EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.7.2021

SWD(2021) 725 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

2021 års rapport om rättsstatsprincipen




Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige

Följedokument till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

2021 års rapport om rättsstatsprincipen
Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Europeiska unionen

{COM(2021) 700 final} - {SWD(2021) 701 final} - {SWD(2021) 702 final} - {SWD(2021) 703 final} - {SWD(2021) 704 final} - {SWD(2021) 705 final} - {SWD(2021) 706 final} - {SWD(2021) 707 final} - {SWD(2021) 708 final} - {SWD(2021) 709 final} - {SWD(2021) 710 final} - {SWD(2021) 711 final} - {SWD(2021) 712 final} - {SWD(2021) 713 final} - {SWD(2021) 714 final} - {SWD(2021) 715 final} - {SWD(2021) 716 final} - {SWD(2021) 717 final} - {SWD(2021) 718 final} - {SWD(2021) 719 final} - {SWD(2021) 720 final} - {SWD(2021) 721 final} - {SWD(2021) 722 final} - {SWD(2021) 723 final} - {SWD(2021) 724 final} - {SWD(2021) 726 final} - {SWD(2021) 727 final}

I.Domstolsväsende

Det svenska domstolsväsendet har två grenar: de allmänna domstolarna, som består av 48 tingsrätter, sex hovrätter och Högsta domstolen, samt förvaltningsdomstolarna med tolv förvaltningsdomstolar, fyra kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen 1 . Domstolsverket, som sorterar under Justitieministeriet, ansvarar för domstolarnas övergripande förvaltning, bland annat tilldelning av resurser, personal och utrustning. Domarnämnden 2 utarbetar förslag i alla fall där domare ska tillsättas 3 . Utifrån dessa förslag utses domare av regeringen 4 . Åklagarmyndigheten 5 är oberoende av och skild från regeringen. Sverige förbereder sig för att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten 6 . Advokatsamfundet är en oberoende och självstyrande sammanslutning som inrättats genom lag. Den ansvarar för tillsyn över advokaters yrkesverksamhet och disciplinärenden mot sina medlemmar 7 .

Oberoende

Domstolsväsendet upplevs fortfarande ha en mycket hög grad av oberoende. Under 2021 ansåg 71 % av allmänheten och företagen att domstolarnas och domarnas oberoende var ”mycket bra” eller ”ganska bra” 8 . Det uppfattade oberoendet var konstant mycket högt 2016–2020 och förblir högt 2021, även om det minskat något sedan 2020 hos både allmänhet och företag. 

Utredningen om förstärkt skydd för domstolarnas oberoende fortsätter. Utredningen, som tillsattes i februari 2020 och ska avge slutbetänkande 2023, granskar särskilt reglerna för Högsta domstolens justitieråds pensionsålder och antal samt Domstolsverkets ställning och oberoende. Den ska också överväga eventuella grundlagsändringar 9 . Den parlamentariska kommittén har sammanträtt regelbundet sedan den tillsattes och bedriver jämförande studier av regelverken för domstolarnas oberoende och författningsändringar i andra EU-länder. Relevanta europeiska standarder beaktas 10 i arbetet. Kommittén har uppgett att den avser att tillsätta en eller två externa expertgrupper för att bidra till arbetet 11 . Intressenterna har i allmänhet välkomnat denna satsning på att proaktivt avlägsna potentiella sårbarheter i det befintliga regelverket 12 . Särskilt har Domareförbundet framhållit att den nuvarande ordningen där Domstolsverkets generaldirektör utnämns av regeringen 13 kan utgöra en brist och förespråkar att det ska grundas ett oberoende rättsråd, vilket är ett alternativ som kommittén enligt sina direktiv ska utforska 14 . Domareförbundet anser också att systemet för fastställande av domarnas löner förtjänar uppmärksamhet, även om det inte ingår i kommittédirektiven 15 . Lönerna fastställs inom ramen för ett kollektivavtal mellan domarna och Domstolsverket för nyutnämnda domare och ses sedan över årligen av domaren och ansvarig domstolsordförande 16 . Domareförbundet anser att även om det här systemet funnits på plats i mer än tio år och inte lett till några större problem, är det inte tillräckligt transparent och saknar tydliga kriterier. Enligt Europarådets rekommendationer bör de huvudsakliga reglerna i systemet för avlöning av professionella domare fastställas i lag 17 .

Ändringar av reglerna för säkerhetsprövning av domare trädde i kraft. För att stärka domstolarnas oberoende ska, enligt ändringar av säkerhetsskyddslagen som trädde i kraft i april 2021, säkerhetsprövning av domstolsordförande utföras av Domarnämnden medan ordinarie domare säkerhetsprövas av respektive domstol 18 . Ändringarna föranleddes av en ändring av det allmänna systemet för säkerhetsprövning av offentliganställda som antogs 2019, enligt vilken regeringen fick ansvar för säkerhetsprövning av domstolsordförande, något som tidigare var Domstolsverkets ansvar. För att åtgärda situationen tillsatte regeringen i maj 2019 en utredare för att skapa en ändamålsenlig ordning för säkerhetsprövning som bidrar till att värna domstolarnas och domarnas oberoende ställning 19 . På grundval av utredningen och efter en remissrunda lade regeringen fram en proposition om ändring av säkerhetsskyddslagen som riksdagen antog i januari 2021.

Kvalitet

Farhågor för rättsväsendets långsiktiga resurstilldelning har upprepats. Efter att Domstolsverket äskat om höjda anslag till rättsväsendets budget 2021–2023 20 , höjdes anslagen 2021 något 21 . Sverige avsätter omkring 0,27 % av BNP till domstolarna, vilket legat stabilt sedan 2012 22 . Intressenterna och Domstolsverket 23 har framhållit att resursallokeringen behöver ökas på längre sikt än på årsbasis, för att säkerställa förutsägbarheten och göra det möjligt för domstolarna att handlägga det ökande antalet brottmål 24 .

Digitaliseringen av rättsväsendet fortsätter, och ett digitaliseringsråd för rättsväsendet har inrättats. Sedan ny lagstiftning om elektronisk kommunikation i domstolsärenden trädde i kraft i januari 2021 25 finns nu heltäckande regler om digital teknik i domstolar 26 . Domstolsavgöranden i första instans finns fortfarande inte att tillgå på nätet, och tillgången till dem i maskinläsbar form är begränsad 27 . De luckor som kvarstår i civilmål och förvaltningsrättsliga mål rör tillgång till pågående och avslutande ärenden 28 , och i brottmål finns endast begränsade digitala verktyg tillgängliga 29 . För att öka effektiviteten och användningen av digitala verktyg längs hela rättskedjan, särskilt i brottmål, inrättades i september 2020 ett nytt råd för rättsväsendets digitalisering 30 inom Brottsförebyggande rådet, bestående av verkschefer för elva myndigheter 31 . Rådet ska utveckla rättsväsendets informationsförsörjning och ansvarar för att kartlägga och planera gemensamma utvecklingsinsatser, övervaka genomförandet av pågående utvecklingsinsatser och utveckla informationshanteringssystemet 32 . Verksamheten är uppdelad i etapper, med början i upprättande av ett elektroniskt informationsflöde mellan de myndigheter som handlägger den största volymen brottmål, och fullständiga förbindelser mellan alla myndigheter ska ha upprättats 2022. Rådet ska också utarbeta den nya strategiska planen för rättsväsendets digitalisering från och med 2023, eftersom den nuvarande strategin löper ut 2022 33 .

Effektivitet

Rättsväsendets effektivitet har legat stabil: fler ärenden avslutades 2020 än tidigare år. Uppklarningsandelen har legat stabil för civilmål och handelsrättsliga mål (97,5 %) och ökar i förvaltningsrättsliga mål (från 96,8 % under 2018 till 101,7 % under 2019). Den förväntade tid det tar att avgöra ett ärende förblev låg 2019 i både civilmål, handelsrättsliga mål och förvaltningsrättsliga mål, även om antalet inkommande förvaltningsrättsliga mål fortsatt att öka 34 . Nationella uppgifter visar att fastän antalet inkommande ärenden ökade 2020 ökade antalet avgjorda ärenden ännu mer, så att omkring 8 % fler ärenden avgjordes än 2019 35 . Enligt Domstolsverket beror det bland annat på att det ofta gått att avgöra mindre komplicerade mål med skriftligt förfarande, medan mer komplicerade mål senarelagts 36 . Eftersom domstolarna i allmänhet förblivit öppna under covid-19 pandemin och de enskilda domstolarna själva fick bestämma vilka konkreta åtgärder de skulle vidta, har andelen senarelagda förhandlingar bara påverkats i liten omfattning (andelen var 21,9 % under 2020 jämfört med i genomsnitt 20,3 % åren 2017–2019) 37 .

II.Regelverk för korruptionsbekämpning

Sverige har på det hela taget infört den nödvändiga rättsliga och institutionella ramen för att bekämpa och förebygga korruption. Regeringen har antagit en nationell handlingsplan 2021–2023, den första någonsin, för att bekämpa korruption i de statliga myndigheterna. Riksenheten mot korruption är den särskilda åklagaravdelning inom åklagarmyndigheten som ansvarar för alla brottsutredningar som rör korruption och mutor, även mutor i utlandet. Polisens nationella anti-korruptionsgrupp har, som en del av den svenska polismyndigheten, till uppgift att både utreda korruptionsbrott och förebygga korruption genom att stödja olika myndigheter vid utarbetandet av strategier mot korruption. Ekobrottsmyndigheten, som sorterar under Justitiedepartementet, har i uppdrag att utreda och lagföra grov ekonomisk brottslighet, inbegripet återföring av brottsvinster. Andra myndigheter, som Riksrevisionen, Konkurrensverket, Brottsförebyggande rådet (Brå) och finanspolisen inom Polismyndigheten, ansvarar för förebyggande och utredning av korruption samt för kriminaltekniska undersökningar och revisioner.

Uppfattningen bland experter och företagsledare är att Sverige är ett av världens minst korrupta länder. I indexet över upplevd korruption 2020 från Transparency International fick Sverige värdet 85/100, och kom på andra plats i EU och på tredje plats i världen 38 . Denna uppfattning har legat tämligen stabil 39  de senaste fem åren 40 .

Sverige håller på att se över preskriptionstiden för alla brott, inbegripet korruptionsrelaterade brott. Ett stort antal korruptionsrelaterade gärningar är straffbelagda i Sverige 41 . Svensk arbetsrätt föreskriver disciplinpåföljder för försumlighet i form av varning eller löneavdrag och förbjuder anställda från att utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för opartiskheten i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende 42 .

Sverige antog i december 2020 en nationell handlingsplan mot korruption i den offentliga förvaltningen. Handlingsplanen inriktas på att förebygga korruption i statliga myndigheter, inklusive Regeringskansliet 43 . Statsägda företag ingår dock inte 44 . Syftet med handlingsplanen är att ge myndigheterna verktyg och bästa praxis för att förebygga korruption. Här ingår systematisk användning av riskanalyser för att bidra till att skapa riskmedvetna organisationer och förbättra riskhanteringsrutinerna. Planen kritiserades för oklarhet, låg ambitionsnivå och brist på samråd med intressenterna 45 . Planen innehåller inga uttalade prioriteringar eller mål som ska ha uppnåtts vid ett visst datum. Statskontoret ska underlätta det förebyggande arbetet enligt planen 46 men har inga övervakande uppgifter 47 . Statskontoret ska lämna en lägesbild över myndigheternas arbete mot korruption i en delredovisning 2021 och en slutredovisning till Finansdepartementet före slutet av 2023 48 .

Samarbetet mellan polis och åklagare är på det hela taget effektivt. Resurserna, utredarnas och åklagarnas grad av specialisering och deras tillgång till relevant information är tillräcklig för att myndigheterna ska kunna lösa sin uppgift i kampen mot korruption, enligt polisen och åklagarmyndigheten 49 . Sverige har börjat bygga upp ett elektroniskt system för att förbättra informationsutbytet i hanteringen av brottmål 50 . Rättskedjan förväntas bli helt digitalt sammankopplad 2022 51 . Preliminära uppgifter från Brottsförebyggande rådet tyder på färre anmälda mutbrott än 2019, medan en signifikant ökning av tjänstefel rapporteras 52 . Under 2020 väcktes mutbrottsrelaterade åtal mot 38 personer, som ledde till 26 fällande domar varav fyra omfattade fängelsestraff 53 .

Mutbrott utomlands har framhållits som en risk för korruption. Trots att Sverige är ett globalt exportland med ett av de största antalen multinationella företag per invånare, har landets insatser mot mutbrott utomlands karaktäriserats som måttliga 54 . Lagstiftningen om företagsbot sågs över 2019 55 . Förutom kraven på dubbel straffbarhet och företagens ansvar utgör också preskriptionstiden ett hinder för att effektivt lagföra utomlands begångna mutbrott i Sverige 56 . Detta kan vara särskilt svårt om en utredning av utomlands begångna mutbrott är beroende av bevisupptagning i ett annat land och av rättsligt bistånd i form av internationellt samarbete 57 . Det ideella Institutet mot mutor uppdaterade 2020 sin icke bindande Kod mot korruption i näringslivet 58 , ett självregleringsinitiativ mot mutor och korruption. Koden är inriktad på den privata sektorn, bland annat dess förhållande till den offentliga sektorn 59 .

Lobbying är fortfarande oreglerad i Sverige. Det finns ingen särskild skyldighet för beslutsfattare att självmant redovisa kontakter med intresseföreträdare i ett ”lobbyavtryck” eller offentliggöra vem som försökte påverka vilka lagförslag med vilka resurser. Lobbyister och intresseföreträdare är inte skyldiga att registrera sig i ett lobbyregister eller redovisa sina klienter eller ekonomisk information om sin lobbyverksamhet 60 . Sammantaget utgör dock offentlighet, öppenhet och tillgång till information grundbulten i Sveriges modell för att förebygga korruption 61 .

En ny lag om svängdörrar antogs för  Riksrevisionen. De nya reglerna om övergång till annan verksamhet som antogs 2020 omfattar restriktioner för höga tjänstemän vid Riksrevisionen, däribland för riksrevisor, riksrevisionsdirektör och tillförordnad riksrevisor. Personkretsen för svängdörrsregler utökades därigenom från de högsta verkställande befattningarna i regeringen (statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet) till de högsta tjänstemännen vid Riksrevisionen 62 . Sveriges regler om övergång till annan verksamhet är dock fortfarande begränsade i räckvidd och inverkan, och bara ett fall har anmälts enligt de regler som antogs 2018 63 .

Riktlinjerna om deklaration av tillgångar har ändrats, så nu ska de lämnade uppgifterna styrkas. Enligt gällande rätt om redovisning av tillgångar 64 är alltså statsråd och vissa statliga, kommunala och regionala funktionärer skyldiga att anmäla innehav av finansiella instrument. Enligt de nya riktlinjerna ska uppgifter lämnade av statsråd och vissa tjänstemän i Regeringskansliet styrkas med exempelvis kontoutdrag från bank eller börsmäklare 65 . Reglerna ska göra det lättare att kontrollera att den information som lämnas är riktig. Regeringskansliet granskar anmälningarna stämmer med de styrkande handlingarna, men kontrollerar inte att uppgifterna är fullständiga och gör inte håller någon annan uppföljning 66 .

Sverige har sett över reglerna om skydd av visselblåsare och en separat lag övervägs. Den oberoende utredningen lade fram sin slutrapport i juni 2020 och föreslog att en ny lag 67 skulle antas och ersätta den befintliga lagen från 2016 om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden 68 . Nya regler som träder i kraft den 1 december 2021 ska ändra de nuvarande kraven på skydd av visselblåsare och omfattar både offentliga och privata företag och organisationer. Alla större privata företag blir skyldiga att inrätta trygga interna rapporteringskanaler för visselblåsning 69 .

Insyn i finansieringen av de politiska partierna är på det hela taget garanterad. Enligt lagen om insyn i finansiering av partier 70 ska nationella, regionala och kommunala partier redovisa varifrån intäkterna kommer men inte utgifterna till Kammarkollegiet. Kammarkollegiet ska i juli varje år göra redovisningarna för föregående år tillgängliga för allmänheten 71 . Underlåtenhet att redovisa intäkter sanktioneras med en avgift på upp till 100 000 kr. Riksdagen har beslutat om ett tak på anonyma donationer på 2 325 kr per givare 72 . Enskildas bidrag måste redovisas men offentliggörs inte. Partiernas intäkter i Sverige härrör dock främst från de statliga bidrag som partierna får på basis av resultaten i de två föregående valen.

Regeringen lade i december 2020 fram en rapport om brottslighet, däribland korruptionsrelaterad brottslighet, i samband med Covid-19 pandemin. Där framhålls vilka områden det finns risk för missbruk eller faktiskt missbruk av bidrag och stödordningar för covid-19 som regeringen och riksdagen antagit 73 . Eventuella upplevda korruptionsrisker behandlas inte särskilt i rapporten. Däremot belyses problem i kampen mot korruptionsrelaterad brottslighet, bl.a. bristen på utredningar och åtal mot bedrägerier som riktar sig mot välfärdssystemet på grund av begränsade resurser och andra prioriteringar. Upphandlingsmyndigheten har lagt fram riktlinjer om hur reglerna för offentlig upphandling är tillämpliga under covid-19-pandemin, bl.a. ändring av avtalsvillkor 74 . Sedan 1 januari 2021 måste dessutom all offentlig upphandling registreras och offentliggöras i särskilda nationella databaser som rapporterar posterna till en central myndighet för att förbättra insamlingen av statistik över offentlig upphandling i Sverige 75 . Med den nya lagen ska det bli lättare att övervaka och upptäcka prisfixarkarteller inom offentlig upphandling och andra allvarliga oegentligheter under och efter pandemin 76 .

III.Mediernas mångfald och oberoende

Det svenska regelverket för mediernas mångfald finns i författningen 77 och annan lagstiftning 78 . Yttrandefriheten garanteras enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Den svenska medietillsynsmyndigheten, Myndigheten för press, radio och tv, verkar i överensstämmelse med författningen 79 och radio- och tv-lagen, som nyligen ändrades för att införliva direktivet om audiovisuella medietjänster 80 .

Sverige har stärkt det rättsliga skyddet för medietillsynsmyndighetens oberoende och ökat anslagen till den 81 . Ändringarna av radio- och tv-lagen för att införliva direktivet trädde i kraft den 1 december 2020 och innebar visa nyheter för Myndigheten för press, radio och tv. Bland annat föreskrivs att riksdagsledamöter, statsråd och anställda i Regeringskansliet inte får utses till ledamöter av Granskningsnämnden för radio och tv 82 . Vidare stärks nämndens oberoende genom att det förtydligas att nämndens ledamöter utses på fyra år 83 så att det blir omsättning på ledamöterna samt att myndighetens generaldirektör utses på sex år 84 . I den senaste upplagan av övervakningsverktyget för mediepluralism (MPM 2021) 85 bekräftades den låga risken när det gäller den svenska medietillsynsmyndighetens oberoende och effektivitet. Anslagen 2021 till Myndigheten för press, radio och tv ökades med 3,5 miljoner kr eller ungefär 8 % 86 . Myndigheten ansåg att anslagen var tillräckliga för att täcka de nya uppgifterna på grund av det ändrade direktivet om audiovisuella tjänster. 

I det svenska rättssystemet finns inga särskilda regler om insyn i medieägandet. I stället gäller de generella reglerna i insynslagen och konkurrenslagen. Enligt övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 föreligger en medelhög risk för insynen i medieägandet eftersom särlagstiftning saknas 87 . Med det rådande systemet kan de svenska myndigheterna inhämta information om medieägandet, men informationen är inte enkelt tillgänglig för allmänheten 88 . I samband med införlivandet av direktivet om audiovisuella medietjänster fann regeringen att särskilda krav på insyn i medieägande borde bedömas ytterligare 89 . Ett eventuellt förslag i frågan diskuteras för närvarande inom regeringen 90 .

Problemen för journalister till följd av covid-19-pandemin anses främst vara ekonomiska och drabbar frilansjournalister och lokala medier särskilt hårt. Enligt Myndigheten för press, radio och tv minskade annonsomsättningen i mediesektorn med 5 % jämfört med 2019, den största minskningen sedan finanskrisen 2008 91 . Enligt övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 drabbade nedskärningarna främst frilansande och icke fast anställda journalister. Regeringen har gett bidrag till mediesektorn för att kompenserat för uteblivna reklamintäkter på grund av pandemin och de sammanhängande restriktionerna. I pandemins inledningsskede april-juni 2020 anslogs 100 miljoner kr i distributionsstöd till papperstidningar 92 . Regeringen har också frisläppt förhandsbetalningar av produktionsstöd till pressen. Hösten 2020 anslogs ytterligare 500 miljoner euro för att täcka redaktionella kostnader i nyhetsmedierna som helhet 93 .

Sverige har en stabil ram för tillgång till information 94 . Tidsfristerna för inhämtande av information är korta, få ansökningar om information avslås och myndigheterna uppvisar en hög grad av efterlevnad. Däremot stadgas inget i offentlighets- och sekretesslagen 95 om åtkomst till information i digitala format, och enligt intressenterna har det ibland varit svårt att få sådan åtkomst i praktiken 96 . Mot bakgrund av covid-19-pandemin förekom det enligt MPM 2021 att kommunala förvaltningar avskräckte hälso- och sjukvårdsanställda på äldreboenden från att lämna information till journalister 97 .

Tillfälliga anställningar, hot och trakasserier är en utmaning för journalisterna. De villkor som svenska journalister arbetar under bedöms i allmänhet höra till de mest gynnsamma i världen 98 . Enligt MPM 2021 finns dock några utmaningar för skyddet av journalisterna: en tredjedel av alla journalister saknar fast anställning, och en färsk enkät visar att 30 % av de svenska journalister som svarade hade hotats det senaste året. Vanligast är hot om fysiskt våld. Journalistförbundet och Medieombudsmannen uppger att många journalister, särskilt undersökande journalister, drabbas av hot och trakasserier, ibland i form av organiserade och riktade kampanjer. En studie ger vid handen att trakasserier ofta leder till att journalister idkar självcensur eller undviker att rapportera om vissa ämnen 99 . Sedan oktober 2020 har tre nya varningar lagts ut på Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet 100 . De avser trakasserier och hot mot journalister, däribland ett fall där två journalister åtalats för en dokumentär 101 , samt angrepp mot journalisters fysiska säkerhet och integritet. I samtliga fall reagerade myndigheterna, och utredningar pågår. Medieombudsmannen rapporterar också en ökning av antalet klagomål från politiker och affärsmän på journalister, och en tilltagande tendens att väcka rättslig talan mot journalister. Hot och hat från allmänheten mot journalister tycks ha ökat under covid-19-pandemin, särskilt på sociala medier 102 .

Sverige agerar för att stärka skyddet av journalister och deras verksamhet. En enmansutredning som tillsattes av regeringen i maj 2020 ser för närvarande över det straffrättsliga skyddet för vissa samhällsnyttiga funktioner, inbegripet journalister 103 . Syftet är att undersöka om något ytterligare lagstadgat skydd för yttrandefriheten bör övervägas. Betänkandet väntas bli färdigt i januari 2022 104 . Polismyndigheten har också genomfört informationskampanjer för att hjälpa journalister som trakasseras, och regeringens uppdrag till Fojo medieinstitutet att ta fram stöd till journalister och redaktörer som utsätts för hot och hets, med frilansjournalister och lokala medieföretag som målgrupper, har förlängts under 2021 105 .

IV.Andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter

Sverige är en parlamentarisk demokrati med enkammarsystem, där ett lagråd på förhand kontrollerar om en författning är förenlig med grundlagen, medan domstolarna i konkreta fall kan granska grundlagsenligheten i efterhand. Riksdagens konstitutionsutskott bereder frågor som rör Sveriges grundlag och andra konstitutionella frågor och granskar regeringens agerande. Motioner kan läggas fram av riksdagsledamöter och propositioner kan läggas fram av regeringen, och i praktiken dominerar propositioner. Justitiekanslern, Riksdagens ombudsmän och Diskrimineringsombudsmannen spelar en viktig roll för maktbalansen.

För att regeringen ska kunna vidta mer restriktiva åtgärder under covid-19-pandemin har ny lagstiftning antagits. I grundlagarna stadgas inget om undantagstillstånd i fredstid 106 , varför åtgärderna under covid-19-pandemin mestadels tagit formen av rekommendationer från Folkhälsomyndigheten 107 . I april 2020 antogs visserligen tidsbegränsad lagstiftning som lät regeringen anta åtgärder genom förordningar, men inga åtgärder vidtogs med stöd av lagstiftningen, som löpte ut i juni 2020 108 . För att regeringen ska kunna anta förordningar om mer restriktiva åtgärder, trädde den 10 januari 2021 nya lagbestämmelser 109 i kraft. Särskilt restriktiva åtgärder måste föreläggas riksdagen inom en vecka efter att de vidtagits för godkännande 110 . Den här lagstiftningen löper ut den 30 september 2021. Förslaget har gått på remiss och granskats av lagrådet och konstitutionsutskottet, men den korta tid som avsatts för detta har kritiserats 111 . Konstitutionsutskottet nämnde särskilt bristen på framförhållning 112 . I samband med de bredare diskussionerna om de konstitutionella gränserna för regeringens möjligheter att vidta restriktiva åtgärder 113 aviserade statsministern att en utredning skulle tillsättas för att överväga nödvändigheten av att se över 15 kapitlet i Regeringsformen och införa bestämmelser om undantagstillstånd vid kriser i fredstid, däribland folkhälsokriser 114 .

Regeringens åtgärder under covid-19-pandemin har granskats särskilt. Konstitutionsutskottet ser över regeringens hantering av covid-19-pandemin ur ett bredare konstitutionellt perspektiv 115 och lade fram ett betänkande i frågan den 3 juni 2021 116 . I sex ärenden kopplade till coronapandemin som utskottet granskat fann utskottet brister i hanteringen, och utskottet upprepar sin kritik av beredningen av de nya ramarna för coronaregler (se ovan). Dessutom lämnade den oberoende utredning som tillsattes i juni 2020 för att granska regeringens hantering av covid-19-pandemin ett delbetänkande den 15 december 2020 117 och ska lägga fram sitt slutbetänkande i februari 2022 118 . Åtgärder under covid-19-pandemin har också granskats av Riksdagens ombudsmän efter inkomna klagomål 119 , medan Högsta förvaltningsdomstolen hittills inte prövat några sådana mål 120 .

Riksdagsordningen har anpassats till covid-19-pandemin och riksdagen har berett lagstiftning under förenklade former. För att riksdagen ska kunna fortsätta att fungera under pandemin har ett antal formregler ändrats, och bland annat enades partigrupperna i mars 2020 om att låta votering ske med ett begränsat antal deltagande ledamöter 121 medan nya regler om deltagande på distans i utskottssammanträden trädde i kraft i juni 2020 122 . Även om det inte finns något formellt påskyndat förfarande, kan flexibiliteten i lagstiftningsrutinerna på regeringens begäran leda till snabbt antagande av lagar, till exempel genom kortare beredningstid i utskotten och snävare tidsfrister för ledamöterna att lägga fram ändringsförslag 123 . Enligt Konstitutionsutskottet bad regeringen riksdagen om påskyndad beredning av omkring 20 propositioner under 2020 124 . Intressenterna anser i allmänhet att lagstiftningsprocessen är inkluderande, men den korta remisstiden för lagstiftning under covid-19-pandemin har framhållits 125 . Frågan kommer att tas upp under Konstitutionsutskottets granskning av regeringens hantering av pandemin. Vidare har en parlamentarisk utredning tillsats om hur riksdagen fungerat under pandemin, och dess betänkande väntas komma under hösten 2021 126 .

En proposition om inrättande av ett nationellt institut för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s Parisprinciper har antagits av riksdagen. Sverige har flera gånger inom FN:s Universal Peer Review, senast 2020, rekommenderats att inrätta ett nationellt institut för mänskliga rättigheter i överensstämmelse med Parisprinciperna 127 . För närvarande fungerar Diskrimineringsombudsmannen som nationellt institut för mänskliga rättigheter och är ackrediterat med B-status 128 . Den 9 juni 2021 antog riksdagen propositionen av inrättande av ett nationellt institut för mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna. Institutet ska inleda sin verksamhet i januari 2022 129 . Institutet ska ges vida befogenheter i fråga om mänskliga rättigheter och ska självständigt besluta om sina uppgifter och sin organisation inom ramen för sitt lagfästa uppdrag. Institutets utformning har välkomnats av remissinstanserna 130 . Institutet ska ledas av en styrelse med sju ledamöter, som utser en direktör som förvaltar institutet. Remissinstanserna, däribland European Network of National Human Rights Institutions 131 , har framfört viss oro rörande den icke-bindande karaktären på förslagen från de institutioner som får utse kandidater till styrelseledamöter som regeringen utser 132 . Regeringen anser dock att de lagstadgade kvalifikationskraven är betryggande 133 . Förutom den här processen pågår riksdagens utredning om justitieombudsmännens verksamhet och uppdrag, som ska redovisa sina resultat i maj 2022 134 .

Översynen av kravet på att ideella organisationer ska iaktta demokratiska principer för att få statsbidrag pågår. För närvarande föreskrivs demokratikrav i ett antal rättsakter om statligt stöd till civilsamhället, enligt vilka mottagare av statligt stöd ska uppfylla villkor på demokratiska principer som liknar dem i Regeringsformen 135 . De här kriterierna och tillämpningen av dem är dock inte alltid transparenta eller samstämmiga 136 . En utredning tillsattes 2018 för att se över de befintliga demokratikraven och civilsamhällets och myndigheternas svårigheter med att tillämpa dem samt lägga fram förslag på enhetliga demokratikrav. Utredningens betänkande lades fram 2019 och därefter genomfördes en remissrunda 137 , men hittills har regeringen inte lagt fram något lagförslag. I november 2020 tillsattes en särskild utredning för att se över praktiska frågor i samband med behandling av personuppgifter på området och kartlägga behov och villkor för att inrätta en funktion för att hjälpa stödbeviljande myndigheter att bedöma bidragssökande organisationer 138 . Utredningen väntas komma med ett betänkande i slutet av december 2021. Även om civilsamhällets organisationer i allmänhet instämmer i målet att förtydliga demokratikravet, framhåller de också behovet av att noggrant bedöma hur organisationernas medelstilldelning påverkas 139 . Under covid-19-pandemin gjorde regeringen ytterligare medel 140 tillgängliga för ideella organisationer som arbetar med socialt utsatta personer som drabbats hårdast av pandemin 141  

Bilaga I: Källförteckning i alfabetisk ordning *

* En lista över bidrag till samrådet om 2021 års rapport om rättsstatsprincipen finns på https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/upholding-rule-law/rule-law/rule-law-mechanism/2021-rule-law-report-targeted-stakeholder-consultation .

Altinget (2021), Gör inte partipolitik av mänskliga rättigheter https://www.altinget.se/artikel/gor-inte-partipolitik-av-manskliga-rattigheter ).

Sveriges Domareförbund (2021), Domarnas oavhängighet bör stärkas med ett domarråd ( https://www.dn.se/debatt/domarnas-oavhangighet-bor-starkas-med-ett-domarrad/ ).

Centrum för mediernas frihet och mångfald (2021), Media pluralism monitor 2021

CEPEJ (2021), Study on the functioning of judicial systems in the EU Member States.

Civil Liberties Union for Europe (2021), Contribution from Civil Liberties Union for the 2021 Rule of Law Report – contribution by Civil Rights Defenders.

Konstitutionsutskottet (2021), En tillfällig covid-19-lag – Yttrande 2020/21 KU6y ( https://data.riksdagen.se/fil/20BFF67F-6080-422A-9546-DBF3F425CB80 ).

Konstitutionsutskottet (2021), betänkande 2020/21:KU20 ( https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/jun/3/kus-granskning-av-regeringen-ar-klar/ ).

Europarådet: Ministerkommittén (2010), Recommendation CM/Rec(2010)12 of the Committee of Ministers to member states on judges: independence, efficiency and responsibilities.

Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet – Sverige (https://www.coe.int/en/web/media-freedom/sweden).

Lagrådet (2020), Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-12-30 ( https://www.lagradet.se/wp-content/uploads/2020/12/Covid-19-lag.pdf ).

European Audiovisual Observatory, Tracking COVID-19 measures in the audiovisual sector (part 2) – Sweden ( https://www.obs.coe.int/en/web/observatoire/covid-19-d#anchorSweden ).

Europeiska kommissionen (2020), Rapport om rättsstatsprincipen. Landskapitel om läget i Sverige

Europeiska kommissionen (2021), Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

GRECO (2019), Fifth Evaluation Round – Evaluation Report on Sweden, 5th Evaluation Round on Preventing corruption and promoting integrity in central governments (top executive functions) and law enforcement agencies ( https://rm.coe.int/fifth-evaluation-round-preventing-corruption-and-promoting-integrity-i/1680943be3 ).

IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik), Efter pandemin rapporterar IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik) den största nedgången i annonsförsäljning i Norden sedan finanskrisen, https://www.irm-media.se/se/aktuellt/nyheter/in-the-wake-of-the-pandemic-irm-records-the-largest-decline-in-nordic-ad-sales-since-the-financial-crisis/.

Kammarkollegiet, Redovisa intäkter, (https://www.kammarkollegiet.se/vara-tjanster/partiinsyn/redovisa-intakter).

Lunds universitet (2020), Om projektet ( https://www.soclaw.lu.se/om-projektet ).

Kulturdepartementet (2021), Ökat medie- och demokratistöd i regeringens budget ( https://www.regeringen.se/artiklar/2021/04/okat-medie--och-demokratistod-i-regeringens-budget/ )

Brottsförebyggande rådet (2021), Brås regleringsbrev för 2021 ( https://bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2021-01-01-bras-regleringsbrev-for-2021.html ).

Brottsförebyggande rådet (2021), Pandemins inverkan på flödet i rättskedjan ( https://www.bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa706ea0/1617187816217/2021_4_Pandemins_inverkan_pa_flodet_i_rattskedjan.pdf ).

Domstolsverket (2021), Inställda förhandlingar ( https://www.domstol.se/globalassets/filer/gemensamt-innehall/styrning-och-riktlinjer/statistik/2021/200301-installda-forhandlingar.pdf ).  

Domstolsverket (2021), Domstolarna under press:  nästan en halv miljon nya mål 2020) ( https://www.domstol.se/domstolsverket/nyheter/2021/02/domstolarna-under-press-nastan-en-halv-miljon-nya-mal-2020/ ) 

Domstolsverket (2021), Inkomna, avgjorda och balanserade mål till och med vecka 7 ( https://www.domstol.se/globalassets/filer/gemensamt-innehall/styrning-och-riktlinjer/statistik/2021/210301-inkomna-avgjorda-och-balanserade-mal.pdf ).

Upphandlingsmyndigheten, Upphandling i akuta situationer (https://www.upphandlingsmyndigheten.se/regler-och-lagstiftning/akuta-situationer).

OECD (2012), OECD says Swedish progress combatting foreign bribery insufficient to warrant Phase 4 evaluation ( https://www.oecd.org/corruption/oecd-says-swedish-progress-combatting-foreign-bribery-insufficient-to-warrant-phase-4-evaluation.htm ).

OECD (2019), Sweden must urgently implement reforms to boost the fight against bribery ( https://www.oecd.org/corruption/sweden-must-urgently-implement-reforms-to-boost-fight-against-foreign-bribery.htm ).

Riksdagens ombudsmän (2020), Yttrande över promemorian Covid-19-lag (S2020/09214) ( https://www.jo.se/Global/Remissyttranden/Remissyttrande%20R_144-2020.pdf ).

Reportrar utan gränser – Sverige ( https://rsf.org/en/sweden ).

Riksdagen (2020), Överenskommelse om kammarens och utskottens arbete med anledning av spridningen av covid-19 ( https://riksdagen.se/globalassets/01.-aktuellt/201920/overenkommelse-mellan-gruppledarna-maa-covid-19.pdf ).

Riksdagen (2020), KU föreslår uppföljning av riksdagens arbete under coronapandemin ( https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2020/nov/12/ku-foreslar-uppfoljning-av-riksdagens-arbete-under-coronapandemin/ ). 

Riksdagen (2020), Deltagande på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden ( https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/deltagande-pa-distans-vid-sammantraden-i_H701KU16 ).

Riksdagen, Så funkar riksdagen: beslutar om lagar, ( https://riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-uppgifter/beslutar-om-lagar/ ).

Högsta domstolen (2021), bidrag från Högsta domstolen till rättstatsrapporten 2021. 

Institutet mot mutor (2020), Kod mot korruption i näringslivet ( https://www.institutetmotmutor.se/ ).

Institutet mot mutor (2020), Mutbrottsdomar i Sverige 2020 ( http://3afvm642sqoq9muh73hsqhtz-wpengine.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2021/02/Mutbrottsdomar-i-Sverige-2020.pdf ).

Sveriges regering (2016), Offentlighetsprincipen ( Offentlighetsprincipen ).

Sveriges regering (2018), Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning ( https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2018/03/dir.-201819/ ).

Sveriges regering (2019), Remiss SOU 2019:35 Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället ( https://www.regeringskansliet.se/remisser/2019/07/remiss-sou-201935-demokrativillkor-for-bidrag-till-civilsamhallet/ ).

Sveriges regering (2019), Säkerhetsprövning av domare. ( https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2019/11/ds-201926 ). 

Sveriges regering (2020), En europeisk åklagarmyndighet i Sverige ( https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/12/sou-202074/ ).

Sveriges regering (2020), Digital pressträff med statsministern 22 december 2020. ( https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/digital-presstraff-med-statsministern-22-december-2020/ )

Sveriges regering (2020), Regeringens kommittédirektiv 2020:74, Utvärdering av åtgärderna för att hantera utbrottet av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 ( https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2020/06/dir.-202074/ )

Sveriges regering (2020), Utvärdering av åtgärderna för att hantera utbrottet av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 ( https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2020/06/dir.-202074/ ).

Sveriges regering (2020), Ökad trygghet för visselblåsare. Betänkande av Utredningen om genomförande av visselblåsardirektivet ( https://www.regeringen.se/49f2d1/contentassets/8da2073fda1645ec946ca4eca8bd6b6a/okad-trygghet-for-visselblasare-sou-2020-38.pdf  ).

Sveriges regering (2020), Underlag från Sverige till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.

Sveriges regering (2020), Starkare samordning för ökad digitalisering av rättsväsendet ( https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/starkare-samordning-for-okad-digitalisering-av-rattsvasendet/ )

Sveriges regering (2020), Stöd till civila samhällets sociala och humanitära insatser ( https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/stod-till-civila-samhallets-sociala-och-humanitara-insatser/ ).

Sveriges regering (2020), Regeringen tar nytt steg för skärpt demokrativillkor vid statsbidrag till civilsamhället ( https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/regeringen-tar-nytt-steg-for-skarpt-demokrativillkor-vid-statsbidrag-till-civilsamhallet/ ) 

Sveriges regering (2021), Ett utvecklat arbete mot korruption i den offentliga förvaltningen Handlingsplan mot korruption 2021–2023 ( https://www.regeringen.se/4affa7/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/handlingsplan-mot-korruption/handlingsplan-mot-korruption-20212023.pdf ).

Sveriges regering (2021), Regeringens proposition 2020/21:143, Institutet för mänskliga rättigheter ( https://www.regeringen.se/495aa6/contentassets/95a2941f3c074cbcafebcd6746631989/institutet-for-manskliga-rattigheter.pdf ).

Sveriges regering (2021), Ökat medie- och demokratistöd i regeringens budget ( https://www.regeringen.se/artiklar/2021/04/okat-medie--och-demokratistod-i-regeringens-budget/ ).

Sveriges regering (2021), Underlag från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Sveriges regering (2021), Institutet för mänskliga rättigheter ( https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2021/03/prop.-202021143/ ).  

Svenska avdelningen av Internationella juristkommittén och Civil Rights Defenders (2021), Contribution from the Swedish Section of the International Committee of Jurists and Civil Rights Defenders for the 2021 Rule of Law Report.

Svenska Dagbladet (2021), M vill ersatta domstolsverket med domarråd ( https://www.svd.se/m-vill-ersatta-domstolsverket-med-domarrad ).

Sveriges Radio (2021), Hat mot vetenskapsjournalister har ökat under pandemin ( Hat mot vetenskapsjournalister har ökat under pandemin - P4 Uppland | Sveriges Radio ).

Transparency International (2020), Exporting Corruption ( https://www.transparency.org/en/publications/exporting-corruption-2020 ).

Transparency International (2021), Corruption Perception Index (2020), ( https://www.transparency.org/en/cp/2020/index/nzl ).

FN:s generalförsamling (2020), Report of the Working Group on the Universal Peer Review – Sweden ( https://documents-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/G20/069/40/PDF/G2006940.pdf?OpenElement ).

FN:s regionala människorättskontor för Europa (2021), Contribution from OCHCHR for the 2021 Rule of Law Report.

Bilaga II: Landsbesök i Sverige

I mars 2021 höll kommissionens avdelningar virtuella möten med:

·Institutet mot mutor

·Statskontoret

·Civil Rights Defenders

·Kommittén för utredning av domstolarnas oberoende

·Lagrådet

·Ekobrottsmyndigheten

·Kulturdepartementet

·Finansdepartementet

·Justitiedepartementet

·Arbetsmarknadsdepartementet

·Domstolsverket

·Justitieombudsmannen

·Statsministerns kansli

·Myndigheten för press, radio och tv

·Medieombudsmannen

·Åklagarmyndigheten

·Konstitutionsutskottets kansli

·Högsta förvaltningsdomstolen

·Högsta domstolen

·Sveriges domareförbund

·Advokatsamfundet

·Svenska journalistförbundet

·Transparency International Sweden

* Kommissionen träffade också följande organisationer vid ett antal övergripande möten:

·Amnesty International

·Center for Reproductive Rights

·Civicus

·Civil Liberties Union for Europe

·Civil Society Europe

·Europeiska kyrkokonferensen

·EuroCommerce

·European Center for Not-for-Profit Law

·Europeiskt centrum för press- och mediefrihet

·Europeiskt medborgarforum

·Europeiska journalistfederationen

·European Partnership for Democracy

·Europeiskt ungdomsforum

·Front Line Defenders

·Human Rights House Foundation

·Human Rights Watch

·ILGA-Europa

·Internationella juristkommissionen

·Internationella federationen för mänskliga rättigheter

·International Planned Parenthood Federation European Network (IPPF EN)

·International Press Institute

·Nederländska Helsingforskommittén

·Open Society European Policy Institute

·Philanthropy Advocacy

·Protection International

·Reportrar utan gränser

·Transparency International EU

(1)    Det finns också två specialdomstolar. Arbetsdomstolen och Försvarsunderrättelsedomstolen. Underlag från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen. För en beskrivning av domstolsväsendets struktur, se Cepej (2021), Study on the functioning of judicial systems in the EU Member States.

(2)    Domarnämnden består av nio ledamöter: fem aktiva eller före detta domare som föreslås av domstolarna, två jurister verksamma utanför domstolsväsendet (en advokat som föreslås av advokatsamfundet och ytterligare en jurist som föreslås av Sveriges kommuner och regioner och Arbetsgivarverket) samt två företrädare för allmänheten. Allmänhetens företrädare utses av riksdagen (och är vanligtvis riksdagsledamöter), medan de sju övriga ledamöterna utses av regeringen.

(3)    Domarnämnden lägger, efter en bedömning av sökandenas kvalifikationer, fram ett motiverat förslag (rangordnad förteckning, i allmänhet tre sökande) till regeringen, som utser domaren. Om regeringen har för avsikt att välja en kandidat som inte ingår i nämndens förslag, ska nämnden ges möjlighet att yttra sig över kandidaten. I praktiken har regeringen alltsedan det nuvarande systemet trädde i kraft 2011 alltid följt nämndens förslag.

(4)    Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.

(5)    Regeringsformen, 12 kap. 2 §.

(6)      Sveriges regering (2020), En europeisk åklagarmyndighet i Sverige, samt underlag från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen., s. 7.

(7)    Rättegångsbalken, 8 kap.

(8)    Figur 48 och 50, 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU. Domstolarnas uppfattade oberoende kategoriseras enligt följande: mycket lågt (under 30 % av de tillfrågade uppfattar domstolarnas oberoende som ganska bra eller mycket bra), lågt (30–39 %), medel (40–59 %), högt (60–75 %) och mycket högt (över 75 %).

(9)      Se rapporten om rättsstatsprincipen 2020, landskapitel om läget i Sverige, s. 2-3 för mer om kommitténs direktiv och s. 11 om formerna för grundlagsändringar. Det bör noteras att eventuella inskränkningar i föreningsfriheten för terroristsammanslutningar också ingår i direktiven och att kommittén lade fram en rapport i mars 2021.

(10)      Särskilt rekommendation CM/Rec(2010)12 från Europarådets ministerkommitté och relevanta yttranden av Venedigkommissionen.

(11)    Information som mottagits i samband med landsbesöket i Sverige.

(12)      Sveriges Domareförbund (2021), Domarnas oavhängighet bör stärkas med ett domarråd. Inlägg från den svenska sektionen av International Committee of Jurists och Civil Rights Defenders till rättstatsrapporten 2021.

(13)      I enlighet med myndighetsförordningen och förordningen med instruktion för Domstolsverket.

(14)      Sveriges Domareförbund (2021), Domarnas oavhängighet bör stärkas med ett domarråd. Moderata samlingspartiet har anslutit sig till förslaget, och yrkat på att inrättande av ett oberoende domarråd uttryckligen ska tas med i kommittédirektiven. Svenska Dagbladet (2021), M vill ersätta Domstolsverket med domarråd.

(15)      Det finns inga lagfästa regler om domarlöner, utan de baseras på ett kollektivavtal mellan Domstolsverket och domarnas fackliga organisation, enligt vilket ersättningen bl.a. aldrig får bygga på grunder som strider mot intresset av oberoende i rättstillämpningen I avtalet föreskrivs också minstalöner. När en ny domare tillsätts enas Domstolsverket och domaren om en månadslön. Varje år ses lönerna över i förhandlingar mellan domaren och ansvarig domstolschef. Se underlag från Sverige till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen., s. 7–8, för mer om systemet.

(16)      Domareförbundet framhåller Domstolsverkets roll i fastställandet av nyutnämnda domares löner som ett inslag i den allmänna oron över Domstolsverkets status. Sveriges Domareförbund (2021), Domarnas oavhängighet bör stärkas med ett domarråd.

(17)    Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010)12, punkt 53.

(18)      Säkerhetsskyddslagen (2018: 585), 3 kap, 4a§.

(19)      Sveriges regering (2019), Säkerhetsprövning av domare och några andra frågor som rör Domarnämnden.

(20)      Rättsstatsrapporten 2020, landskapitel om läget i Sverige, s. 3.

(21)      Från omkring 6 md kr 2020 till 6,4 md kr 2021. Underlag från Sverige till 2020 och 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(22)    Figur 30, 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU. 

(23)    Domstolsverket (2021), Domstolarna under press: nästan en halv miljon nya mål 2020, samt information inhämtad under landsbesöket i Sverige.

(24)      Vad gäller ökningen av antalet brottmål, se rättstatsrapporten 2020, landskapitel om läget i Sverige, s. 3, samt underlag från Sverige till rättstatsrapporten 2021, s. 12.

(25)      Rättsstatsrapporten 2020, landskapitel om läget i Sverige, s. 4.

(26)    Figur 40, 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(27)    Figurerna 46-47 i 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(28)    Figur 44, 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(29)    Figur 45, 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(30)      Sveriges regering (2020), Starkare samordning för ökad digitalisering av rättsväsendet. Bygger påförordningen om rättsväsendets digitalisering. 

(31)    Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

(32)      Underlag från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 5–6, samt skriftlig information från Justitiedepartementet vid landsbesöket i Sverige.

(33)      Brottsförebyggande rådet (2021), Brottsförebyggande rådets regleringsbrev 2021.

(34)    Figurerna 3-16 i 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(35)      Domstolsverket (2021), Inkomna, avgjorda och balanserade mål till och med vecka 7.

(36)      Brottsförebyggande rådet (2021), Pandemins inverkan på flödet i rättskedjan, s. 43, samt information som mottagits i samband med landsbesöket i Sverige.

(37)      Domstolsverket (2021), Inställda förhandlingar.

(38)      Transparency International, Corruption Perceptions Index 2020 (2021), s. 2-3. Den uppfattade korruptionen kategoriseras enligt följande: låg (uppfattningen hos experter och företagsledare av korruption i offentlig sektor ges en poäng på  mer än 79), relativt låg (79–60), relativt hög (59-50), hög (under 50).

(39)      Värdet låg 2015 på 89, och låg 2020 på 85. Värdet ökas/minskas betydligt när det förändras med mer än fem poäng, förbättras/försämras (förändras med 4–5 poäng), ligger relativt stabilt (förändras 1–3 poäng) de senaste fem åren.

(40)      Uppgifter från Eurobarometer om upplevd korruption och enskildas och företags erfarenheter under föregående år uppdateras vartannat år. De senaste uppgifterna är från särskild Eurobarometer 502 (2020) och Eurobarometer flash 482 (2019).

(41)      Bestämmelser om tagande och givande av muta, vårdslös finansiering av mutbrott, handel med inflytande, tjänstefel och brott mot tystnadsplikt finns i brottsbalken. Påföljden för tagande eller givande av muta kan bli böter eller upp till två års fängelse (med två års preskriptionstid) eller om brottet är grovt upp till sex års fängelse (med tio års preskriptionstid). Sedan tillämpningsområdet utvidgats kan företagsbot nu också påföras offentlig verksamhet som är att jämställa med näringsverksamhet, om gärningen var avsedd att ekonomiskt gynna den juridiska personen. Böter på upp till 500 miljoner kr (omkring 49 miljoner euro) kan utdömas vid givande av muta som begåtts av privata företag.

(42)    Jfr lagen om offentlig anställning.

(43)    Sveriges regering (2021), Handlingsplan mot korruption 2021–2023. 

(44)      Även om handlingsplanen avser den offentliga förvaltningen förväntas planens arbetsmetoder och rekommendationer ha relevans för de statsägda företagens korruptionsförebyggande arbete.

(45)      Ett seminarium med remissinstanserna hölls i början, men utkastet skickades inte på remiss till alla berörda intressenter. Information som mottagits i samband med landsbesöket i Sverige.

(46)      För detta ändamål ska sex eller sju myndigheter väljas ut och ett nytt forum för samverkan mellan statliga myndigheter med särskild kompetens inom förebyggande av korruption ska samordnas av Statskontoret, där Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Polismyndigheten, Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten ingår.

(47)      Ansvaret för att förebygga korruption vilar i slutändan på varje myndighets generaldirektör.

(48)       I slutredovisningen ska Statskontoret också redovisa om det finns behov av ytterligare åtgärder.

(49)    Information från Åklagarmyndigheten i samband med landsbesöket i Sverige. Den personal som tilldelats Riksenheten mot korruption inom Åklagarmyndigheten, som svarar för utredningar av brott som rör korruption och mutor utomlands, omfattar tio åklagare, två revisorer, en analytiker och tre åklagaradministratörer, medan omkring 100 polistjänstemän finns tillgängliga för att utreda korruption och korruptionsrelaterade brott.

(50)      Det elektroniska systemet sammanbinder Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, domstolarna samt Kriminalvården.

(51)      I de synpunkter som inkommit framhålls att det fortfarande behövs utbildning i och harmonisering av olika it-system, arbetsbegrepp och rutiner vid de berörda myndigheterna. Nästa steg blir bl.a. att förbättra den digitala hanteringen av förverkande och andra tvångsmedel och digital bevisupptagning.

(52)      De uppgifter som lämnats om mutbrott omfattar 57 anmälda fall av tagande av muta, 79 anmälda fall av givande av muta samt 10 anmälda fall av handel med inflytande och vårdslös finansiering av mutbrott(totalt 146 anmälda fall).

(53)      Institutet mot mutor (2020), Mutbrottsdomar i Sverige 2020.

(54)      OECD (2019), Sweden must urgently implement reforms to boost the fight against bribery (2019), Transparency International, Exporting Corruption (2020), s. 13 och 110, där det står att 2016–2019 inleddes elva utredningar, två åtal väcktes och ett fall ledde till påföljd.

(55)      Enligt svensk lag kan brott begås av och straff påföras enskilda som begår mutbrott utomlands, men företag kan inte åläggas något straffrättsligt ansvar. Företagsbot kan dock utdömas mot bolag som en rättslig konsekvens av ett brott (till skillnad från en förvaltningsrättslig eller straffrättslig konsekvens). Företagsbot kan påföras för mutbrott utomlands som begås av en enskild företagsföreträdare eller anställd under bedrivande av företagets verksamhet. Jfr ovan.

(56)    Information från Åklagarmyndigheten i samband med landsbesöket i Sverige.

(57)    Information från Åklagarmyndigheten i samband med landsbesöket i Sverige.

(58)      Institutet mot mutor (2020), Kod mot korruption i näringslivet.

(59)      Koden kompletterar lagstiftningen och förtydligar straffbestämmelserna. Den ger exempel på etiska sätt att hantera vardagliga situationer. Information som mottagits i samband med landsbesöket i Sverige.

(60)      GRECO Femte utvärderingsomgången, utvärderingsrapport s. 14.

(61)      Se även avsnitt III, Rättsstatsrapporten 2020, landskapitel om läget i Sverige, s. 10.

(62)      Lag (2020:537) om restriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs övergång till annan verksamhet.

(63)    Information från Statskontoret i samband med landsbesöket i Sverige.

(64)      Lag (2018: 1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument och förordning (2018:2014) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. Reglerna gäller inte riksdagsledamöter.

(65)    Uppgifter från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 10.

(66)    Jfr Grecos femte utvärderingsomgång – utvärderingsrapport, Sverige, s. 21.

(67)      Sveriges regering (2020), Ökad trygghet för visselblåsare. Betänkande av utredningen om genomförande av visselblåsardirektivet. Regeringen har ännu inte beslutat om en proposition till ny lag ska läggas fram.

(68)      Lag (2016: 749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

(69)      För företag med 50–249 anställda gäller kravet att inrätta kanaler för inter rapportering från och med 1 december 2023. Andra företag med fler än 250 anställda är skyldiga att göra det från och med 1 juli 2022.

(70)      Lag (2018: 90) om insyn i finansiering av partier.

(71)      Kammarkollegiet, Intäktsredovisning https://www.kammarkollegiet.se/vara-tjanster/partiinsyn/redovisa-intakter .

(72)      Alla belopp därutöver ska återbetalas till givaren eller tillfalla staten.

(73)      Regeringskansliet (justitieministern) tillsatte en utredare för att bedöma samhällets förmåga att stå emot brottslighet, särskilt organiserad brottslighet, som kan ha samband med nya regler och åtgärder med konsekvenser för de offentliga finanserna och ekonomin som antagits av regering och riksdag till följd av Covid-19 pandemin. Uppgifter från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 12.

(74)      Upphandlingsmyndigheten, Upphandling i akuta situationer, https://www.upphandlingsmyndigheten.se/regler-och-lagstiftning/akuta-situationer.

(75)    Uppgifter från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 10.

(76)      Offentlig upphandling i Sverige omfattar både offentliga och privata upphandlande enheter och är reglerad i lagen om offentlig upphandling för den offentliga sektorn i allmänhet, lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt lagen om upphandling av koncessioner. För tillsynen över offentlig upphandling svarar Riksrevisionen, som är den högsta tillsynsmyndigheten för Sveriges offentliga utgifter. Riksrevisionen utför externa kontroller av efterlevnaden av regelverket och förser riksdagen med information och rekommendationer om användningen av offentliga medel.

(77)      Den svenska författningen består av fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och av särskild betydelse för Granskningsnämnden för radio och tv yttrandefrihetsgrundlagen.

(78)    Radio- och tv-lagen.

(79)    Relevanta delar av författningen: regeringsformen och yttrandefrihetsgrundlagen.

(80)      Sverige ligger på tredje plats i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2021 (andra plats bland EU-länderna), vilket kan jämföras med fjärdeplaceringen i fjol. https://rsf.org/en/ranking#  

(81)      Rättsstatsrapporten 2020, landskapitel om läget i Sverige, s. 8.

(82)      Granskningsnämnden för radio och tv är ett beslutsfattande organ vid Myndigheten för press, radio och tv. 16 kap. 14§ radio- och tv-lagen.

(83)      30§ förordningen med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.

(84)      Anställningen får förlängas. 29§ förordningen med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.

(85)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, landsrapport för Sverige, s. 9.

(86)    Uppgifter från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 19.

(87)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, landsrapport för Sverige, s. 11.

(88)    Information som mottagits i samband med landsbesöket i Sverige.

(89)    Uppgifter från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 24.

(90)    Uppgifter från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 24.

(91)      Efter pandemin rapporterar IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik) den största nedgången i annonsförsäljning i Norden sedan finanskrisen,  https://www.irm-media.se/se/aktuellt/nyheter/in-the-wake-of-the-pandemic-irm-records-the-largest-decline-in-nordic-ad-sales-since-the-financial-crisis/ .

(92)      European Audiovisual Observatory, Tracking Covid-19 measures in the audiovisual sector (part 2), https://www.obs.coe.int/en/web/observatoire/covid-19-d#anchorSweden .

(93)      Kulturdepartementet (2021), Ökat medie- och demokratistöd i regeringens budget.

(94)    Enligt MPM 2020 är de rättsliga bestämmelserna om tillgång till information och begränsningarna med avseende på skyddet av personlig integritet och konfidentialitet tydligt definierade och berörda parter, t.ex. Medieombudsmannen, anser att denna rättighet respekteras fullt ut och tillämpas väl i praktiken.

(95)    Sveriges regering (2016), Offentlighetsprincipen.

(96)    Information som mottagits i samband med landsbesöket i Sverige.

(97)    Utkast till MPM 2021 och information från Kulturdepartementet i samband med landsbesöket i Sverige.

(98)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, landsrapport för Sverige, s. 9.

(99)      Lunds universitet (2020), Om projektet.

(100)    Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet – Sverige.

(101)      Enligt varningen lagförs journalisten Henrik Evertsson och fotografen Linus Andersson av svenska myndigheter för att skändande av griftefrid av MS Estonia. De producerade en dokumentärserie ("Estonia – fyndet som förändrar allt”) där de undersöker färjan MS Estonias förlisning.

(102)      Information inhämtad under landsbesöket i Sverige, samt Sveriges Radio (2021), Påtryckningar och hat har också riktats mot vetenskapsjournalister för deras coronarapportering.

(103)      Rättsstatsrapporten 2020, landskapitel om läget i Sverige, s. 9.

(104)      Utredaren har fått nya direktiv med förlängd frist för betänkandet.

(105)    Uppgifter från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 21.

(106)      Där stadgas enbart om undantagstillstånd vid krig eller krigsfara.

(107)      Det finns också konstitutionella gränser för åtgärder som inskränker grundläggande friheter som mötes- och föreningsfrihet. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (2021), Coronavirus COVID-19 outbreak in the EU - Fundamental Rights Implications – Sweden (bulletinerna 1, 2 och 3).

(108)      Underlag från Sverige till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 26, samt information inhämtad vid landsbesöket i Sverige.

(109)      Lag (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

(110)      Det är bl.a. fråga om att stänga offentliga transportmedel och lokaler. I det ursprungliga förslaget var tidsfristen en månad. Den har kortats efter remissrundan och synpunkter från Lagrådet, som menade att en vecka vore lämpligare. Lagrådet (2020), Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-12-30. Konstitutionsutskottet betonade i sitt yttrande att en vecka bör vara längsta tänkbara tid och att utgångspunkten naturligtvis måste vara att regeringen så snart som möjligt inkommer till riksdagen med propositionen. Konstitutionsutskottet (2021), En tillfällig covid-19-lag – Yttrande 2020/21 KU6y.

(111)      Se exempelvis synpunkterna i Konstitutionsutskottets och Lagrådets yttranden. Propositionen förelades Lagrådet den 28 december 2020 och riksdagen den 4 januari 2021. Riksdagen antog propositionen den 8 januari.

(112)    Utskottet framhöll också att eftersom tanken är att delegera befogenhet till de kommunala myndigheterna att inskränka vissa grundläggande friheter, förutsätter utskottet att regeringen ser till att det finns en organisation för att säkerställa en samlad bild över inskränkningarna Konstitutionsutskottet (2021), En tillfällig covid-19-lag – Yttrande 2020/21 KU6y. Jfr Konstitutionsutskottet (2021), KU:s granskning av regeringen är klar.

(113)    Jfr bl.a. Sveriges högsta domstols bidrag till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(114)      Sveriges regering (2020), Digital presskonferens med statsministern 22 december 2020.

(115)      Konstitutionsutskottet genomför varje år en allmän granskning av regeringens efterlevnad av lag och praxis i samband med regeringsärendenas handläggning, och utövar därigenom riksdagens kontrollmakt enligt 13 kapitlet i Regeringsformen.

(116)      Konstitutionsutskottet (2021), betänkande 2020/21:KU20.

(117)      Delbetänkandet inriktas på äldreomsorgen under pandemin och visar på en rad brister i regeringens hantering. Sveriges regering (2020), Coronakommissionens delbetänkande Äldreomsorgen under pandemin.

(118)      Sveriges regering (2020), Utvärdering av åtgärderna för att hantera utbrottet av det virus som orsakar sjukdomen covid-19

(119)      Se exempelvis Riksdagens ombudsmän (2020), Yttrande över promemorian Covid-19-lag (S2020/09214), där man nämner liknande punkter som Lagrådet och Konstitutionsutskottet.

(120)      Information inhämtad i samband med landsbesöket i Sverige, samt ACA-Europe (2021), Survey on the Supreme Administrative Courts in times of COVID-19 crisis – a lesson learned (kommande).

(121)      Enligt överenskommelsen räcker det att 55 riksdagsledamöter (fördelade på partierna i proportion till den allmänna mandatfördelningen) är fysiskt närvarande vid voteringar. Överenskommelse om kammarens och utskottens arbete med anledning av spridning av covid-19.

(122)      Riksdagen (2020), Deltagande på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden

(123)      Riksdagen, Så funkar riksdagen: beslutar om lagar.

(124)    Information som mottagits i samband med landsbesöket i Sverige.

(125)      Bidrag av Civil Rights Defenders till rättstatsrapporten 2021 (ingår i bidraget från Civil Liberties Union for Europe) samt information som mottagits i samband med landsbesöket i Sverige.

(126)      Riksdagen (2020), Konstitutionsutskottet föreslår att Riksdagens arbete under coronapandemin bör följas upp.

(127)      Dessutom har Sverige rekommenderats att överväga att utöka Diskrimineringsombudsmannens uppdrag och anslå tillräckliga resurser. FN:s generalförsamling (2020), Report of the Working Group on the Universal Peer Review – Sweden. Se även bidraget från FN:s europeiska regionalkontor för mänskliga rättigheter till rättstatsrapporten 2021.

(128)      Se rättstatsrapporten 2020, landskapitel om läget i Sverige, s. 11–12, även beträffande tidigare etapper i den här processen.

(129)      Sveriges regering (2021), Institutet för mänskliga rättigheter.

(130)      Gemensamt bidrag från ideella organisationer i Altinget (2021), Gör inte partipolitik av mänskliga rättigheter. Inlägg från den svenska sektionen av International Committee of Jurists and Civil Rights Defenders till rättstatsrapporten 2021.

(131)      European Network of National Human Rights Institutions, Regarding the consultation on the proposal for the establishment of a National Human Rights Institution in Sweden (Ds 2019:4).

(132)      Regeringen ska begära icke bindande förslag på kandidater från advokatsamfundet, universiteten och högskolorna och institutets styrelse.

(133)      Enligt propositionen bör sex av styrelseledamöterna ha sakkunskap inom området mänskliga rättigheter och erfarenhet av kvalificerat arbete inom något av verksamhetsområdena det civila samhället, rättsväsendet och advokatverksamhet eller forskningen och högskoleutbildningen. Se även Sveriges regering (2021), Prop. 2020/21:143, Institutet för mänskliga rättigheter, s. 39.

(134)      Rapport om rättstatsprincipen 2020, landskapitel om läget i Sverige, s. 12.

(135)      Enligt 1 kap 2§ i Regeringsformen ska det allmänna verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Vidare förtecknas i 2 kap. 1§ de grundläggande fri- och rättigheter som var och en är tillförsäkrad gentemot det allmänna.

(136)      I utredningens direktiv står att det att det bör säkerställas att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen. Samtidigt noteras att föreningslivet kritiserat den rådande ordningen och sagt att den inte alltid är transparent och rättssäker. Sveriges regering (2018), Kommittédirektiv 2018:19: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning.

(137)      Sveriges regering (2018), Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning.

(138)      Sveriges regering (2020), Regeringen tar nytt steg för skärpt demokrativillkor vid statsbidrag till civilsamhället.

(139)      Jfr remissvaren på SOU 2019: 35 Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället från Civil Right Defenders och Sveriges föreningar.

(140)      I både april och maj 2020 anslogs 100 miljoner kr till sådana organisationer, och i december 2020 föreslogs ytterligare 60 miljoner kr. Sveriges regering (2020), Stöd till civila samhällets sociala och humanitära insatser.

(141)      Sveriges samhälle förblir ”öppet” enligt Civicus Sveriges klassificering. Klassificeringen ges enligt en skala med följande fem kategorier: öppet, snävt, begränsat, repressivt respektive stängt.