur man kan undvika att bli lurad och hur man kan tala med dem som har lurats.Utforska verktygslådan
