Så upptäcker du konspirationsteorier

Under coronapandemin har vi sett en ökning av skadliga och vilseledande konspirationsteorier som främst sprids på nätet. För att försöka vända på denna utveckling har EU-kommissionen och Unesco publicerat tio faktablad för att utbilda allmänheten så att de kan upptäcka och avslöja konspirationsteorier.

Se upp: Under coronapandemin har vi sett en ökning av skadliga och vilseledande konspirationsteorier. Det kan vara svårt att känna igen dem och veta vad man ska göra.

Det första steget för att stoppa konspirationsteorierna är att vara medveten om att de finns. Var uppmärksam. Stoppa spridningen.

Är det här en konspirationsteori? Kolla innan du delar

1. Kolla upp skribenten – vem skriver det här och varför?

2. Kolla källan – är den pålitlig och har gott rykte?

3. Gå igenom tonen och stilen – är den balanserad och rimlig eller sensationslysten och endimensionell?

Vad är en riktig konspiration?

Det finns verkliga konspirationer, både stora och små. Konspirationer byggs ofta upp kring en enskild händelse eller person, t.ex. en statskupp eller ett mord. De grävs fram av visselblåsare och medierna med hjälp av fakta och bevis som går att kontrollera.

Vill du läsa om en verklig konspiration? En amerikansk domstol i Washington DC slog i en dom från 2006 fast att stora tobaksbolag hade gjort sig skyldiga till en konspiration. I årtionden hade de gömt undan bevis på hälsoriskerna med att röka för att främja sin försäljning. (LA Times, 2006)

Kolla dina källor. Om du är tveksam, dela inget. Stoppa spridningen.

Konspirationsteorier – vad tror jag på själv?

Vi har alla fördomar och rädslor som bidrar till att vi tror på en konspirationsteori.
Hur kommer min egen rädsla och mina egna värderingar in i bilden?

Rannsaka dig själv: varför tror jag på det jag tror på?

• Vad är jag rädd för, vad tror jag på och vilka värderingar har jag? Hur påverkar de mina beslut och mitt samspel med andra människor?
• Har jag fördomar och tror på stereotyper? Varför?
• Känner jag mig åsidosatt? På vilket sätt?
• Har jag behov av att lägga skulden på någon annan? Varför?
• Hur väljer jag mina informationskällor?
• Har detta ändrats sedan covid-19-utbrottet?

Covid-19 är en skrämmande sjukdom. Det är normalt att man känner sig orolig och vill ha svar.
Men kom ihåg: Ingen är ansvarig för att ha skapat viruset men vi kan alla hjälpas åt att stoppa utbrottet.

Akta dig för att läsa för mycket. Förlita dig bara på granskad information. Stoppa spridningen.

Konspirationsteorier kan vara farliga

Konspirationsteorier är ofta inriktade på eller diskriminerar en hel grupp som uppfattas som fienden bakom ett verkligt eller inbillat hot. De polariserar samhället och eldar på den våldsbejakande extremismen. De flesta som sprider konspirationsteorier tror verkligen på dem, men andra använder dem helt cyniskt för att uppnå de här effekterna.

Så gör konspirationsteorierna skada

1. De pekar ut en fiende och en hemlig komplott som hotar människors liv eller värderingar och utlöser en försvarsmekanism som kan underblåsa diskriminering, rättfärdiga hatbrott och utnyttjas av våldsamma extremistgrupper.
2. De bygger på misstron mot offentliga institutioner, vilket kan leda till att människor förlorar intresset för politik eller radikaliseras.
3. De ökar misstron mot vetenskaplig och medicinsk information, vilket kan få allvarliga följder.

Se upp: Grupper som anses stå utanför samhället är särskilt utsatta för konspirationsteorier, hatpropaganda och desinformationskampanjer. Det gäller människor av annat ursprung eller annan tro eller sexuell läggning. När det gäller covid-19 har vissa grupper felaktigt anklagats för att sprida viruset i Europa, bl.a. personer som ser ut att ha asiatiskt ursprung, personer av judiskt ursprung, muslimer, romer och hbtq-personer (EU:s byrå för grundläggande rättigheter, 2020). Konspirationsteorier kan få allvarliga följder. Ta dem på allvar. Kolla upp innan du delar. Stoppa spridningen.

Konspirationsteorier – kopplingar till antisemitism

Det är inte alla konspirationsteorier som har personer av judiskt ursprung som mål, men judarna har varit föremål för konspirationsteorier i århundraden. De har felaktigt pekats ut i kristider, t.ex. vid sjukdomsutbrott, krig eller ekonomiska kriser.

Några av de mest spridda antisemitiska historierna påstår att ”judarna” kontrollerar statsmakten, medierna eller bankerna med onda avsikter. Trots en omfattande historisk bevisning hävdar vissa antisemiter att Förintelsen orsakades av judarna själva eller aldrig ägde rum.

Se upp med det här:

• Ett öppet förolämpande eller nedlåtande språk
• Ett förtäckt eller kodat antisemitiskt språk (t.ex. den amerikanska ”östkusteliten”)
• Kopplingar mellan en påstådd konspiration och personer eller grupper av judiskt ursprung (t.ex. Rothschildfamiljen eller filantropen George Soros) eller staten Israel
• Hänvisningar till Sions vises protokoll, en förfalskad skrift om en judisk plan för världsherravälde som är grunden till många antisemitiska konspirationshistorier

Antisemitism är en form av diskriminering. Kolla upp innan du delar. Stoppa spridningen.

Förutsäga och avslöja konspirationsteorier

Det är inte lätt att stoppa konspirationsteorier och det finns ingen patentlösning på problemet. Det beror på hur exponerad man är. Övertygade anhängare av konspirationsteorier är svåra att nå fram till.

Nivå 1: Låg exponering för konspirationsteorier

INSATSER PÅ FÖRHAND – Upplysta människor är mer motståndskraftiga

1. Varna tidigt för att konspirationsteorier finns.
2. Uppmuntra logiskt tänkande, ifrågasättande och faktakoll.
3. Gör människor uppmärksamma på argumenten bakom de vanligaste konspirationsteorierna om covid-19 och kännetecknen på konspiratoriska idéer – de misstror officiella redogörelser, är immuna mot motbevis och misstolkar slumpmässiga händelser som ett tecken på ett större mönster.

Nivå 2: Hög exponering för konspirationsteorier

AVSLÖJANDE – Fakta och logik

GÖR SÅ HÄR

1. Inrikta dig på de fakta du vill förmedla, inte på de myter du vill avslöja.
2. Välj måltavla – skribenten, källan eller logiken bakom en konspirationsteori.
3. Förklara tydligt varför informationen är fel innan du citerar en konspirationsteori.
4. Ha en faktabaserad, alternativ förklaring till hands.
5. Använd om möjligt visuella hjälpmedel som stöd för dina argument.

GÖR INTE SÅ HÄR

1. Ge dig inte i kast med konspirationsteorin först. Förstärk den inte.
2. Dränk inte åhöraren i information.

Känn till hur du ska göra. Stoppa spridningen.

Så talar du med någon som verkligen tror på konspirationsteorier

Många konspirationsteoretiker tror verkligen på sina teorier. Deras liv och världsuppfattning bygger på dem.

När du pratar med någon som verkligen tror på konspirationsteorier så tänk på det här:

• Alla argument som ifrågasätter teorin tas som intäkt för att du är en del av konspirationen och stärker hans eller hennes uppfattning.
• De tror antagligen på mer än en konspirationsteori.
• De kommer högst sannolikt att argumentera mot dig för att försvara sin uppfattning.

Vad kan du då göra?

• Uppmuntra en öppen debatt och frågor.
• Ställ detaljerade frågor om deras teori för att få igång självreflexion.
• Ta hjälp av pålitliga f.d. konspirationsteoretiker som en gång trodde samma sak själva.
• Gå varsamt fram och använd många olika källor om ämnet.
• Gör inte narr av någon. Försök förstå varför de har den uppfattning som de har.
• Visa medkänsla. Ofta kan en person vara genuint rädd eller orolig.
• Ta ett steg i taget. Fokusera på enkla fakta och logik istället för att ta upp varenda detalj.
• Gå inte för fort fram för då kan personen sparka bakut. Ge personen tid att tänka och försök igen senare.

Använd empati och frågor. Stoppa spridningen.

Konspirationsteorier – kopplingar till covid-19

Covid-19 är en ny sjukdom som orsakas av det senast upptäckta coronaviruset. Vetenskapliga rön visar att coronavirus i allmänhet har sitt ursprung hos djur. Det har ännu inte gått att bekräfta vilket djur som är källan till covid-19 (WHO, 2020).

Coronapandemin är svår att förstå och det har skapat osäkerhet och rädsla som göder konspirationsteorier. De försöker ”förklara” varför pandemin inträffade och vem som drar nytta av den.

En internationell studie i 28 länder visar att drygt tre av tio tror att en utländsk statsmakt eller någon annan makt avsiktligt har spridit covid-19 (Gallup International, mars 2020).

Var försiktig – konspirationsteorier är bedrägliga: De bortser från vetenskapliga bevis och anklagar felaktigt enskilda eller grupper som inte är ansvariga för pandemin. Dela dem inte.

Vilka är varningsflaggorna?

• Påståenden om att viruset har skapats av personer med specifika intressen, t.ex. i ett laboratorium, för att exempelvis minska jordens befolkning.
• Påståenden om att viruset sprids med avsikt eller att den naturliga spridningen får hjälp på artificiell väg för att skada så många människor som möjligt, t.ex. med hjälp av 5G-signaler.
• Påståenden om att vacciner och andra behandlingar avsiktligt inte används för att inte bromsa smittspridningen och därmed skada så många som möjligt.
• Påståenden att vissa åtgärder för att stoppa smittspridningen, t.ex. vacciner eller munskydd, används för att avsiktligt skada eller kontrollera samhället.

Men kom ihåg: Ingen är ansvarig för att ha skapat viruset men vi kan alla hjälpas åt att stoppa utbrottet.

Förlita dig bara på granskad information. Om du är tveksam, dela inget. Stoppa spridningen.

Konkreta motåtgärder mot konspirationsteorier

Om du är säker på att du har upptäckt en konspirationsteori är det bättre att reagera än att ignorera den. Här är några konkreta sätt:

På sociala medier:

• Kommentera med verifierad information (t.ex. från faktagranskande webbplatser)
• DELA INTE inlägget

På webbplatser och bloggar:

• Kontakta skribenten eller webbansvarig med verifierad information och be dem rätta texten
• DELA INTE inlägget på webbplatsen eller blogginlägget

I medierna:

• Kontakta redaktionen
• Kontakta ditt lokala eller nationella medieråd eller pressombudsmannen
• DELA INTE materialet

Förlita dig bara på granskad information. Bemöt falsk information. Stoppa spridningen.

Hur kan journalister rapportera om konspirationsteorier?

Tillförlitliga informationskällor är viktiga för att stoppa spridningen av konspirationsteorier och desinformation. Journalister bör rapportera ansvarsfullt utifrån kontrollerade källor och se till att de inte förstärker konspirationsteorierna. Det kan vara en utmaning.

När de rapporterar om konspirationsteorier bör journalister

• lyfta fram fakta och inte konspirationsteorier i rubrikerna
• trycka på fakta i brödtexten med hjälp av faktagranskad information
• varna för att det cirkulerar konspirationsteorier innan de hänvisar till dem
• förklara på vilket sätt de är vilseledande.

Var en god journalist. Förlita dig bara på granskad information. Stoppa spridningen.

Tack till Michael Butter, medförfattare till COMPACT Guide to Conspiracy Theories, och John Cook och Stephan Lewandowsky, författare till The Debunking Handbook och The Conspiracy Theory Handbook.