EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.7.2021
SWD(2021) 711 final
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
2021 års rapport om rättsstatsprincipen
Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Finland
Följedokument till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
2021 års rapport om rättsstatsprincipen
Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Europeiska unionen
{COM(2021) 700 final} - {SWD(2021) 701 final} - {SWD(2021) 702 final} - {SWD(2021) 703 final} - {SWD(2021) 704 final} - {SWD(2021) 705 final} - {SWD(2021) 706 final} - {SWD(2021) 707 final} - {SWD(2021) 708 final} - {SWD(2021) 709 final} - {SWD(2021) 710 final} - {SWD(2021) 712 final} - {SWD(2021) 713 final} - {SWD(2021) 714 final} - {SWD(2021) 715 final} - {SWD(2021) 716 final} - {SWD(2021) 717 final} - {SWD(2021) 718 final} - {SWD(2021) 719 final} - {SWD(2021) 720 final} - {SWD(2021) 721 final} - {SWD(2021) 722 final} - {SWD(2021) 723 final} - {SWD(2021) 724 final} - {SWD(2021) 725 final} - {SWD(2021) 726 final} - {SWD(2021) 727 final}
Sammanfattning
Det finska domstolsväsendet anses ha en mycket hög grad av oberoende. Det nyligen inrättade Domstolsverket fungerar nu fullt ut och har utöver sina ordinarie uppgifter bistått domstolarnas i deras arbete under covid-19-pandemin. Reformen av åklagarväsendet har bidragit till ökad effektivitet genom att den möjliggjort centralisering, utveckling av enhetlig praxis, bättre samarbete och en jämnare fördelning av resurser. Myndigheterna har inlett flera projekt som syftar till att öka digitaliseringen inom domstolsväsendet och göra rättshjälpssystemet mer tillgängligt.
Finland anses vara ett av de minst korrumperade länderna i EU och i världen. Den 27 maj 2021 antogs en omfattande finsk strategi mot korruption. Syftet med den är stärka korruptionsbekämpningen, bland annat med hjälp av tydligare definierade ansvarsområden, information och förebyggande åtgärder, ökad insyn och mer ändamålsenlig lagstiftning samt relevant forskning. Myndigheterna lägger stor vikt vid bekämpningen av ekonomisk brottslighet och har även vidtagit åtgärder mot mutor i utlandet, men mutbrott är fortfarande inte lätta att upptäcka och lagföra. Det finns ännu ingen lag om lobbyverksamhet, men regeringen bereder lagstiftning om inrättande av ett öppenhetsregister. Diskussioner pågår även om lagstiftningsinitiativ för att åtgärda problem med svängdörrar mellan den offentliga och den privata sektorn. En revidering av systemet för tjänstemäns skyldighet att lämna en redogörelse för sina tillgångar diskuteras och förslaget om en ny lag om skydd för visselblåsare förväntas träda i kraft i slutet av 2021.
Journalister och yrkesverksamma inom mediebranschen har allmänt taget fria och skyddade förutsättningar att utöva sitt yrke i Finland. Den viktigaste tillsynsmyndigheten för medierna, Transport- och kommunikationsverket, anses vara rättvis och öppen, men verkets ekonomiska situation är fortfarande svår. Ny lagstiftning har antagits som innebär att leverantörer av medietjänster måste offentliggöra information om sin ägarstruktur. En arbetsgrupp har tillsatts för att bereda en utvidgning av den grundlagsskyddade tillgången till handlingar genom striktare tillsyn och en utökning av de uppgifter som omfattas. Regeringen planerar även ändringar i strafflagen för att underlätta lagföring av olaga hot och angrepp mot offer som är särskilt utsatta, till exempel frilansjournalister. När det gäller hatretorik riktad mot kvinnliga journalister bereder regeringen även en ändring av strafflagen så att kön läggs till som en av straffskärpningsgrunderna för brott (oavsett vilket slags brott det gäller). Regeringen överväger vidare ett permanent mediestöd för att stödja journalistiken i Finland, utöver det tillfälliga statsunderstödet som infördes med anledning av covid-19-pandemin.
Regeringen har antagit ett handlingsprogram för bättre lagstiftning, som syftar till att förbättra lagberedningens kvalitet, planmässighet och öppenhet. De flesta åtgärderna med anledning av covid-19-pandemin antogs på grundval av vanlig lagstiftning. I de fall där befogenheter i enlighet med beredskapslagen användes måste detta godkännas av riksdagen och åtgärdernas grundlagsenlighet måste kontrolleras på förhand. Den pågående reformen för att förtydliga justitiekanslerns och justitieombudsmannens uppgifter – två centrala oberoende myndigheter vars uppgift är att skydda de grundläggande rättigheterna – stöds av båda dessa myndigheter och ska enligt planerna presenteras för riksdagen hösten 2021. En ny delegation för medborgarsamhällspolitik – en plattform för att underlätta växelverkan mellan det civila samhället och myndigheterna – ska tillsättas hösten 2021.
I.Domstolsväsende
Det finska domstolsväsendet består av allmänna domstolar, dvs. 20 tingsrätter, fem hovrätter och högsta domstolen, samt förvaltningsdomstolar, dvs. sex regionala förvaltningsdomstolar och högsta förvaltningsdomstolen. Det finns tre specialdomstolar
. Det oberoende Domstolsverket ansvarar för domstolarnas förvaltning, inbegripet förvaltning av anslag, lokaler och informationssystem
. Den oberoende domarförslagsnämnden
gör framställningar till statsrådet om utnämningen av domare, medan framställningar till domare i högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen görs av dessa domstolar själva
. Domarna utnämns formellt av republikens president
. Åklagarmyndigheten är en oberoende statlig myndighet
som leds av en riksåklagare, som utnämns av presidenten på framställning av justitieministeriet och som kan avsättas eller avstängas från tjänsteutövning genom ett beslut av statsrådet
. Finlands Advokatförbund
är ett oberoende organ som har till uppgift att utöva tillsyn över advokaternas yrkesutövning. Tillsynsärenden som gäller advokater
handläggs av tillsynsnämnden, som är ett oberoende organ som verkar i samband med Advokatförbundet
. Finland deltar i Europeiska åklagarmyndigheten.
Oberoende
Det finska domstolsväsendet anses ha en mycket hög grad av oberoende. Domstolarnas och domarnas oberoende uppfattas genomgående som mycket stort: 83 % av allmänheten och 86 % av företagen uppger att det är ”ganska eller mycket bra”
. Siffran har hållits på en mycket hög nivå både bland allmänheten och bland företagen sedan 2016. När det gäller allmänheten ökade den stadigt till och med 2019 och när det gäller företagen har den ökat under de senaste två åren.
Domstolsverket inledde sin verksamhet i januari 2020 och har visat sig vara en viktig institution som underlättar domstolarnas arbete. Domstolsverket inrättades i januari 2020 (se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen) som ett nytt oberoende organ med ansvar för domstolarnas förvaltning
och har under sitt första verksamhetsår byggt upp egna strukturer och konsoliderat sina förfaranden. Parallellt med detta har Domstolsverket utfört sina ordinarie uppgifter i anslutning till alla domstolars centralförvaltning samt anordnat utbildning för domare i samarbete med domarutbildningsnämnden
. Domstolsverket har aktivt stått i kontakt med domstolarna och hållit regelbundna möten med alla domstolars ledning för att kunna bedöma deras behov. De berörda parterna uppger att Domstolsverket aktivt har stött domstolarna
. Tack vare inrättandet av Domstolsverket har domstolarna kunnat koncentrera sina resurser på nyckeluppgifter och domstolsväsendets oberoende har stärkts ytterligare
.
Kvalitet
Reformen av åklagarväsendet har börjat ge resultat i form av ökad effektivitet och specialisering. I september 2019 fusionerades riksåklagarämbetet och elva lokala åklagarämbeten till en enda nationell åklagarmyndighet
. Omorganisationen har möjliggjort centralisering och utveckling av enhetliga nationella åklagarförfaranden samt lett till bättre samarbete inom åklagarväsendet och en jämnare fördelning av resurserna
. Den har även lett till ökad specialisering bland åklagarna
. På detta sätt har effektiviteten förbättrats, vilket bland annat framgår av att antalet avgjorda mål per åklagare har ökat
. Reformen är också av betydelse för åtgärderna mot korruption (se avsnitt II). Åklagarmyndigheten har rapporterat en anhopning av mål som delvis orsakats av covid-19-pandemin och har fått ytterligare finansiering för att komma till rätta med problemet
.
Myndigheterna har inlett flera projekt för att öka digitaliseringen inom domstolsväsendet. Ett nytt system för ärendehantering vid förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna, utarbetat i samarbete med domare, färdigställdes i december 2020 och har införts vid alla berörda domstolar. Vissa tekniska problem har dock uppstått. Systemet gör det bland annat möjligt för användare att lämna in klagomål, att delges handlingar och att kontrollera på nätet hur handläggningen av ärendet framskrider. Det gör det också möjligt att meddela domar i maskinläsbart format. Ett liknande system för ärendehantering vid allmänna domstolar håller på att utvecklas och förväntas vara klart i slutet av 2022. I slutet av 2020 slutförde justitieministeriet dessutom utvecklingen av ett system som möjliggör automatisk anonymisering och notering av beslut från domstolar och andra myndigheter, och detta förväntas göra fler handlingar tillgängliga elektroniskt
. Dessutom håller justitieministeriet på att utveckla ett nytt rapporteringsverktyg som ska användas av domstolar och vissa andra myndigheter och som väntas leda till att de insamlade uppgifternas användbarhet ökar
.
Myndigheterna har initierat projekt som syftar göra rättshjälpssystemet mer tillgängligt. Rättegångskostnaderna anses i genomsnitt vara höga, vilket kan utgöra ett hinder för tillgången till rättslig prövning särskilt för medelinkomsttagare
. I enlighet med regeringsprogrammets mål att utreda möjligheten att höja inkomstgränserna när det gäller rättshjälp så att medelinkomsttagare har bättre möjligheter att utnyttja denna tjänst
tog justitieministeriet i juni 2020 initiativ till ett forskningsprojekt om tillgången till rättshjälp
. Justitieministeriet har även inlett ett projekt för att utreda möjligheterna att skapa en nationell myndighet för rättshjälp och intressebevakning. Förvaltningen av rättshjälpssystemet skulle centraliseras till den nya myndigheten för att säkerställa lika tillgång till tillräckliga rättshjälpstjänster i hela landet
. Förberedelserna av en jourtjänst för rättshjälp som inleddes i juni 2019
har avbrutits medan myndigheterna undersöker finansieringsalternativen
.
Domstolsverket har fortsatt att aktivt stödja domstolarna under covid-19-pandemin. Ända från covid-19-pandemins början har Domstolsverket särskilt strävat efter att bistå domstolarna i deras arbete
. Domstolsverket har bland annat hjälpt till med kriskommunikation, publicerat en handbok om användning av fjärrförbindelser vid rättegångar och sörjt för tillgången till it-utrustning
. Regelbundna möten med domstolarnas ledning (se ovan) gav tillfälle att diskutera olika sätt att lösa konkreta problem och dela med sig av sina erfarenheter till kollegor.
Effektivitet
Domstolsväsendet fungerar fortsättningsvis effektivt. Domstolsväsendet ligger på en genomsnittlig nivå när det gäller handläggningstiden för såväl tvistemål som förvaltningsmål. Andelen avgjorda mål för den förstnämnda kategorin har minskat något sedan 2016, men ligger fortfarande på 100 %
, medan andelen avgjorda mål för förvaltningsmål minskade från 112 % under 2018 till 100 % under 2019
. Antalet anhängiga mål är särskilt lågt när det gäller tvistemål och genomsnittligt när det gäller förvaltningsmål, vilket visar att domstolsväsendet på det hela taget klarar sin ärendebelastning väl
. Domstolarna har i allmänt kunnat fortsätta sin verksamhet under covid-19-pandemin, men enligt berörda parter har handläggningstiderna förlängts och vid vissa domstolar har målen anhopats.
II.Regelverk för korruptionsbekämpning
Finland har ingen separat byrå för korruptionsbekämpning, utan flera olika myndigheter och organ är gemensamt ansvariga för att motverka korruption. Till dessa hör bland annat justitieministeriet, finansministeriet, polisen, Skatteförvaltningen, Konkurrens- och konsumentverket, justitieombudsmannen och justitiekanslern. Justitieministeriets avdelning för kriminalpolitik och straffrätt övervakar åtgärderna mot korruption och samordnar samarbetsnätverket mot korruption, som består av företrädare för de berörda ministerierna, polisen, Åklagarmyndigheten, näringslivet och icke-statliga organisationer.
Experter och företagsledare uppfattar Finland som ett av de minst korrumperade länderna i världen. I 2020 års korruptionsindex från Transparency International fick Finland 85 poäng av 100 och kom på andra plats i Europeiska unionen och tredje plats i världen. Uppfattningen om Finland har dock försämrats under de senaste fem åren.
Den första nationella strategin mot korruption antogs den 27 maj 2021
. I november 2019 beslutade ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet att inleda den fortsatta beredningen av en strategi mot korruption. Den 23 april 2020 tillsatte justitieministeriet en arbetsgrupp för att bereda en finsk strategi mot korruption och ett åtgärdsprogram för att genomföra den, med målet att effektivisera bekämpningen av korruption och de förebyggande åtgärder som vidtas. Den mångsidiga strategin omfattar både förebyggande och reaktiva aspekter och syftar till att stärka åtgärderna mot korruption, öka kunskaperna om och förebyggandet av korruption, förtydliga myndigheternas ansvarsområden och intensifiera samarbetet mellan dem, göra lagstiftningen mot korruption mer ändamålsenlig samt främja relevant forskning
. Strategin ska genomföras med stöd av ett detaljerat åtgärdsprogram för perioden 2021–2023, som omfattar alla strategins områden och fastställer de exakta åtgärderna och de ansvariga myndigheterna. Beredningen av strategin har i sig bidragit till att öka allmänhetens medvetenhet och har lett till ett större samförstånd om att tillgången på information på detta område måste förbättras.
Det finns inga specialiserade enheter för lagföring av korruption
, men reformen av åklagarväsendet har möjliggjort en högre grad av specialisering bland enskilda åklagare. Omstruktureringen av åklagarväsendet 2019 ledde till mer konsekventa lagföringspraxis och möjliggjorde större specialisering bland åklagarna (se avsnitt I)
. Det finns för närvarande sex åklagare som har specialiserat sig på korruption. Dessutom finns det 19 åklagare som är specialiserade på lagföring av brott som begåtts i tjänst. Alla lokala åklagare är behöriga att lagföra smärre korruptionsärenden
. Samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för kampen mot korruption uppges vara effektivt över hela linjen och omfattar även den regionala nivån. Centralen för utredning av penningtvätt deltar aktivt i undersökningen av misstänkta fall av korruption.
Det genomsnittliga antalet mål som rör korruption och ekonomisk brottslighet har varit förhållandevis stabilt under rapporteringsperioden på tio år, med ett genomsnitt på tio mål per år
. Under de senaste åren har en mycket hög andel av korruptionsmålen i slutändan ogillats av domstolarna. Majoriteten av de korruptionsbrott som lagförs av myndigheter gäller ekonomisk brottslighet.
Åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med brister när det gäller att förhindra, upptäcka och lagföra mutor i utlandet. Enligt uppgift från OECD har inga fall av mutor i utlandet upptäckts, utretts eller lagförts sedan 2017. Regeringen har uppgett att en omfattande utredning i frågan pågår och att förebyggande åtgärder har vidtagits. Utbildningsprogram för domare, åklagare och tjänstemän vid brottsbekämpande myndigheter har inletts. Finland har även publicerat en handledning för små och medelstora företag om riskerna med korruption, bland annat om mutor i utlandet. Syftet med handledningen är att öka medvetenheten om riskerna i samband med korruption och om konsekvenserna inom den privata sektorn, både för verksamhet som bedrivs på den inhemska marknaden och för internationell verksamhet. Handledningen innehåller även praktiska verktyg för korruptionsbekämpning för företag.
Regelverket för utredning av medlemmarna av regeringen har väckt viss oro. Ministrarna kan endast ställas till svars för tjänstefel genom ett särskilt grundlagsenligt förfarande i vilket riksdagen beslutar att väcka åtal efter att ha hört grundlagsutskottet
. Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) har uttryckt oro över de begränsade utrednings- och åtalsbefogenheter som detta förfarande medger, eftersom det kan orsaka problem i samband med högprofilerade korruptionsärenden.
Enhetliga anvisningar om tjänstemannaetik för offentliganställda, inklusive tjänstemän i ledande ställning, publicerades den 7 maj 2021. Hittills har de tjänstemannaetiska reglerna varit spridda över flera olika författningar och förskrifter
. Anvisningarna om tjänstemannaetik innehåller regler om värden, allmänna uppgifter, bisysslor, gåvor och förmåner och är bindande för alla offentliganställda, inklusive tjänstemän i ledande ställning, med undantag för ministrar
. Finansministeriet uppdaterade den 1 maj 2021 också anvisningarna om gästfrihet, förmåner och gåvor till tjänstemän. Hösten 2020 fick ministrarna anvisningar om gåvor och hur sådana ska anmälas.
Det finns ännu ingen lagstiftning om lobbyverksamhet, men lagstiftning om inrättande av ett öppenhetsregister bereds för närvarande. Justitieministeriet har nyligen offentliggjort en rapport om lobbyverksamhet i Finland
. Rapporten visar att lobbyverksamhet är vanligt förekommande, men att den ofta sker i det fördolda. En särskild parlamentarisk arbetsgrupp arbetar vidare med lagstiftning om ett öppenhetsregister i syfte att effektivisera beslutsprocessen och öka allmänhetens förtroende. Inledningsvis kommer det att införas en registreringsskyldighet för lobbare som påverkar beslut inom statsförvaltningen, men denna skyldighet kan senare komma att utvidgas till kommunal- och regionförvaltningen
. Lagen om öppenhetsregistret förväntas träda i kraft 2023 och målet är att samtidigt införa ett elektroniskt register
.
Regeringen bereder förslag till strängare bestämmelser om svängdörrar. En regeringsproposition om att förlänga karenstiden för tjänstemän från sex till tolv månader kommer enligt planerna att överlämnas till riksdagen hösten 2021. När det gäller ministrar bereder regeringen för närvarande ett förslag till lagstiftning om att begränsa svängdörrar för att minska de intressekonflikter som potentiellt kan uppstå efter att ministrarna lämnar sitt ämbete. Detta förslag skulle enligt planerna läggas fram för riksdagen våren 2021
. Svängdörrsproblematiken har diskuterats allmänt på grund av vissa fall som har rapporterats i nationella medier. Det finns ingen definition av intressekonflikt i lagstiftningen, men det har tidigare rekommenderats att landet inför ett formellt system för granskning av de redogörelser som lämnas av ministrar och andra personer i ledande ställning, eller att ett sådant system förstärks.
En parlamentarisk arbetsgrupp ser för närvarande över lagstiftningen om politiska partier och valfinansiering. De politiska partiernas finansiering granskas av Statens revisionsverk. Det finns dock farhågor om att de nuvarande reglerna innehåller kryphål som gör det möjligt att inte redovisa ursprunget för all finansiering. En parlamentarisk arbetsgrupp ska inom ramen för det nationella demokratiprogrammet utreda behoven att utveckla vallagen, partilagen och valfinansieringslagen och kommer att lägga fram en rapport 2021
.
Systemet för att lämna redogörelser för tillgångar håller på att ses över. Skyldigheten för högre tjänstemän att lämna en redogörelse för sina tillgångar föreskrivs i statstjänstemannalagen
. En lagändring som skulle utvidga denna skyldighet till att gälla även ministrarnas specialmedarbetare kommer enligt planerna att läggas fram under 2021. Vidare planeras ändringar som skulle begränsa tjänstemäns frihet att själva avgöra vilka uppgifter som ska tas med i deras redogörelse för bindningar och i vilken mån uppgifterna ska anses vara relevanta för bedömningen av deras förmåga att utföra sina arbetsuppgifter på ett oberoende sätt
.
En lag om skydd för visselblåsare är under beredning. Det finns ingen allmän lagstiftning om skydd av visselblåsare, utan rapporterade lagöverträdelser har behandlas med stöd av sektoriell lagstiftning till exempel inom arbetsrätten och straffrätten. Finland bereder för närvarande en ny lag om skydd för visselblåsare för att genomföra EU-direktivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. Lagen förväntas träda i kraft i mitten av december 2021. Finansministeriet tillsatte dessutom i mars 2021 en arbetsgrupp som har i uppgift att utveckla en teknisk kanal för rapportering av oriktigheter till myndigheterna. Detta hör samman med genomförandet av EU-direktivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.
Lagstiftningen mot korruption och andra åtgärder har tillämpats som vanligt under covid-19-pandemin. Centralkriminalpolisen övervakar och analyserar hur pandemin har påverkat korruptionen. Korruption anses i allmänhet inte vara ett stort problem inom den finska hälso- och sjukvårdssektorn, men de ansvariga myndigheterna är medvetna om den ökade risknivån under covid-19-pandemin och en strategi håller på att utarbetas under ledning av finansministeriet i samarbete med kommunerna för att skapa bättre och mer hållbara upphandlingsmetoder som minskar riskerna
.
III.Mediernas mångfald och oberoende
I Finland är yttrandefriheten och rätten att ta del av offentliga handlingar tryggad i grundlagen. Leverantörer av medietjänster i Finland är skyldiga att offentliggöra information om sin ägarstruktur. Uppgifterna och befogenheterna för Trafik- och kommunikationsverket (Traficom), som är den myndighet i Finland som utövar tillsyn över medierna, fastställs i lag. Lagstiftning som införlivar det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster har antagits
.
Tillsynsmyndigheten för medierna – Transport- och kommunikationsverket (Traficom) – är oberoende och effektiv, men dess ekonomiska situation är fortfarande svår
. Enligt den senaste upplagan av övervakningsverktyget för mediepluralism (Media Pluralism Monitor 2021) är den behöriga tillsynsmyndighetens agerande rättvist och öppet. Riskerna anses vara förhöjda endast på grund av den delvisa budgetkontroll som utövas av statsrådet och på grund av att Traficoms budget inte är tillräcklig. Traficom har meddelat att upp till 56 personer av nästan 1 000 anställda kan komma att sägas upp. Trots dessa svårigheter har personalsituationen vid Traficom nyligen förbättras vad gäller tillsyn över medierna. Nationella audiovisuella institutet, ett annat oberoende medieorgan med mer specialiserade uppgifter
, uppger däremot att deras resurser har ökat något jämfört med föregående år och att de har kunnat rekrytera ny personal.
Ny lagstiftning har lett till större insyn i mediernas ägarstrukturer
. Som ett led i det nationella införlivandet av det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster
trädde nya bestämmelser i kraft i Finland i januari 2021
och enligt dessa måste leverantörer av medietjänster offentliggöra information om sin ägarstruktur. Tidigare fanns inga särskilda bestämmelser om insyn i ägandet av medieföretag, även om frivilligt offentliggörande var vanligt, och de allmänna bestämmelser om offentlighet som gäller för aktiebolag tillämpades även på medieföretag
. Enligt övervakningsverktyget för mediepluralism är medierna fortfarande mycket koncentrerade i Finland.
Regeringen har beviljat stöd för att hjälpa mediesektorn under covid-19-krisen. I oktober 2020 beviljade regeringen ett stöd på 7,5 miljoner euro i syfte att hjälpa medier som producerar journalistiskt innehåll och som drabbats av covid-19-pandemin, öka utbudet av mångsidigt journalistiskt innehåll och främja journalistiken på lokal, regional och nationell nivå
. Stödet beviljades till alla medieföretag som uppfyllde kriterierna, som i första hand var ekonomiska – till exempel belägg för att reklamintäkterna minskat – men berörda parter påpekar att vissa medelstora medieföretag inte kunde uppfylla alla kriterier för stödberättigande
. Kommunikationsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska granska huruvida en mer bestående mekanism skulle kunna införas för att stödja journalistiken i Finland
.
I enlighet med regeringsprogrammet har justitieministeriet för avsikt att uppdatera lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet
. Regeringen ska bland annat bedöma om lagen kan tillämpas mer generellt på data och information och om dess tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta juridiska personer som ägs eller kontrolleras av den offentliga sektorn
. Tillsynen över bestämmelserna i lagen kommer också att intensifieras. Det verkar som om vissa myndigheter, bland annat polisen, har börjat tolka bestämmelserna striktare under de senaste åren. Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som fram till juni 2023 ska se över den nuvarande lagens tillämpningsområde och bedöma om det är tillräckligt samt förtydliga det. Arbetsgruppen ska även kartlägga eventuella brister i lagen och lägga fram förslag till lösningar. Bedömningen kommer att omfatta såväl förändrade förvaltningsstrukturer som digitalisering. Senare under 2021 kommer arbetsgruppen att lägga fram ett förslag om behovet av eventuella brådskande ändringar av lagstiftningen
. Initiativet har generellt sett tagits väl emot av icke-statliga organisationer. Behovet av bättre balans mellan skydd av privatlivet och tillgång på information av allmänt intresse har även förts fram
.
Flera rättsliga reformer är under beredning med anledning av trakasserierna mot journalister på nätet
. Justitieministeriet har lagt fram en regeringsproposition om ändring av strafflagen så att allmänna åklagare i vissa fall får väcka åtal på offrets vägnar vid olaga hot och riktade trakasserier. Syftet med ändringen är att åtgärda den utsatta situation som frilansjournalister och personer med offentliga uppgifter befinner sig i. Ändringen förväntas träda i kraft hösten 2021
. När det gäller hatretorik riktad mot kvinnliga journalister har justitieministeriet även börjat bereda en ändring av strafflagen så att kön läggs till som en av straffskärpningsgrunderna för brott (oavsett vilket slags brott det gäller)
. Dessa åtgärder verkar generellt ha tagits väl emot av journalistkåren, särskilt när det gäller åtgärder mot hot på nätet
. Dessutom överväger regeringen behovet av striktare besöksförbud, så att man genom att förbjuda någon att kontakta en person kan skydda den personens liv, hälsa, frihet eller frid och förhindra eventuella brott. Regeringen undersöker om lagstiftningen i sin nuvarande form är tillräcklig för att motverka hatkampanjer på nätet och om det är möjligt att förbättra besöksförbudens effekt och minska antalet överträdelser
. Journalistförbundet upprätthåller tillsammans med mediehus och branschorganisationer en fond för att stödja journalister som utsatts för hot och andra slags trakasserier
. Inga nya varningar har offentliggjorts för Finland på Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet sedan 2020 års rapport om rättsstatsprincipen
, men enligt övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 har nätmobbningen av journalister ökat. Det handlar främst om hot och smutskastningskampanjer och, i synnerhet när det gäller kvinnliga journalister, om könsrelaterade verbala kränkningar och hot om sexuellt våld.
IV.Andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter
Finland är en parlamentarisk demokrati med ett enkammarsystem, där både regeringen och riksdagen kan lägga fram lagförslag (i praktiken bygger de flesta lagar på regeringspropositioner). Eftersom Finland inte har en författningsdomstol kontrolleras grundlagsenligheten på förhand av justitiekanslern, som arbetar i anslutning till statsrådet, och av riksdagens grundlagsutskott
, som bedömer grundlagsenligheten i de förslag som läggs fram för riksdagen. Dessutom kan alla domstolar i efterhand kontrollera grundlagsenligheten i konkreta fall
. Justitiekanslern, Människorättscentret och justitieombudsmannen spelar en viktig roll i systemet med kontroller och motvikter.
2020 års handlingsprogram för bättre lagstiftning syftar till att förbättra lagberedningens kvalitet, planmässighet och öppenhet. I augusti 2020 antog regeringen ett handlingsprogram för bättre lagstiftning med målet att förbättra lagberedningens kvalitet och öppenhet
. I programmet ingår åtgärder för att förbättra lagberedningens planmässighet, öka insynen och samråden med berörda parter, utforma konsekvensbedömningar och system för efterhandsutvärdering samt främja fördelarna med teknik och digitalisering i lagstiftningsprocessen. Handlingsprogrammet stöds av en genomförandeplan
.
Användningen av befogenheter enligt beredskapslagen och de andra åtgärder som vidtagits undercovid-19-pandemin har konsekvent varit föremål för förhandskontroll av grundlagsenligheten. Befogenheter i enlighet med beredskapslagen får endast användas under undantagsförhållanden. Att undantagsförhållanden råder i landet får konstateras av statsrådet i samverkan med republikens president. Antagandet av beredskapsåtgärder sker i flera steg och kräver riksdagens godkännande och justitiekanslerns och grundlagsutskottets kontroll av åtgärdernas grundlagsenlighet
. För att befogenheter i enlighet med beredskapslagen ska kunna användas måste flera villkor vara uppfyllda, bland annat måste de vara nödvändiga och stå i rätt proportion till syftet. Befogenheterna måste också vara tidsbegränsade. Efter tillämpning av beredskapslagen från den 16 mars till den 16 juni 2020 konstaterades det återigen att undantagsförhållanden råder från den 1 mars till den 27 april 2021.. De flesta åtgärder under covid-19-pandemin antogs på grundval av vanlig lagstiftning
. Justitiekanslern har konstaterat att rättsstatsprinciperna generellt har beaktats, men att vissa problem förekommit, till exempel alltför omfattande tillämpning av den vanliga lagstiftningen samt bristfällig motivering för beredskapsåtgärderna i vissa fall. Grundlagsutskottet har påpekat att det behövs en grundlig översyn av beredskapslagen när de nuvarande exceptionella omständigheterna har upphört.
En lag som förtydligar fördelningen av befogenheter mellan justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman ska enligt planerna läggas fram för riksdagen. Justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman är de två oberoende institutioner som övervakar lagligheten och de grundläggande rättigheter som föreskrivs i Finlands grundlag. De har båda i uppgift att övervaka myndigheternas verksamhet och säkerställa att statsrådet, domstolarna och övriga myndigheter följer lagen och iakttar rättsstatsprincipen när de sköter offentliga uppdrag
. Även om deras uppgifter är liknande och parallella finns det i praktiken en viss specialisering mellan dem
. En reform inleddes 2018 i syfte att minska överlappningen av uppgifter och möjliggöra ytterligare specialisering. Covid-19-pandemin har försenat antagandet av reformen som enligt planerna kommer att överlämnas till riksdagen hösten 2021
. Både riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern har aktivt stött reformen, inte minst eftersom den förväntas leda till en effektivisering av arbetet. Under covid-19-pandemin har arbetsbördan ökat avsevärt, eftersom båda institutionerna har fått ta emot ett antal klagomål mot de åtgärder som vidtagits av myndigheterna och justitiekanslern har varit tvungen att utföra förhandskontroller av lagligheten hos lagstiftningen om covid-19-pandemin.
Nya medlemmar i delegationen för medborgarsamhällspolitik, som har en viktig funktion när det gäller civilsamhällets demokratiska utrymme, kommer att utses i höst. Civilsamhällets demokratiska utrymme i Finland betecknas som öppet
. Det civila samhällets organisationer deltar i formella samråd om ny lagstiftning och har dessutom traditionellt medverkat vid utformningen av den offentliga politiken, även om graden av medverkan varierar beroende på vilken statlig myndighet det gäller
. En av mekanismerna för det civila samhällets medverkan i beslutsprocessen är delegationen för medborgarsamhällspolitik, som är ett forum för att främja växelverkan mellan det civila samhället och myndigheterna och förbättra det civila samhällets verksamhetsförutsättningar. Delegationen består av företrädare för det civila samhällets organisationer
och flera statliga myndigheter. Delegationen ger rekommendationer om medborgarsamhällspolitiken och anser att dessa beaktas av myndigheterna
. Den tidigare delegationens mandatperiod löpte ut i februari 2021 och en ny delegation ska enligt planerna tillsättas hösten 2021. Under den förra mandatperioden fokuserade delegationen på två huvudområden, nämligen att stärka det civila samhällets autonomi och att kartlägga globaliseringens inverkan på dess organisationer.
Bilaga I: Källförteckning i alfabetisk ordning*
* En förteckning över de bidrag som mottagits i samband med samrådet inför 2021 års rapport om rättsstatsprincipen finns på webbplatsen
(https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/upholding-rule-law/rule-law/rule-law-mechanism/2021-rule-law-report-targeted-stakeholder-consultation)
.
Arbets- och näringsministeriet (2020), Handledning i korruptionsbekämpning för SMF-företag (
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162226
).
Centre for Media Pluralism and Media freedom (2021), Media pluralism monitor 2021 (
https://cmpf.eui.eu/media-pluralism-monitor/mpm-2021/
).
Cepej (2020), Study on the functioning of the judicial systems in the EU Member States.
Civicus, Monitor tracking civic space – Finland (
https://monitor.civicus.org/country/finland/
).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.
Europarådet, Platform to promote the protection of journalism and safety of journalists – Finland (
https://www.coe.int/en/web/media-freedom/finland
).
Europeiska kommissionen (2020), 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Finland.
Europeiska kommissionen (2021), Resultattavlan för rättskipningen i EU.
Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation (2020), Special Eurobarometer 502: Corruption.
Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation (2020): Flash Eurobarometer 482: businesses’ attitudes towards corruption in the EU.
European Network of the Councils of the Judiciary (2021), ENCJ Contribution for the 2021 European Commission Rule of Law report.
Finansministeriet (2021), Työryhmä ilmoituskanavapalvelun valmistelemiseksi unionin oikeuden rikkomisesta ilmoittaville henkilöille (
https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/3476e3a2-b415-4704-b68a-1a451c15bf6b/ad5d57c2-418f-4652-9daf-71fc01b821d0/ASETTAMISPAATOS_20210429060832.pdf
).
Finansministeriet (2021b), Om gästfrihet, förmåner och gåvor (
Föreskrift/Anvisning (vm.fi)
).
Finlands journalistförbund (3.12.2019), Journalists’ Support Fund launched (
https://journalistiliitto.fi/en/journalists-support-fund-launched/
).
Greco (2017), Fifth Evaluation Round – Preventing corruption and promoting integrity in central governments (top executive functions) and law enforcement agencies – Evaluation Report: Finland.
Hirvola, Aino, Mikkonen, Salla, Skippari, Mika and Tiensuu, Paul (2021), Kohti avoimempaa lobbausta: Lobbauksen nykytila Suomessa valtiollisella tasolla, Justitieministeriets publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:6 (
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162855/OM_2021_6_SO.pdf?sequence=1&isAllowed=y
).
Justitiekanslern (2021), bidrag till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.
Justitieministeriet (2019), statsrådets tjänst för projektinformation (Öppenhetsregister) (
https://oikeusministerio.fi/sv/projekt?tunnus=OM033:00/2019
).
Justitieministeriet (2019), pressmeddelandet Beredningen av ett öppenhetsregister inleds (12.3.2019) (
https://oikeusministerio.fi/-/avoimuusrekisterin-valmistelu-alkaa?languageId=sv_SE
).
Justitieministeriet (2020), Julkisuuslain soveltamisalan laajentaminen – lausuntotiivistelmä 2020:13 (
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162509/OM_2020_13_ML.pdf?sequence=1
).
Justitieministeriet (2020), pressmeddelandet Arbetsgrupp ska bereda en strategi mot korruption (24.4.2020)
https://valtioneuvosto.fi/-/1410853/tyoryhma-valmistelemaan-korruptionvastaista-strategiaa?languageId=sv_SE
).
Justitieministeriet (2021), pressmeddelandet Korruption ska bekämpas på ett övergripande och långsiktigt sätt (
https://oikeusministerio.fi/sv/-/korruption-ska-bekampas-pa-ett-overgripande-och-langsiktigt-satt?languageId=sv_SE
).
Justitieministeriet, Korruptionsbekämpning i Finland (
https://korruptiontorjunta.fi/sv/korruptionsbekampning-i-finland
.
OECD (2017), Implementing the OECD anti-bribery convention. Phase 4 Two-year Follow-Up Report: Finland (
https://www.oecd.org/corruption/Finland-phase-4-follow-up-report-ENG.pdf
) [rapport om genomförandet av bestickningskonventionen i Finland].
OECD (2020), OECD recognises Finland’s commitment to combat corruption, but is concerned about lack of foreign bribery enforcement (20.10.2020) (
https://www.oecd.org/corruption/oecd-recognises-finland-s-commitment-to-combat-corruption-but-is-concerned-about-lack-of-foreign-bribery-enforcement.htm
).
OECD (2020), Implementing the OECD anti-bribery convention. Phase 4 Written Follow-Up Report by Finland (
https://www.oecd.org/officialdocuments/publicdisplaydocumentpdf/?cote=DAF/WGB(2019)3/FINAL&docLanguage=En)
.
Reporters without Borders – Finland (
https://rsf.org/en/finland
).
Statens revisionsverk, Val- och partifinansieringstillsyn (
https://www.vaalirahoitusvalvonta.fi/se/index.html
.
Statsrådet (2019), regeringsprogrammet Ett inkluderande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.
Statsrådet (2020), Genomförandeplan för det övergripande programmet för bättre lagstiftning (
https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/6319b68b-eb2a-4cf2-a88d-fdcf6b6773dd/108e47d4-550d-4104-b444-95b441ceda42/LIITE_20200825112305.pdf
).
Statsrådet (2020), Handlingsprogram för bättre lagstiftning (
https://oikeusministerio.fi/sv/-/handlingsprogrammet-for-battre-lagstiftning-effektiviserar-lagberedningen
).
Statsrådet (2020), Järjestelmällinen häirintä ja maalittaminen: Lainsäädännön arviointia (
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162579
).
Statsrådet (2020d), Selvitys julkisen oikeusavun tulorajojen vaikutuksista (
https://tietokayttoon.fi/-/selvitys-julkisen-oikeusavun-tulorajojen-vaikutuksista
).
Statsrådet (2021), Virkamieseettinen toimintaohje (
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163089
).
Statsrådet (2021), Finlands bidrag till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen.
Transparency International (2021), Corruption Perceptions Index 2020.
Yle (12.5.2021), Traficom irtisanoo enintään 56 henkeä (
https://yle.fi/uutiset/3-11929800
).
Åklagarmyndigheten (2019), pressmeddelandet Åklagarmyndigheten börjar sin verksamhet som ett ämbetsverk den 1 oktober (30.9.2019) (
https://syyttajalaitos.fi/en/-/syyttajalaitos-aloittaa-toimintansa-yhtena-virastona-1-lokakuuta
).
Åklagarmyndigheten (2021), Syyttäjälaitoksen tilinpäätös 2020.
Bilaga II: Besök i Finland
Kommissionens avdelningar höll i mars 2021 virtuella möten med följande instanser:
·Samarbetsnätverket mot korruption
·Ordförande för den tidigare delegationen för medborgarsamhällspolitik
·Justitiekanslern
·Opinionsnämnden för massmedier
·Centralen för utredning av penningtvätt
·Finlands domareförbund
·Finlands Advokatförbund
·Medieförbundet
·Domarutbildningsnämnden
·Arbets- och näringsministeriet
·Finansministeriet
·Justitieministeriet
·Kommunikationsministeriet
·Social- och hälsovårdsministeriet
·Nationella audiovisuella institutet
·Centralkriminalpolisen
·Domstolsverket
·Åklagarmyndigheten
·Justitieombudsmannen
·Statsrådets kansli
·Högsta domstolen
·Traficom
·Transparency International Finland
·Finlands journalistförbund
* Kommissionen träffade också företrädare för följande organisationer vid ett antal övergripande möten:
·Amnesty International
·Centre for Reproductive Rights
·Civicus
·Civil Liberties Union for Europe
·Civil Society Europe
·Conference of European Churches (Europeiska kyrkokonferensen)
·EuroCommerce
·European Center for Not-for-Profit Law
·European Centre for Press and Media Freedom
·European Civic Forum
·European Federation of Journalists
·European Partnership for Democracy
·European Youth Forum
·Front Line Defenders
·Human Rights House Foundation
·Human Rights Watch
·ILGA-Europe
·International Commission of Jurists (Internationella juristkommissionen)
·International Federation for Human Rights
·International Planned Parenthood Federation European Network (IPPF EN)
·International Press Institute
·Netherlands Helsinki Committee
·Open Society European Policy Institute
·Philanthropy Advocacy
·Protection International
·Reporters without Borders (Reportrar utan gränser)
·Transparency International EU