EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 23.9.2020
COM(2020) 614 final
2016/0132(COD)
Ändrat förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av Eurodac för jämförelse av biometriska uppgifter för en effektiv tillämpning av förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] och förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordningarna (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/818
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
I juli 2019 tillkännagav Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sina politiska riktlinjer en ny migrations- och asylpakt, som bygger på en övergripande strategi för yttre gränser, asyl- och återvändandesystem, Schengenområdet med fri rörlighet, den yttre dimensionen på migration, laglig migration och integration samt främjande av ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna.
Meddelandet om en ny migrations- och asylpakt innebär en nystart i migrationsfrågan. Det lades fram tillsammans med en uppsättning lagstiftningsförslag, däribland detta förslag om ändring av 2016 års förslag till omarbetning av Eurodacförordningen. På grundval av de övergripande principerna om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning förespråkar den nya pakten en integrerad utformning av politiken, som sammanför politiken på områdena asyl, migration, återvändande, skydd av de yttre gränserna och förbindelser med viktiga tredjeländer.
De utmaningar som migrationshanteringen innebär, inbegripet de som rör irreguljära inresor och återvändande, bör inte behöva hanteras av enskilda medlemsstater på egen hand utan av EU som helhet. Det krävs en europeisk ram som kan hantera det ömsesidiga beroendet mellan medlemsstaternas politik och beslut. Denna ram måste ta hänsyn till de ständigt föränderliga aspekterna av migration, som har inneburit ökad komplexitet och ett ökat behov av samordning. Även om antalet irreguljära inresor till unionen har minskat sedan 2015 (med 92 %) finns ett antal strukturella utmaningar kvar, som sätter press på medlemsstaternas system för asyl, mottagande och återvändande.
Medan antalet irreguljära inresor har minskat med tiden, har andelen migranter som anländer från länder där andelen godkända asylansökningar är lägre än 25 % ökat från 14 % 2015 till 57 % 2018. Dessutom är allt fler ärenden komplexa, eftersom ankomsten av tredjelandsmedborgare med tydliga behov av internationellt skydd under 2015–2016 delvis har ersatts av ankommande personer för vilka andelen godkända asylansökningar varierar. Trots att antalet irreguljära inresor började minska på EU-nivå redan 2015 har antalet ansökningar om internationellt skydd ändå fortsatt att öka och är nu fyra gånger fler än antalet ankomster. Tendensen är stigande och allt fler ansökningar om internationellt skydd lämnas in inom EU. Slutligen kräver inresans karaktär i samband med sök- och räddningsinsatser särskilda svar inom det övergripande systemet för migrationshantering, som tar hänsyn till att medlemsstater som hanterar ankomster efter sök- och räddningsinsatser står inför särskilda utmaningar.
Den ökande andelen personer som ansöker om asyl men sannolikt inte kommer att beviljas internationellt skydd i EU leder till en ökad börda i form av handläggning inte bara av asylansökningarna utan även av återvändandet för irreguljära migranter som fått avslag på ansökan eller vars ansökan avvisats. Återvändande för migranter som aldrig ansöker om internationellt skydd bidrar också till detta. En sömlös koppling mellan asyl- och återvändandeförfarandena är därför viktigare än någonsin. Det är också viktigt att arbeta för ett mer europeiskt återvändandesystem. Irreguljära migranter som inte har för avsikt att ansöka om internationellt skydd bör omedelbart slussas in i återvändandeförfarandet istället för att ett asylförfarande per automatik inleds.
Dessutom fortsätter påfrestningarna på medlemsstaternas asylsystem att lägga en tung börda på varje medlemsstat som är första inreseland och på andra medlemsstaters asylsystem genom otillåtna förflyttningar. Det nuvarande systemet räcker inte till för att hantera den rådande situationen. I dagsläget saknas i synnerhet en effektiv solidaritetsmekanism.
Den nya pakten bygger på kommissionens förslag till reform av gemensamma europeiska asylsystemet från 2016 och förslaget till omarbetning av återvändandedirektivet 2018, och nya inslag läggs till för att säkerställa den balans som behövs för en gemensam ram som sammanför alla aspekter av asyl- och migrationspolitiken. För att bättre kunna bistå med kontrollen av irreguljär migration och upptäckten av otillåtna förflyttningar inrättas genom förslaget om ändring av 2016 års förslag till omarbetning av Eurodacförordningen en klar och konsekvent koppling mellan enskilda individer och de förfaranden som de omfattas av. Det stöder även tillämpningen av den nya solidaritetsmekanismen och innehåller följdändringar som kommer att ge Eurodac möjlighet att verka inom den ram för interoperabilitet som inrättats mellan EU:s informationssystem.
Tillsammans med det föreliggande förslaget lägger kommissionen även fram ett förslag till ny förordning om asyl- och migrationshantering, som ska inrätta en gemensam ram för hanteringen av asyl och migration på EU-nivå som ett led i den övergripande strategin.
Förslaget om ändring av 2016 års förslag om en förordning om asyl- och migrationshantering och förslaget till screeningförordning ska säkerställa en sömlös koppling mellan alla stadier i migrationsförfarandena, från ett nytt förfarande före inresa till återvändande för tredjelandsmedborgare och statslösa personer som inte har rätt att visas i unionen. Screeningen skulle bestå av identitets-, hälso- och säkerhetskontroller vid ankomst, i syfte att snabbt kunna slussa den berörda personen vidare till nästa steg i processen: dvs återvändande, nekad inresa eller prövning av en ansökan om internationellt skydd.
•Syfte med förslaget
Redan kommissionens förslag från 2016 innebar att Eurodacs tillämpningsområde utvidgades genom att det infördes nya personkategorier vars uppgifter skulle lagras, användning för att identifiera irreguljära migranter tilläts, den tillåtna ålder från vilken fingeravtryck får tas sänktes, insamling av identitetsuppgifter tillsammans med biometriska uppgifter tilläts samt perioden för lagring av uppgifter förlängdes.
Förslaget till ändring av 2016 års förslag bygger på den preliminära överenskommelsen mellan medlagstiftarna, kompletterar ändringarna och syftar till att omvandla Eurodac till en gemensam europeisk databas till stöd för EU:s politik för asyl, vidarebosättning och irreguljär migration. Förslaget bör därför stödja tillämpningen av de olika åtgärder och bestämmelser som föreskrivs i förslaget till en ny förordning om asyl- och migrationshantering (t.ex. omplacering, ansvarsöverlåtelse) och säkerställa konsekvens med förslaget till screeningförordning. Syftet är vidare att samla in mer tillförlitliga och fullständiga uppgifter till grund för det politiska beslutsfattandet och bistå i kontrollen av irreguljär migration och upptäckt av otillåtna förflyttningar genom att man även räknar enskilda sökande, utöver själva ansökningarna. Syftet är även att främja kartläggning av lämpliga politiska lösningar på området genom att möjliggöra framtagning av statistik med hjälp av uppgifter från flera olika databaser. Nytt är även att avslagna ansökningar markeras i syfte att ytterligare bistå nationella myndigheter som hanterar asylsökande vars ansökan avslagits i en annan medlemsstat. Slutligen inkluderas Eurodac i tillämpningsområdet för förordningarna om en ram för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem, i synnerhet förordning 2019/818. Ändringar som följer av interoperabilitetsramen och som avser åtkomst till uppgifterna i Eurodac kunde inte göras när interoperabilitetsförordningarna antogs, eftersom den nuvarande Eurodacdatabasen inte innehåller alfanumeriska identitetsuppgifter. Därför omfattar det föreliggande förslaget en rad ändringar som ska säkerställa att Eurodac fungerar korrekt inom den nya interoperabilitetsramen och som i samma syfte ska göra nödvändiga ändringar i två andra rättsliga instrument, nämligen VIS-förordningen och Etiasförordningen.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Detta förslag är helt förenligt med meddelandet om den nya migrations- och asylpakten och färdplanen för de initiativ som åtföljer den, inbegripet förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering, förslaget till screeningförordning och förslaget till förordning om asylförfaranden.
Detta förslag fastställer frister för upptagning och överföring av biometriska uppgifter om personer som ansöker om internationellt skydd. Datum för när dessa frister kommer att börja löpa har satts ut med hänsyn till de förbehandlingsetapper som föreskrivs i screeningförordnigen. Med avseende på förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering säkerställer det föreliggande förslaget att alla nödvändiga uppgifter är tillgängliga när de i förekommande fall behövs för omplacering eller överföring inom ramen för förfarandet för att fastställa vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva en ansökan om internationellt skydd. Genom förslaget säkerställs även konsekvens med det särskilda system som föreslås för personer vilka sätts i land efter en sök- och räddningsinsats i förordningen om asyl- och migrationshantering.
Förslaget till omarbetning av återvändandedirektivet avser att lägga till de uppgifter i Eurodac som krävs för att underlätta återvändande för personer vars ansökan om internationellt skydd avslagits.
Förordningarna (EU) 2019/817 och (EU) 2019/818 om interoperabilitet inkluderar uttryckligen Eurodac bland de databaser som ska kommunicera med varandra tack vare interoperabiliteten. Detta framgår av att Eurodac ingår i tillämpningsområdet för interoperabiliteten enligt de båda interoperabilitetsförordningarna, och framgår även av de upprepade hänvisningarna i skälen till deltagandet i interoperabilitetsplattformen och av den materiella artikeldelen, när det gäller sökning i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter för att förebygga, upptäcka eller utreda terrorism eller annan grov brottslighet. I synnerhet fastställs i artikel 69 i förordning 2019/817 att Eurodac ska ingå bland de fyra EU-system vars uppgifter ska kopplas samman under övergångsperioden för MID-systemet för upptäckt av multipla identiteter och innan MID-systemet tas i bruk. Det framgår dock lika tydligt av formuleringarna i båda interoperabilitetsförordningarna att de flesta förfaranden som inrättas inte kommer att tillämpas på Eurodac innan omarbetningen av den nya Eurodacförordningen (EU) nr 603/2013 börjar tillämpas. För att åstadkomma full tillämpning av interoperabiliteten krävs dock ett antal ändringar i förordning (EU) 2019/818 och i Eurodacförordningen. Dessa ändringar, som huvudsakligen avser åtkomst till uppgifterna i Eurodac, kunde inte göras när interoperabilitetsförordningarna antogs, eftersom den nuvarande Eurodacdatabasen inte innehåller alfanumeriska identitetsuppgifter. De ändringar av Eurodac som görs i det föreliggande förslaget, särskilt de kategorier av personuppgifter som kommer att lagras, gör Eurodacs fulla deltagande i plattformen för interoperabilitet meningsfullt och verksamt.
Slutligen säkerställs även konsekvens med de preliminära politiska överenskommelser som redan nåtts om skyddsgrundsförordningen, direktivet om mottagningsvillkor, förordningen om en EU-ram för vidarebosättning och förordningen om EU:s asylbyrå eftersom de delar i 2016 års förslag om Eurodac som berörde dessa aspekter inte rörts i det ändrade förslaget.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Detta förslag är nära kopplat till och kompletterar unionens övriga politik, däribland följande:
(a)Interoperabilitet i den mån detta förslag måste säkerställa att Eurodac fungerar inom interoperabilitetsramen för EU:s olika informationssystem.
(b)Skydd av personuppgifter i den mån detta förslag måste säkerställa skyddet av den grundläggande rättigheten till respekt för privatlivet avseende de personer vilkas personuppgifter behandlas i Eurodac.
(c)Säkerhet i den mån detta förslag tar hänsyn till de förbehandlingsetapperna enligt screeningförordnigen som föreskriver säkerhetskontroll.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Det föreliggande förlaget använder artikel 78.2 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund för obligatorisk upptagning av biometriska uppgifter vid förfaranden för internationellt skydd. Artikel 78.2 e är den rättsliga grunden för de kriterier och mekanismer som tillämpas för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva en ansökan om asyl eller subsidiärt skydd. Artikel 78.2 g är den rättsliga grunden för bestämmelserna om vidarebosättning. Dessutom används artikel 79.2 c som rättslig grund för bestämmelserna om identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer med avseende på irreguljär invandring och otillåten vistelse, däribland avlägsnande och repatriering av personer som vistas unionen utan tillstånd, artikel 87.2 a som rättslig grund för bestämmelserna om insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av uppgifter som är relevanta för brottsbekämpande ändamål. Artikel 88.2 a är den rättsliga grunden för Europols verksamhet och uppgifter, däribland insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av uppgifter och information.
•Variabel geometri
Irland är bundet av förordning (EU) nr 603/2013 sedan landet anmält sin avsikt att delta i antagandet och tillämpningen av den förordningen på grundval av ovan nämnda protokoll.
I enlighet med protokoll nr 21 Irlands ställning får denna medlemsstat besluta att delta i antagandet av detta förslag. Medlemsstaten har också denna möjlighet efter det att förslaget har antagits.
I enlighet med protokollet om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i rådets beslut om åtgärder enligt avdelning V i EUF-fördraget (med undantag för ”åtgärder för att bestämma de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser eller åtgärder som avser en enhetlig utformning av viseringar”). Danmark deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom Danmark emellertid tillämpar den gällande Eurodacförordningen på grundval av ett internationellt avtal som landet ingick med EU år 2006, ska Danmark enligt artikel 3 i det avtalet meddela kommissionen om landet har för avsikt att genomföra den ändrade förordningen eller inte.
•Förslagets inverkan på Danmark och tredjeländer som deltar i (det tidigare) Dublinsystemet
Parallellt med associeringen av flera tredjeländer till Schengenregelverket ingick gemenskapen flera avtal, eller är i färd med att ingå avtal, om associeringen av dessa länder även till (den tidigare) Dublin/Eurodaclagstiftningen:
–Associeringsavtalet med Island och Norge ingicks år 2001.
–Associeringsavtalet med Schweiz ingicks den 28 februari 2008.
–Protokollet om associering med Liechtenstein ingicks den 18 juni 2011.
För att fastställa vilka rättigheter och skyldigheter som ska gälla mellan Danmark (som associerat sig till (den förra) Dublin/Eurodaclagstiftningen genom ett internationellt avtal) och de associerade länder som nämns ovan har två andra instrument ingåtts mellan gemenskapen och de associerade länderna.
Enligt de ovanstående tre avtalen ska de associerade länderna godta gällande (den förra) Dublin/Eurodaclagstiftningen utan undantag. De deltar inte i antagandet av nya rättsakter som ändrar eller bygger vidare på (det tidigare) Dublinregelverket (bl.a. detta förslag), men måste meddela kommissionen inom en viss tid om de har för avsikt att godta innehållet i sådana nya rättsakter så snart som dessa antagits av rådet och Europaparlamentet. Om Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein inte godtar en rättsakt som ändrar eller bygger vidare på (den tidigare) Dublin/Eurodaclagstiftningen upphör avtalet i fråga att tillämpas, såvida inte den gemensamma kommitté som inrättats genom respektive avtal enhälligt beslutar något annat.
Tillämpningsområdet för de ovannämnda associationsavtalen med Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein samt för det parallella avtalet med Danmark omfattar inte brottsbekämpande myndigheters åtkomst till Eurodac. Kompletterande avtal med de associerade staterna håller därför på att ratificeras.
•Subsidiaritetsprincipen
I det aktuella förslaget fastställs att en jämförelse av fingeravtrycksuppgifter i Eurodac endast får göras om nationella fingeravtrycksdatabaser och andra medlemsstaters automatiska fingeravtrycksdatabaser enligt rådets beslut 2008/615/RIF (Prümavtalen) inte har gett några resultat. Denna bestämmelse innebär att om en medlemsstat inte har genomfört ovannämnda rådsbeslut och inte kan utföra en Prümkontroll, får den inte heller utföra en Eurodackontroll för brottsbekämpande ändamål. På samma sätt gäller att associerade stater som inte har genomfört eller inte deltar i Prümavtalen inte får utföra en sådan Eurodackontroll.
Det föreslagna initiativet utgör en vidareutveckling av förordningen om asyl- och migrationshantering och EU:s migrationspolitisk och syftar till att säkerställa att gemensamma regler för tagning av uppgifter om fingeravtryck och ansiktsbilder av tredjelandsmedborgare för Eurodacs syften tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater. Genom initiativet skapas ett instrument som ger Europeiska unionen information om hur många tredjelandsmedborgare som reser in i EU irreguljärt eller efter sök- och räddningsinsatser och därefter ansöker om internationellt skydd, vilket är nödvändigt för en hållbar och evidensbaserad migrations- och viseringspolitik.
Detta förslag hjälper också medlemsstaterna att identifiera tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i Europeiska unionen och som har rest in irreguljärt vid de yttre gränserna, så att denna information kan användas för att bistå medlemsstaterna med att förse tredjelandsmedborgare med handlingar i syfte att återsända dem.
Eftersom de problem som gäller asyl och internationellt skydd av flyktingar är gränsöverskridande har EU goda förutsättningar att inom ramen för det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) föreslå lösningar på ovannämnda problem som rör Eurodacförordningen.
En ändring av Eurodacförordningen krävs också för att lägga till ytterligare ett syfte, nämligen att kontrollera irreguljär migration till och otillåtna förflyttningar av irreguljära migranter inom EU samt med anknytning till detta en ändring som gör det möjligt att räkna inte bara ansökningar utan även antalet sökande. Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. En effektiv tillämpning av uteslutningskriterierna i förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen] kan inte heller åstadkommas av enskilda medlemsstater på egen hand. De ändringar som krävs för en effektiv tillämpning av interoperabilitetsramen kan likaledes endast föreslås av kommissionen och tillämpas på EU-nivå, och inte av enskilda medlemsstater på egen hand.
•Proportionalitetsprincipen
I artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen anges att unionens insatser inte ska gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördraget. Denna EU-åtgärd måste utformas så att målet uppnås och åtgärden genomförs så effektivt som möjligt.
Förslaget bygger på principerna om automatiskt och inbyggt integritetsskydd som kräver att Eurodacs arbetsprocesser redan från början utformas så att de fullgör kraven på dataskydd och är proportionerliga vad gäller rätten till skydd av personuppgifter, eftersom insamling och lagring av uppgifter endast krävs under den tidsperiod som är absolut nödvändig för att systemet ska kunna fungera och uppfylla sina mål. Dessutom kommer hänsyn att tas och genomförande att säkerställas för samtliga skyddsåtgärder och mekanismer som krävs för att effektivt skydda de grundläggande rättigheterna för tredjelandsmedborgare och statslösa personer som omfattas av Eurodacs tillämpningsområde, särskilt när det gäller skyddet av deras privatliv och personuppgifter.
Det kommer inte att behövas ytterligare förfaranden eller harmonisering på EU-nivå för att systemet ska fungera. Den planerade åtgärden är därmed proportionerlig, eftersom den inte går utöver vad som är nödvändigt när det gäller åtgärder på EU-nivå för att uppfylla de fastställda målen.
•Val av instrument och lagstiftningsteknik
Detta förslag ändrar 2016 års förslag till omarbetning av Eurodacförordningen. Kommissionen stödjer alla delar av den preliminära överenskommelsen mellan medlagstiftarna avseende 2016 års förslag till omarbetning av Eurodacförordningen, men i det här ändrade förslaget beaktas bara de artiklar från den preliminära överenskommelsen som ändras väsentligt. Därför har vissa artiklar i den preliminära överenskommelsen mellan medlagstiftarna (bl.a. artiklar om personer i mottagningsförfaranden och vidarebosättning) inte tagits med. I tre av artiklarna i detta ändrade förslag (artikel 9 om statistik, artikel 19 om markering och blockering av uppgifter samt artikel 40a om ändringar i förordning (EU) 2019/818) har vissa inslag i den preliminära överenskommelsen (avseende personer i mottagningsförfaranden och vidarebosatta personer) inte kunnat tas med eftersom det inte var möjligt att göra korshänvisningar mellan respektive artiklar. Vidare kommer vissa ytterligare tekniska justeringar att behöva göras i andra artiklar som omfattas av den preliminära överenskommelsen för att återspegla de ändringar som införs genom detta ändrade förslag.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Detta förslag innebär en ändring av ett befintligt förslag och därför finns ingen tillgänglig efterhandsutvärdering eller kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning. Men upplysningar i andra källor styrker nödvändigheten av dessa ändringar. När det gäller insamling av uppgifter om asyl, har diskussioner förts med medlemsstaterna (bland annat inom rådets förberedande organ) sedan 2016, varigenom en rad aspekter uppmärksammats som påverkar beslutsfattandets verkningsfullhet. Den press som otillåtna förflyttningar sätter på medlemsstaternas asylsystem har tagits upp i samband med förhandlingarna om lagstiftningspaketet om det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) år 2016 och uttryckts vid diskussioner i flera andra forum, på såväl teknisk som politisk nivå, och även tagits upp i olika medlemsstaters bidrag till samrådet om den nya pakten. Medlemsstaterna framhöll även svagheterna i de nuvarande möjligheterna att analysera frågan, som inte ger en rättvisande bild av situationen. Detta beror på att faktaunderlaget för sådana analyser avser administrativa förfaranden och inte individer. Eftersom det i dagsläget inte finns några exakta siffror över hur många (förstagångs)sökande som finns i EU och hur många som förflyttar sig från en medlemsstat till en annan är alla vidare försök att analysera frågan till sin natur spekulativa (t.ex. när det gäller skälen bakom förflyttningarna, de sökandes profiler och populära destinationer). Därför saknas både fokus och effektivitet i kartläggningen av lämpliga politiska reaktioner på sådana förflyttningar.
Vid diskussionerna framhölls även behovet av att stärka kopplingen mellan asylpolitiken och återvändandepolitiken, också genom att omedelbart ge berörda myndigheter tillgång till nödvändiga upplysningar.
•Samråd med berörda parter
Innan den nya migrations- och asylpakten lades fram samrådde kommissionen med medlemsstaterna, Europaparlamentet och berörda parter vid flera tillfällen mellan december 2019 och juli 2020 för att samla in deras synpunkter om den nya migrations- och asylpakten. Samtidigt anordnade de rumänska, finska och de kroatiska ordförandeskapen såväl strategiska som tekniska diskussioner om den framtida utvecklingen av flera olika aspekter på migrationspolitiken, däribland asyl, återvändande, förbindelserna med tredje land avseende återtagande och återanpassning. Dessa samråd och utbyten visade att det finns ett stöd för en nystart för den europeiska asyl- och migrationspolitiken för att skyndsamt åtgärda bristerna i det gemensamma europeiska asylsystemet, göra återvändandesystemet effektivare samt bättre strukturera och stärka våra förbindelser med tredjeländer vad gäller återtagande och säkerställande av en hållbar återanpassning av återvändande migranter.
Flera workshoppar och diskussionsrundor anordnades under det finska ordförandeskapet i olika rådsforum, däribland Tammerforskonferensen 2.0 den 24-25 oktober 2019 i Helsingfors och Salzburgforumet i Wien den 6-7 november 2019, där medlemsstaterna välkomnade Europeiska kommissionens avsikt att återuppta reformen av Dublinsystemet för att finna nya vägar för solidaritet mellan medlemsstaterna där alla måste bidra. Medlemsstaterna framhöll att solidaritetsåtgärder bör gå hand i hand med ansvarsåtgärder. De betonade även det brådskande behovet att motverka otillåtna förflyttningar inom EU och verkställa återsändande av personer som inte är i behov av internationellt skydd.
Kommissionsledamoten Ylva Johansson och kommissionens tjänstegrenar har vid flera tillfällen hållit målriktade samråd med det civila samhällets organisationer, företrädare för initiativet Children in Migration och berörda lokala icke-statliga organisationer i medlemsstaterna. Under samrådsförfarandet inriktades särskilda rekommendationer på en gemensam hållning till barnspecifika normer efter 2017 års meddelande ”Att skydda migrerande barn”. Det civila samhället har även hörts i samband med det samrådsforum som inrättades av Europeiska stödkontoret för asylfrågor om sådana frågor som de inledande etapperna av asylförfarandet (2019).
Kommissionen har tagit hänsyn till många rekommendationer från nationella och lokala myndigheter, icke-statliga och internationella organisationer, såsom UNHCR, IOM, tankesmedjor och den akademiska världen, om hur man kan lägga upp en nystart och ta itu med de aktuella migrationsutmaningarna i enlighet med människorättsnormer. Dessa anser att i samband med en nystart för reformen bör vissa regler för fastställandet av ansvar ses över och det bör föreskrivas om en obligatorisk solidaritetsmekanism, inbegripet för personer som landsätts efter en sök- och räddningsinsats. Icke-statliga organisationer förespråkar också en samsyn om ansvaret bland medlemsstaterna och efterlyste att det skulle finnas en mer permanent omplaceringsmekanism i de reviderade Dublinreglerna. Inom ramen för Medamprojektet föreslog till exempel Internationella centrumet för migrationspolitikutveckling att införa en resultattavla för migrationspolitiken för att mäta framstegen på EU-nivå med asyl- och migration.
Kommissionen har också beaktat bidrag och studier från det europeiska migrationsnätverket som det står bakom. Det europeiska migrationsnätverket har under senare år utarbetat flera specialiserade studier och ad hoc-undersökningar.
•Evidensbaserat beslutsfattande
Kommissionen tillämpar evidensbaserat beslutsfattande och hänvisar till det separata dokumentet (XXX), som i detalj beskriver de uppgifter och delar som ligger till grund för den föreslagna strategin med avseende på de olika utmaningar som identifierats sedan 2016 för slutförandet av reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas).
När det gäller Eurodac rör det sig huvudsakligen om dagens begränsade möjligheter att analysera otillåtna förflyttningar eftersom de tillgängliga uppgifterna är kringskurna (uppgifterna avser ansökningar och inte individer), behovet av att återspegla de nya bestämmelser som införs genom förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering och behovet av att i Eurodacförordningen göra ändringar som skulle ge systemen möjligheter att fungera inom den interoperativa ramen.
•Grundläggande rättigheter
Förklaringarna avseende de grundläggande rättigheterna med koppling till omarbetningen av förordningen i förslaget från år 2016 gäller fortfarande.
De nya aspekter som införs genom det ändrade förslaget avser bland annat sammanlänkning av alla uppgifter om en och samma person i en enda sekvens, för att göra det möjligt att räkna sökande och inte bara ansökningar, men detta påverkar inte insamlingen och behandlingen av de biometriska uppgifterna. Inga nya akter kommer att upprättas. Medlemsstaterna kommer att äga de överförda uppgifterna och alla skyddsåtgärder samt bestämmelser om datasäkerhet och dataskydd i det ursprungliga förslaget från 2016 kommer att tillämpas. Lämpliga skyddsåtgärder kommer också att användas för sammanlänkning, eftersom uppgifterna kommer att länkas i en sekvens först när en träff bekräftats av en medlemsstat (vid behov efter kontroll av en fingeravtrycksexpert). Vad gäller den nya kategorin för personer som landsatts efter en sök- och räddningsinsats, registreras dessa personer redan i Eurodac i samma kategori som personer vilka gripits vid irreguljär passage av en yttre gräns. Den nya, separata kategorin skulle ge en mer tillförlitlig bild av migrationsflödena och skulle göra det lättare att tillämpa relevanta bestämmelser i förordningen om asyl- och migrationshantering. Sådana regler gynnar i slutändan personer som förts i land efter sök- och räddningsinsatser, eftersom de ger en mer rättvisande bild av deras ställning och personerna inte registreras som personer som irreguljärt passerat en gräns. Samma uppgifter kommer att samlas in som för andra kategorier vilka lyder under samma bestämmelser och skyddsåtgärder vid överföring, behandling och lagring.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Det föreliggande förslaget innebär en teknisk ändring av Eurodacs centrala system för att det ska vara möjligt att göra jämförelser i alla uppgiftskategorier och lagra alla tre uppgiftskategorier. Ytterligare funktioner, såsom lagring av personuppgifter tillsammans med en ansiktsbild, kommer att kräva fler ändringar av det centrala systemet.
Den uppskattade kostnaden på 29 872 miljoner euro omfattar kostnader för den tekniska uppgraderingen samt den ökade lagringen och genomflödet i det centrala systemet. I uppskattningen ingår också it-relaterade tjänster, mjukvara, hårdvara samt uppgraderingar och anpassningar som krävs för att möjliggöra sökningar i alla uppgiftskategorier som omfattar både asyl och irreguljär migration. Beräkningen återspeglar också ytterligare personalkostnader vid eu-LISA.
Dessa inslag redovisas närmare i den bifogade finansieringsöversikten. Den återspeglar även kostnaderna för de ändringar som medlagstiftarna gjort (införande av två nya kategorier, dels personer som registreras avseende ett mottagningsförfarande dels personer som omplaceras i enlighet med nationella omplaceringsförfaranden, kostnader för lagring av färgkopior av identitets- eller resehandlingar samt för brottsbekämpande myndigheters möjlighet att söka i Eurodac med alfanumeriska uppgifter). Den omfattar även den undersökning av ansiktsigenkänning som planerades i 2016 förslag till omarbetning (7 miljoner euro).
Ändringarna avseende interoperabilitet i det ändrade förslaget omfattas av finansieringsöversikten för interoperabilitetsramen (15 miljoner euro).
5.ÖVRIGA INSLAG
•Åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
I texten till det förslag från 2016 om vilket medlagstiftarna nått en preliminär överenskommelse föreskrivs i artikel 42 följande tre rapporteringsskyldigheter:
–En gång om året ska eu-Lisa till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen lägga fram en verksamhetsrapport om det centrala systemet (med utgångspunkt i uppgifter från medlemsstaterna).
–Sju år efter antagandet, och därefter vart fjärde år, ska kommissionen lägga fram en övergripande utvärdering av Eurodac, undersöka de resultat som uppnåtts i förhållande till ändamålen samt påverkan på de grundläggande rättigheterna (med utgångspunkt i uppgifter från eu-Lisa, medlemsstaterna och Europol).
–Vartannat år ska var och en av medlemsstaterna och Europol utarbeta rapporter om hur verkningsfulla jämförelserna av biometriska uppgifter i Eurodac är i brottsbekämpande syfte. Rapporterna ska översändas till kommissionen före den 30 juni påföljande år. Vartannat år ska kommissionen sammanställa dessa rapporter i en rapport om de brottsbekämpande myndigheternas åtkomst till Eurodac. Rapporten ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet och Europeiska datatillsynsmannen. Rapporten ska inte vara identisk med den som avses i föregående stycke.
Den årliga rapport som eu-Lisa ska utarbeta om verksamheten i det centrala systemet ska omfatta uppgifter om Eurodacs förvaltning och prestation jämfört med i förhand fastställda kvantitativa indikatorer (t.ex. det sammanlagda antalet uppgifter, kategorier, antalet träffar, hur medlemsstaterna följer fristerna för överlämning av biometriska uppgifter till Eurodac, förseningar osv).
I rapporten om den övergripande utvärdering av Eurodac som kommissionen ska utarbeta ska det jämföras hur de uppnådda resultaten förhåller sig till de ändamål som fastställs i förordningen och även påverkan på de grundläggande rättigheterna ska mätas, i synnerhet med avseende på dataskydd och skyddet av privatlivet, däribland huruvida de brottsbekämpande myndigheternas åtkomst har lett till indirekt diskriminering av personer som omfattas av Eurodacförordningen.
Rapporten om hur verkningsfulla jämförelserna av biometriska uppgifter i Eurodac är, som ska utarbetas av Europol och var och en av medlemsstaterna, ska bland annat innehålla en bedömning av det närmare syftet med jämförelserna, de skäl som uppgivits för rimlig misstanke samt antal och typ av ärenden som utmynnat i framgångsrik identifiering.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Detta ändrade förslag bör ses mot bakgrund av de interinstitutionella förhandlingarna om kommissionens förslag från 2016 om omarbetning av Eurodacförordningen och bör behandlas som en komplettering av det utbytet. Förhandlingarna ledde till en principöverenskommelse mellan medlagstiftarna, som kommissionen stödjer och anser väsentligt skulle förbättra Eurodacs funktion.
För tydlighetens skull har i detta förslag de lydelser som framförhandlats av medlagstiftarna, jämfört med kommissionens förslag från år 2016, markerats med fetstil. Nya ändringar markeras med fetstil och understrykning.
1.Räkna både sökande och ansökningar
Den senare tidens diskussioner i olika forum (rådets förberedande organ och olika rådgivande grupper) samt bidrag till den nya pakten från medlemsstaterna under samrådsförfarandet visar tydligt på en rad luckor i informationsinsamlingen och analysen på EU-nivå när det gäller asyl och migration. Detta blir särskilt betydelsefullt när man försöker analysera otillåtna förflyttningar. Det finns idag ingen möjlighet att ta reda på hur många asylsökande det finns i EU eftersom siffrorna avser antalet ansökningar och det är möjligt att flera ansökningar lämnats in av samma person. Med tanke på detta bör Eurodacsystemet omvandlas från en databas som räknar ansökningar till en databas som räknar antalet sökande. Detta kan göras genom att man länkar samman uppgifterna i Eurodac om samma person, oavsett kategori, i en sekvens, vilket sedan gör det möjligt att räkna personer. En särskild bestämmelse ger eu-Lisa möjlighet att ta fram statistik om antalet asylsökande och förstagångssökande, för att få en rättvisande bild av hur många tredjelandsmedborgare och statslösa personer som ansöker om asyl i EU. Genom att kumulera dessa uppgifter med andra typer av uppgifter, till exempel om överföringar enligt förordningen om asyl- och migrationshantering, får man fram lämpligt underlag för rätt politisk lösning på otillåtna förflyttningar.
2.Systemöverskridande statistik
En ny bestämmelse som bygger på relevanta bestämmelser i interoperabilitetsförordningarna (artikel 39) ger eu-Lisa rätt att ta fram systemöverskridande statistik med hjälp av uppgifter från Eurodac, in- och utresesystemet, Etias och informationssystemet för viseringar. Ett syfte skulle till exempel vara att ta reda på hur många av de tredjelandsmedborgare som fått korttidsvisering från någon medlemsstat eller i ett visst tredjeland som reser in lagligt (och var) och därefter ansöker om internationell skydd (och var). Därmed skulle man få nödvändiga upplysningar som behövs för att bedöma saken och utarbeta ett lämpligt politiskt svar. Av bestämmelsen skulle det även framgå att utöver kommissionen och medlemsstaterna skulle även Europeiska unionens asylbyrå, som är under planering, och Frontex få åtkomst till statistiken eftersom båda organen, vart och et inom sitt givna uppdrag, tillhandahåller värdefulla analyser avseende migration och asyl.
3.En ny kategori för personer landsatta efter en sök- och räddningsinsats
Det nya förslaget till en förordning om asyl- och migrationshantering inför ett kriterium för ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd som lämnats in efter det att den berörda personen satts i land efter en sök- och räddningsinsats (enligt gällande bestämmelser omfattas sådana personer av kriteriet för irreguljär inresa). Genom förslaget införs därmed i regelverket för asylpolitiken bestämmelser som bättre återspeglar de skyldigheter som följer av den internationella sjöräddningskonventionen. Ansvarskravet för den nya kategorin är detsamma som för personer som rest in irreguljärt, men skillnaden är viktigt för de medlemsstater där landsättningen görs eftersom de inte kan tillämpa samma verktyg på landsättning efter en sök- och räddningsinsats som de som används vid irreguljär inresa land- eller luftvägen. Det finns till exempel inga officiella gränskontroller för personer som anländer i samband med en sök- och räddningsinsats. Detta innebär inte bara att inreseorten är svårare att fastställa utan även att tredjelandsmedborgare inte har någon plats där de officiellt kan begära inresa. Därför finns det behov av en särskild kategori för dessa personer i Eurodac, i stället för att registrera dem som personer som rest in irreguljärt över gränsen (så som nu görs). Detta kommer även att ge en mer rättvisande bild av hur migrationsflödena i EU är sammansatta.
4.Full förenlighet med förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering
Utöver inrättandet av en ny kategori för personer som landsatts efter en sök- och räddningsinsats innehåller detta ändrade förslag även flera bestämmelser som återspeglar alla relevanta aspekter på ansvarig medlemsstat (de olika kriterierna för att fastställa vilken medlemsstat som är ansvarig, ansvarsöverlåtande och ansvarets upphörande). Dessa bestämmelser kompletterar de som redan fanns i förslaget från 2016. Slutligen innehåller detta ändrade förslag bestämmelser om omplacering av personer som åtnjuter internationellt skydd, vilket därmed fullt återspeglar de olika scenarios som beaktas i förslaget till förordningen om asyl- och migrationshantering.
5.Full förenlighet med bestämmelserna om screening
Ett begränsat antal ändringar behövdes för att säkerställa konsekvens med förslaget till screeningförordning. Det var nödvändigt att anpassa bestämmelserna om när fristen för att ta och överföra biometriska uppgifter från de sökande skulle börja löpa, med hänsyn till de olika scenarier som det förslaget reglerar och för att säkerställa ett smidigt asylförfarande.
6.Markering av ansökningar som fått avslag
Ett nytt fält kommer att införas för att medlemsstaterna ska kunna ange om en ansökan avslås och sökanden därmed inte längre har rätt att stanna och inte heller fått tillåtelse att stanna i enlighet med förordningen om asylförfaranden. Detta ändrar ingenting med avseende på vilka bestämmelser som är tillämpliga och den enskildes rättigheter, men stärker kopplingen till återvändandeförfaranden och ger ytterligare stöd till nationella myndigheter som har att göra med personer vars ansökan om internationellt skydd avslagits i en annan medlemsstat, eftersom myndigheten därmed kan välja rätt förfarande (till exempel efterföljande ansökan) vilket därmed gör förfarandet mer konsekvent.
7.Uppgifter om beviljande av stöd till frivilligt återvändande och återanpassning
Ett nytt fält skulle inrättas för att ange om stöd till frivilligt återvändande och återanpassning har beviljats. Detta behövs för att förbättra medlemsstaternas möjligheter till kontroll i frågan och för att förebygga att personer ”shoppar” stöd till frivilligt återvändande och återanpassning.
8.Uppgifter om screeningen tyder på att personen kan utgöra ett hot mot den inre säkerheten.
Ett nytt fält skulle skapas för att markera om screeningen tyder på att personen kan utgöra ett hot mot den inre säkerheten. Detta är nödvändigt för att underlätta genomförandet av omplaceringar, eftersom sådana personer utesluts från omplaceringsförfarandet enligt förordningen om asyl- och migrationshantering. Detta skulle även påskynda behandlingen av ansökningar om internationellt skydd. Vid bedömningen av ansökningar som lämnats in av sökande som flaggats för träff och markerats i Eurodac för säkerhetsproblem skulle man därmed först kunna inrikta sig på att bedöma om hotet är tillräckligt allvarligt för att motivera uteslutning eller avslag.
9.Uppgifter om att visering utfärdats
Ett fält kommer att införas för att ange vilken medlemsstat som utfärdat eller förlängt en visering för den sökande eller på vars vägnar viseringen utfärdats samt nummer på viseringsansökan. Detta behövs för att underlätta tillämpningen av ansvarskriterierna avseende medlemsstater och associerade stater som inte är bundna av VIS-förordningen men ändå påverkas om viseringen utfärdas.
10.Följdändringar avseende interoperabilitet samt ändringar med anledning av förordningen om interoperabilitet, Etiasförordningen och VIS-förordningen.
Det är nödvändigt att göra en rad tekniska följdändringar avseende interoperabilitetsförordningen (t.ex. när det gäller hänvisningar till och definitioner av den gemensamma databasen för identitetsuppgifter och identitetsuppgifter eller förtydliganden avseende hur de lagrade uppgifterna fördelas mellan den gemensamma databasen för identitetsuppgifter och det centrala systemet). Behovet av att göra dessa ändringar i Eurodacförordningen påtalades redan när de båda förslagen till interoperabilitetsförordningar lades fram. Dessa ändringar kommer att säkerställa en lämpliga rättslig grund för Eurodacs funktion i den nya interoperabilitetsramen. Det är likaledes nödvändigt att göra motsvarande ändringar i interoperabilitetsförordningen för att ta hänsyn till de olika relevanta hänvisningarna till Eurodac. Det är slutligen också nödvändigt att göra en rad följdändringar med anledning av Etiasförordningen och VIS-förordningen när det gäller nationella Etias-enheters och behöriga viseringsmyndigheters åtkomst till Eurodac, eftersom åtkomsträttigheterna till de olika databaserna är en aspekt som återstår att behandla i de rättsakter som reglerar de relevanta databaserna.
2016/0132 (COD)
Ändrat förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av Eurodac för jämförelse av biometriska uppgifter för en effektiv tillämpning av förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] och förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordningarna (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/818
EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET HAR ANTAGIT FÖLJANDE FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 78.2d, e och g, 79.2 c, 87.2 c och 88.2 a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Följande skäl ska införas efter skäl 4:
”(4a) För att säkerställa en effektiv tillämpning av förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] är det, i enlighet med bestämmelserna i den förordningen, nödvändigt att tydligt markera i Eurodac när ansvaret övergår till en annan medlemsstat, även vid omplacering. För att korrekt återspegla medlemsstaternas skyldigheter att genomföra sök- och räddningsinsatser och bistå dem i de särskilda utmaningar som uppkommer därför att de inte kan använda samma verktyg för personer som landsatts efter sök- och räddningsinsatser som för personer som rest in irreguljärt till lands eller till sjöss, bör tredjelandsmedborgare och statslösa personer som landsatts efter en sök- och räddningsinsats registreras som en särskild kategori i Eurodac.
(4b) Vid tillämpningen av förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] är det nödvändigt att flagga personer som med anledning av de säkerhetskontroller som görs vid en screening tycks kunna utgöra ett hot mot den inre säkerheten.”.
(2)Följande skäl ska införas efter skäl 5:
”(5a) Det är också nödvändigt att införa bestämmelser som säkerställer att systemet fungerar inom de ramar för interoperabilitet som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2019/817 och 2019/818.
(5b) Det är vidare nödvändigt att införa bestämmelser om åtkomst till Eurodac för nationella Etias-enheter och behöriga viseringsmyndigheter enligt förordning Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1240 och (EG) 767/2008.
(5c) För att hantera irreguljär migration är det även nödvändigt att tillåta eu-Lisa att ta fram systemöverskridande statistik med hjälp av uppgifter från Eurodac, informationssystemet för viseringar, Etias samt in- och utresesystemet. För att precisera innehållet i denna systemöverskridande statistik bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.”.
(3)Skäl 6 ska ersättas med följande:
”(6) I dessa syften är det nödvändigt att inrätta ett system kallat Eurodac, som består av ett centralt system och den gemensamma databas för identitetsuppgifter som inrättas genom förordning (EU) 2019/818, som kommer att driva en datoriserad central databas för biometriska uppgifter uppgifter om fingeravtryck och ansiktsbilder, och elektroniska medel för överföring mellan systemet, databasen och medlemsstaterna, nedan kallade kommunikationsinfrastrukturen.”.
(4)Följande skäl ska införas efter skäl 11:
”(11a) I detta syfte är det även nödvändigt att i Eurodac tydligt markera att ansökan om internationellt skydd har avslagits om tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen inte har rätt att stanna och inte fått tillåtelse att stanna i enlighet med förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asylförfaranden].”.
(5)Skäl 14 ska ersättas med följande:
”(14) Vidare, för att Eurodac på ett verkningsfullt sätt ska kunna bidra till att kontrollera irreguljär migration och upptäcka sekundära förflyttningar inom EU bör systemet få räkna inte bara ansökningar utan även antalet sökande genom att i en sekvens länka samman alla uppgifter om samma person, oavsett kategori.”.
(6)Följande skäl ska införas efter skäl 24:
”(24a) Vid tillämpningen av denna förordning erinras om att personer ska anses vistas olagligt på en omplaceringsmedlemsstats territorium om personen inte ansöker om internationellt skydd efter omplaceringen eller på annat sätt inte fullgör eller inte längre uppfyller villkoren för inresa enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/399 eller andra villkor för inresa till, vistelse eller bosättning på omplaceringsmedlemsstatens territorium.”.
(7)Följande skäl ska införas efter skäl 60:
”(60a) Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG.”.
(8)Skäl 63 ska utgå.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
9) Artikel 1 ska ersättas med följande:
”Artikel 1
Syftet med Eurodac
1. Härmed inrättas ett system kallat Eurodac, vars syfte ska vara
(a)att hjälpa till att fastställa vilken medlemsstat som enligt förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] ska vara ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller statslös person lämnar in fått registrerad i en medlemsstat, samt att också i övrigt underlätta tillämpningen av förordning (EU) nrXXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] på de villkor som anges i den här förordningen,
(b)att bistå vid tillämpningen av förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen] under de förutsättningar som fastställs i den här förordningen,
(c)att bistå med kontrollen av olaglig irreguljär invandring till unionen och upptäckt av sekundära förflyttningar inom unionen och med identifieringen av tredjelandsmedborgare och statslösa personer som vistas olagligt för att avgöra vilka lämpliga åtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna, inbegripet avvisning och återsändande av personer som vistas olagligt,
(d)att fastställa de villkor enligt vilka medlemsstaternas utsedda myndigheter och Europeiska polisbyrån (Europol) får göra framställningar om jämförelser av uppgifter om fingeravtryck och ansiktsbild biometriska eller alfanumeriska uppgifter med sådana uppgifter som är lagrade i det centrala systemet för brottsbekämpande ändamål i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra grova brott,
(e)att bistå med korrekt identifiering av personer som registrerats i Eurodac på de villkor och för de ändamål som avses i artikel 20 i förordning (EU) 2019/818 genom att lagra uppgifter om identitet, resehandlingar och biometriska uppgifter i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter (CIR) som inrättas genom den förordningen,
(f)att stödja ändamålet med det EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) som inrättades genom förordning (EU) 2018/1240, och
(g)att stödja ändamålet med det informationssystem för viseringar (VIS) som anges i förordning (EG) nr 767/2008.
2. Utan att det påverkar ursprungsmedlemsstatens behandling av uppgifter som är avsedda för Eurodac och som finns i databaser som inrättats enligt nationell rätt, får biometriska uppgifter om fingeravtryck och andra personuppgifter behandlas i Eurodac endast i de syften som anges i denna förordning, och i förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] och i förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen] [artikel 34.1 i förordning (EU) nr 604/2013].”.
10) Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 b ska följande läggas till som led iv):
”iv) i fråga om en person som omfattas av artikel 14a.1, den medlemsstat som överför personuppgifterna till det centrala systemet och den gemensamma databasen för identitetsuppgifter och som erhåller resultatet av jämförelsen,”.
b) I punkt 1 ska följande läggas till som led p, q och r:
”p)CIR: den gemensamma databas för identitetsuppgifter som definieras i artikel 17 i förordning (EU) 2019/818.
q)identitetsuppgifter: sådana uppgifter som avses i artikel 12 c-f och h, artikel 13.2 c-f och h, artikel 14.2 c-f och h samt artikel 14a led c-f och h.
r) uppgifter: upplysningar som registreras i Eurodac i enlighet med artiklarna 12, 13, 14 eller 14a och som omfattar en registrerad persons fingeravtryck samt biometriska uppgifter, alfanumeriska uppgifter och i förekommande fall en skannad färgkopia av en identitets- eller resehandling.”.
11) Artikel 4 ska ersättas med följande:
”Artikel 4
Systemarkitektur och grundläggande principer
1. Eurodac ska bestå av
a)ett centralt system, som omfattar
i)en central enhet, och
ii)en plan och ett system för driftskontinuitet;
b)en kommunikationsinfrastruktur som tillhandahåller en säker och krypterad kommunikationskanal för överföring av krypterade Eurodacuppgifter mellan det centrala systemet och medlemsstaterna (nedan kallad kommunikationsinfrastrukturen),
c)den gemensamma databas för identitetsuppgifter (CIR) som avses i artikel 17.2 i förordning 2019/818, och
d)en infrastruktur för säker kommunikation mellan det centrala systemet och det centrala infrastrukturerna för den europeiska sökportalen, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, den gemensamma databasen för identitetsuppgifter (CIR) och den detektor för multipla identiteter som inrättas genom förordning 2019/818.
2. CIR ska innehålla de uppgifter som avses i artikel 12 a-f, h och i, artikel 13.2 a-f, h och i, artikel 14.2 a-f, h och i samt artikel 14a led a-f, h och i. Återstående Eurodacuppgifter ska lagras i det centrala systemet.
23. Kommunikationsinfrastrukturen för Eurodac kommer att använda det befintliga nätet för säkra transeuropeiska telematiktjänster för myndigheter (Testa). Ett separat virtuellt privat nät för Eurodac ska inrättas inom det befintliga virtuella privata Testa-nätet för att säkerställa en logisk separering av Eurodacuppgifter från andra uppgifter. För att säkerställa konfidentialiteten ska personuppgifter som överförs till eller från Eurodac krypteras.
34. Varje medlemsstat ska ha en enda nationell åtkomstpunkt. Europol ska ha en egen enda åtkomstpunkt.
45. Uppgifter om personer som omfattas av artiklarna 10.1, 13.1, 14.1 och 14a.1 och som behandlas i det centrala systemet ska behandlas på ursprungsmedlemsstatens vägnar enligt de villkor som anges i denna förordning och hållas isär med hjälp av lämpliga tekniska hjälpmedel.
6. Alla uppgifter registrerade i Eurodac om samma tredjelandsmedborgare eller statslösa person ska länkas samman i en sekvens. Om en sökning görs med fingeravtryck som tagits på en tredjelandsmedborgare eller statslös person och detta leder till träff i en annan uppsättning uppgifter om samma tredjelandsmedborgare eller statslösa person ska Eurodac automatiskt länka samman uppgifterna med hjälp av de jämförda fingeravtrycken. Vid behov ska jämförelsen av fingeravtryck kontrolleras och bekräftas av en fingeravtrycksexpert i enlighet med artikel 26. Om den mottagande medlemsstaten bekräftar träffen, ska den underrätta eu-Lisa som ska bekräfta länkningen.
57. De regler som styr Eurodac ska också tillämpas på sådana åtgärder som medlemsstaterna vidtar från det att uppgifterna överförs till det centrala systemet till dess att resultaten av jämförelsen används.”.
12) Följande ska läggas till som artiklarna 8a, 8b, 8c och 8d:
”Artikel 8a
Interoperabilitet med Etias
1. Från och med [dagen för tillämpning av denna förordning] ska Eurodacs centrala system vara koppat till den europeiska sökportal som avses i artikel 6 i förordning (EU) 2019/818 för att möjliggöra sådan automatiserad behandling som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2018/1240.
2. Den automatiserade behandling som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2018/1240 ska möjliggöra de kontroller som föreskrivs i artikel 20 och de påföljande kontrollerna enligt artiklarna 22 och 26 i den förordningen.
För de kontroller som avses i artikel 20.2 k i förordning (EU) 2018/1240 ska Etias centrala system använda den europeiska sökportalen för att jämföra uppgifterna i Etias med de uppgifter i Eurodac som samlats in med stöd i artiklarna 12, 13, 14 och 14a i den här förordningen avseende individer som lämnat eller avlägsnats från medlemsstaternas territorium i enlighet med ett beslut om återvändande eller avlägsnande och under användning av den jämförelsetabell som finns i bilaga II till den här förordningen.
Kontrollerna ska inte påverka tillämpningen av de särskilda regler som föreskrivs i artikel 24.3 i förordning (EU) 2018/1240.
Artikel 8b
Villkor för åtkomst till Eurodac för de nationella Etias-enheternas manuella behandling
1. De nationella Etias-enheternas sökning i Eurodac ska göras med samma alfanumeriska uppgifter som de som används för den automatiserade behandling som avses i artikel 8a.
2. Vid tillämpningen av artikel 1.1 f ska de nationella Etias-enheterna ha åtkomst till och få söka i Eurodac-databasen, i skrivskyddat format, för att pröva ansökningar om resetillstånd. De nationella Etias-enheterna får konsultera de uppgifter som avses i artiklarna 12, 13, 14 och 14a.
3. Efter sökning och åtkomst i enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel ska resultatet av bedömningen registreras endast i ansökningsfilerna i Etias.
Artikel 8c
Behöriga viseringsmyndigheters åtkomst till Eurodac
För att manuellt bekräfta träffar, som uppstått vid de automatiska sökningar som görs av informationssystemet för viseringar enligt artiklarna [9a och 9c] i förordning (EG) nr 767/2008 samt för att pröva och fatta beslut om viseringsansökningar enligt artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009, ska de behöriga viseringsmyndigheterna ha åtkomst till Eurodac för att läsa uppgifter i skrivskyddat format.
Artikel 8d
Interoperabilitet med informationssystemet för viseringar (VIS)
Från och med den [tillämpningsdatum för förordning (EU) XXX/XXX om ändring av VIS-förordningen] ska Eurodac, på det sätt som anges i artikel [9] i den förordningen, anslutas till den europeiska sökportal som avses i artikel 6 i förordning (EU) 2019/817 för att möjliggöra den automatiserade behandling som avses i artikel [9a] i förordning (EG) nr 767/2008 för att söka i Eurodac och jämföra relevanta uppgifter i VIS-systemet med relevanta uppgifter i Eurodac. Kontrollerna ska inte påverka tillämpningen av de särskilda regler som föreskrivs i artikel 9 b i förordning (EU) 767/2008.”.
13) Artikel 9 ska ersättas med följande:
”Artikel 9
Statistik
1. eu-LISA ska varje månad ï sammanställa statistik över det centrala systemets arbete, särskilt
a)antalet sökande och antalet förstagångssökande som framgår efter den länkning som avses i artikel 4.6,
b)antalet sökande som fått avslag efter den länkning som avses i artikel 4.6 och i enlighet med artikel 12 za.
ac)antalet uppgifter som överförts om sådana personer som avses i artiklarna 10.1, 13.1, och 14.1 och 14a.1,
bd)antalet träffar på personer som avses i artikel 10.1,
i)som har fått en ansökan om internationellt skydd registrerad som har lämnat in en ansökan om internationellt skydd i en annan medlemsstat,
ii)som har gripits i samband med att de irreguljärt har passerat en yttre gräns, och
iii)som befunnits vistas olagligt i en medlemsstat,
iv)som satts i land efter en sök- och räddningsinsats,
ce)antalet träffar på personer som avses i artikel 13.1,
i)som har fått en ansökan om internationellt skydd registrerad som har lämnat in en ansökan om internationellt skydd,
ii)som har gripits i samband med att de irreguljärt har passerat en yttre gräns, och
iii)som befunnits vistas olagligt i en medlemsstat,
iv)som satts i land efter en sök- och räddningsinsats,
df)antalet träffar på personer som avses i artikel 14.1,
i)som har fått en ansökan om internationellt skydd registrerad som har lämnat in en ansökan om internationellt skydd i en annan medlemsstat,
ii)som har gripits i samband med att de irreguljärt har passerat en yttre gräns, och
iii)som befunnits vistas olagligt i en medlemsstat,
iv)som satts i land efter en sök- och räddningsinsats,
g) antalet träffar på personer som avses i artikel 14a.1
i)som har fått en ansökan om internationellt skydd registrerad,
ii)som har gripits i samband med att de irreguljärt har passerat en yttre gräns,
iii)som vistas olagligt i en medlemsstat,
iv)som satts i land efter en sök- och räddningsinsats,
eh)antalet uppgifter om fingeravtryck biometriska uppgifter som det centrala systemet mer än en gång tvingats begära in från ursprungsmedlemsstaterna på grund av att de först överförda uppgifterna om fingeravtryck biometriska uppgifterna inte kunnat användas för jämförelse med hjälp av de elektroniska igenkänningssystemen för fingeravtryck och ansiktsbild,
fi)antalet uppgifter med markering och borttagen markering, blockering och borttagen blockering i enlighet med artikel 19.1, och 17. 19.2, 19.3 och 19.4,
gj)antalet träffar på personer som avses i artikel 19.1 och 19.4 för vilka träffar har registrerats enligt leden b, c och d-g i den här artikeln,
hk)antalet framställningar och träffar som avses i artikel 21.1,
il)antalet framställningar och träffar som avses i artikel 22.1,
jm)antalet framställningar som gjorts om personer som avses i artikel 31, och
hn) antalet träffar som mottagits från det centrala system som avses i artikel 26.6.
2. Den månadsvisa statistiken om de personer som avses i punkt 1a-hnska offentliggöras för varje månad. I slutet av varje år ska årlig statistik om de personer som avses i punkt 1 a-hn offentliggöras av eu-LISA. Statistiken ska innehålla en uppdelning av uppgifterna per medlemsstat redovisa uppgifterna per medlemsstat. Statistiska uppgifter om de personer som avses i punkt 1 c ska när så är möjligt redovisas per födelseår och kön.
3. För att stödja det ändamål som avses i artikel 1 c ska eu-Lisa varje månad ta fram systemöverskridande statistik. Statistiken ska inte möjliggöra identifiering av enskilda och ska använda uppgifter från Eurodac, informationssystemet för viseringar, Etias samt in- och utresesystemet.
Statistiken ska ställas till förfogande för kommissionen, [Europeiska unionens asylbyrå], Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån samt medlemsstaterna. Kommissionen ska i genomförandeakter precisera innehållet i den månatliga systemöverskridande statistiken. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 41a.2.
34. På begäran av kommissionen ska eu-LISA tillhandahålla statistik om specifika aspekter för forsknings- och analysändamål utan att det är möjligt att identifiera enskilda personer samt möjligheten att regelbundet rapportera statistik i enlighet med punkt 1. Denna statistik ska delas med andra organ för rättsliga och inrikes frågor om den är relevant för genomförandet av deras uppgifterpå tillämpningen av denna förordning och den statistik som avses i punkt 1 och ska på begäran ställa den till förfogande för medlemsstaterna och [Europeiska unionens asylbyrå].
5. eu-Lisa ska lagra de uppgifter som avses i punkterna 1-4 i den här artikeln; dessa uppgifter får inte möjliggöra identifiering av enskilda och ska användas för forskning och analys, så att de myndigheter som avses i punkt 3 kan få anpassade rapporter och anpassad statistik ur den centrala databasen för rapporter och statistik som avses i artikel 39 i förordning (EU) 2019/818.
6. Åtkomst till den centrala databasen för sådan rapportering och statistik som avses i artikel 39 i förordning (EU) 2019/818 ska beviljas eu-LISA, kommissionen, [Europeiska unionens asylbyrå] och de myndigheter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med artikel 28.2. Åtkomst får även beviljas behöriga användare vid andra organ för rättsliga och inrikes frågor om det är relevant för genomförandet av deras uppgifter.”.
14) Artikel 10 ska ersättas med följande:
”Artikel 10
Insamling och överföring av biometriska uppgifter
1. Varje medlemsstat ska genast ta fingeravtryck av alla fingrar och en ansiktsbild biometriska uppgifter på varje person som ansöker om internationellt skydd och som är sex år eller äldre vid den screening som avses i förordning (EU) XXX/XXX [screeningförordningen] eller, om biometriska uppgifter inte kunde tas i samband med screening eller den sökande inte genomgått screening, när ansökan om internationellt skydd registreras i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) No XXX/XXX [förordningen om asylförfaranden] och så snart som möjligt, dock senast 72 timmar efter det att de biometriska uppgifterna tagits hans eller hennes ansökan om internationellt skydd som avses i artikel [21.2] i förordning (EU) nr .... lämnats in, överföra uppgifterna tillsammans med de uppgifter som avses i artikel 12 c-p den här förordningen till det centrala systemet och till CIR är så är lämpligt i enlighet med artikel 4.2.
När artikel 3.1 i förordning (EU) XXX/XXX [screeningförordningen] är tillämplig och personen ansöker om internationellt skydd i samband med screening, ska varje medlemsstat använda de biometriska uppgifter som tagits vid screening av alla över sex år som ansöker om internationellt skydd och överföra dessa uppgifter, tillsammans med de uppgifter som avses i artikel 12 c-p i denna förordning, till det centrala systemet och till CIR när så är lämpligt i enlighet med artikel 4.2, senast 72 timmar från registreringen av den ansökan som avses i artikel 27 i förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asylförfaranden].
Att medlemsstaterna inte följer tidsfristen på 72 timmar befriar dem inte från skyldigheten att ta och överföra fingeravtryck biometriska uppgifter till det centrala systemet CIR. Om fingertopparnas tillstånd gör det omöjligt att ta fingeravtryck med en kvalitet som tillåter jämförelse enligt artikel 26, ska ursprungsmedlemsstaten ta nya fingeravtryck på den sökande och översända dem snarast möjligt, dock senast 48 timmar efter det att uppgifterna tagits med avsett resultat
2. Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstater som inte kunnat ta fingeravtryck och en ansiktsbild biometriska uppgifter på en person som ansöker om internationellt skydd, på grund av åtgärder som vidtagits för att skydda den sökandes hälsa eller folkhälsan, ta och skicka sådana fingeravtryck och en ansiktsbild biometriska uppgifter så snart som möjligt, dock senast 48 timmar efter det att de hälsorelaterade hindren undanröjts.
I händelse av allvarliga tekniska problem får medlemsstaterna förlänga den tidsfrist på 72 timmar som anges i punkt 1 med högst 48 ytterligare timmar i syfte att genomföra nationella kontinuitetsplaner.
3. Uppgifter om fingeravtryck får Om den berörda medlemsstaten framställer en begäran, får biometriska uppgifter också tas och överföras för den medlemsstatens räkning av medlemmar i europeiska gräns- och kustbevakningsenheter eller av medlemsstaternas asyl asylstödgruppernas experter när de utför uppgifter och utövar befogenheter i enlighet med förordning om den europeiska gräns- [och kust]bevakningen och om upphävande av förordningarna (EG) nr 2007/2004, förordning (EG) nr 863/2007 och rådets beslut 2005/267/EG] samt [förordning (EU) nr 439/2010] (EU) 2019/1896 och förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om Europeiska unionens asylbyrå].
4. Alla uppgifter som samlas in och överförs i enlighet med punkt 1 ska länkas till andra uppgifter om samma tredjelandsmedborgare eller statslösa person i en sekvens på det sätt som anges i artikel 4.6.”.
15) Artikel 11 ska ersättas med följande:
”Artikel 11
Information om den registrerades status
1. Så snart den ansvariga medlemsstaten fastställts i enlighet med förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering], ska den medlemsstat som genomfört förfarandet för fastställande av ansvarig medlemsstat uppdatera sina uppgifter om personen i enlighet med artikel 12 i den här förordningen genom att lägga till uppgifter om ansvarig medlemsstat.
Om en medlemsstat blir ansvarig därför att det finns rimliga skäl att anse att sökanden utgör en fara för den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen i den medlemsstaten i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering], ska den uppdatera de uppgifter som lagrats om personen i enlighet med artikel 12 i den här förordningen genom att lägga till uppgifter om ansvarig medlemsstat.
12. Följande uppgifter ska överlämnas till det centrala systemet för lagring i enlighet med artikel 17.1 för överföring enligt artiklarna 15 och 16:
a)Om en person som ansökt om internationellt skydd eller någon annan av de personer som avses i artikel 21.1 26.1 b, c eller d eller e i förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] anländer till den ansvariga medlemsstaten efter en överföring på grundval av ett sådant meddelande om återtagandebeslut som avses i artikel 26 31 i den förordningen i den förordningen, ska den ansvariga medlemsstaten uppdatera de uppgifter som registrerats om personen i enlighet med artikel 12 i den här förordningen genom att lägga till ankomstdatumet.
b)Om en person som ansökt om internationellt skydd anländer till den ansvariga medlemsstaten efter en överföring på grundval av ett sådant övertagandebeslut som avses i artikel 24 30 i förordning (EU) nr XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering], ska den ansvariga medlemsstaten sända de uppgifter som registrerats om personen i enlighet med artikel 12 i den här förordningen och inkludera hans eller hennes ankomstdatum.
c)När en person som söker internationellt skydd anländer till den tilldelade medlemsstaten i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr [.../...] ska medlemsstaten sända uppgifter som registrerats om den berörda personen i enlighet med artikel 12 i denna förordning och ange personens ankomstdatum samt notera att den är tilldelad medlemsstat.
dc)Så snart ursprungsmedlemsstaten har fastställt att den person vars uppgifter registrerats i Eurodac i enlighet med artikel 12 i den här förordningen har lämnat medlemsstaternas territorium, i enlighet med ett beslut om återsändande eller ett avlägsnandebeslut som utfärdats sedan ansökan om internationellt skydd återtagits eller avslagits, ska medlemsstaten komplettera de uppgifter som registrerats om personen i enlighet med artikel 12 i den här förordningen genom att lägga till det datum då utvisningen verkställdes eller det datum då personen lämnade territoriet.
e)Den medlemsstat som blir ansvarig enligt artikel 19.1 i förordning (EU) nr […/…] ska komplettera de uppgifter som registrerats i enlighet med artikel 12 i den här förordningen för den person som ansökt om internationellt skydd genom att notera att den är tilldelad medlemsstat och lägga till det datum då beslutet om att behandla ansökan fattades.
3. Om ansvaret övergår på en annan medlemsstat i enlighet med artiklarna 27.1 och 58.3 i förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering], ska den medlemsstat som fastställer att ansvaret övergått, eller omplaceringsmedlemsstaten, ange vilken medlemsstat som är ansvarig.
4. I de fall som avses i punkt 1 eller 3 i den här artikeln eller i artikel 19.6 ska det centrala systemet så snart som möjligt, dock senast inom 72 timmar, informera alla ursprungsmedlemsstater om att uppgifter överförts av en annan ursprungsmedlemsstat som registrerat en träff på överförda uppgifter om en person som avses i artiklarna 10.1, 13.1, 14.1, eller 14a.1. Dessa ursprungsmedlemsstater ska också informera de ansvariga medlemsstaterna om motsvarande uppgifter.”.
16) Artikel 12 ska ersättas med följande:
”Artikel 12
Registrering av uppgifter
Endast följande uppgifter ska registreras i det centrala systemet och i CIR när så är lämpligt:
a)Uppgifter om fingeravtryck.
b) En ansiktsbild.
c)Efternamn, förnamn, födelsenamn, namn som använts tidigare och eventuella alias som kan registreras separat.
d)Medborgarskap.
e)Födelseort och Födelsedatum.
f)Födelseort.
fg)Ursprungsmedlemsstat, plats och datum för ansökan om internationellt skydd; i de fall som avses i artikel 112 b ska ansökningsdatum vara det datum som förts in av den medlemsstat som överfört den sökande.
gh)Kön.
hi)I förekommande fall, typ av och nummer på identitets- eller resehandling; koden på tre bokstäver för det utfärdande landet och giltighetstid sista giltighetsdag.
j)I förekommande fall, en skannad färgkopia av en identitets- eller resehandling tillsammans med en angivelse av handlingens äkthet, och om en sådan inte är tillgänglig, av en annan handling som underlättar identifieringen av tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen tillsammans med en angivelse av handlingens äkthet.
ik)Det referensnummer som används av ursprungsmedlemsstaten.
j)Det unika ansökningsnumret på ansökan om internationellt skydd i enlighet med artikel 22.2 i förordning (EU) nr […/…].
l)Den ansvariga medlemsstaten, i de fall som avses i artikel 11.1, 11.2 eller 11.3.
km)Tilldelad Omplaceringsmedlemsstat i enlighet med artikel 14b.1 11 c.
ln)Det datum då fingeravtrycken och/eller ansiktsbilden de biometriska uppgifterna togs.
mo)Det datum då uppgifterna överfördes till det centrala systemet.och till CIR när så är lämpligt.
np)Operatörens användar-ID.
oq)Om tillämpligt enligt i de fall som avses i artikel 11.2 a, datumet för personens inresa efter genomförd överföring.
pr)Om tillämpligt enligt i de fall som avses i artikel 11.2 b, datumet för personens inresa efter genomförd överföring.
q)Om tillämpligt enligt artikel 11 c, datumet för personens inresa efter genomförd överföring.
rs)Om tillämpligt enligt i de fall som avses i artikel 11.2 dc, det datum då personen lämnade eller avlägsnades från medlemsstaternas territorium.
t) Om tillämpligt enligt artikel 14b.2, datumet för personens inresa efter genomförd överföring.
s)Om tillämpligt enligt artikel 11 e, det datum då beslutet att behandla ansökan fattades.
u)Om visering utfärdats för den sökande, uppgifter om vilken medlemsstat som utfärdat eller förnyat viseringen eller på vars vägnar viseringen utfärdats samt viseringsansökans nummer.
v)Uppgifter om att personen kan utgöra ett hot mot den inre säkerheten enligt den screening som avses i förordning (EU) nr XXX/XXX [screeningförordningen] eller enligt kontroll med stöd i artikel 8.4 i förordning (EU) No XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering].
x)I förekommande fall, uppgifter om att ansökan om internationellt skydd har avslagits, om sökanden inte har rätt att stanna och inte fått tillåtelse att stanna i enlighet med förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asylförfaranden].
z)I förekommande fall, uppgifter om att stöd till frivilligt återvändande och återanpassning beviljats.
2. De uppgifter som avses i punkt 1 ska betraktas som sammanställda i det syfte som avses i artikel 27.1 i förordning (EU) 818/2019, när alla uppgifter i led a-f och led h har registrerats.”.
17) Artikel 13 ska ersättas med följande:
”Artikel 13
Insamling och överföring av biometriska uppgifter
1. Varje medlemsstat ska skyndsamt ta fingeravtryck på alla fingrar och en ansiktsbild biometriska uppgifter på varje tredjelandsmedborgare eller statslös person som är sex år eller äldre och som grips av de behöriga kontrollmyndigheterna i samband med olaglig passage över medlemsstatens gräns landvägen, sjövägen eller luftvägen från ett tredjeland och som inte avvisas eller som fortfarande fysiskt befinner sig på medlemsstatens territorium och som inte hållits i förvar, omhändertagits eller häktats under hela perioden från gripandet fram till verkställigheten av avvisningsbeslutet.
2. Den berörda medlemsstaten ska så snart som möjligt, dock senast 72 timmar efter den dag då gripandet ägde rum, till det centrala systemet och till CIR när så är lämpligt överföra följande uppgifter med avseende på varje tredjelandsmedborgare eller statslös person som avses i punkt 1 och som inte avvisas:
a)Uppgifter om fingeravtryck.
b)En ansiktsbild.
c)Efternamn, förnamn, födelsenamn, namn som använts tidigare och eventuella alias som kan registreras separat.
d)Medborgarskap.
e)Födelseort och Födelsedatum.
f)Födelseort.
fg)Ursprungsmedlemsstat, plats och datum för gripandet.
gh)Kön.
hi)I förekommande fall, typ av och nummer på identitets- eller resehandling; koden på tre bokstäver för det utfärdande landet och giltighetstid sista giltighetsdag.
j)I förekommande fall, en skannad färgkopia av en identitets- eller resehandling tillsammans med en angivelse av handlingens äkthet, och om en sådan inte är tillgänglig, av en annan handling som underlättar identifieringen av tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen tillsammans med en angivelse av handlingens äkthet.
ik)Det referensnummer som används av ursprungsmedlemsstaten.
jl)Det datum då fingeravtrycken och/eller ansiktsbilden de biometriska uppgifterna togs.
km)Det datum då uppgifterna överfördes till det centrala systemet.och till CIR när så är lämpligt.
ln)Operatörens användar-ID.
mo)Om tillämpligt enligt punkt 6, det datum då den berörda personen lämnade eller avlägsnades från medlemsstaternas territorium.
p)Omplaceringsmedlemsstat i enlighet med artikel 14b.1.
q)I förekommande fall, uppgifter om att stöd till frivilligt återvändande och återanpassning beviljats.
r)Uppgifter om att personen kan utgöra ett hot mot den inre säkerheten enligt den screening som avses i förordning (EU) XXX/XXX [screeningförordningen].
3. Genom undantag från punkt 2 ska de uppgifter som anges i punkt 2 som avser personer som gripits på det sätt som anges i punkt 1 och som fortfarande fysiskt befinner sig på medlemsstaternas territorium, men som hållits i förvar, omhändertagits eller häktats i över 72 timmar efter gripandet, överföras innan personen släpps.
4. Att medlemsstaterna inte följer den tidsfrist på 72 timmar som avses i punkt 2 i denna artikel befriar dem inte från skyldigheten att ta och överföra fingeravtryck biometriska uppgifter till det centrala systemet CIR. Om fingertopparnas tillstånd gör det omöjligt att ta fingeravtryck med en kvalitet som tillåter jämförelse enligt artikel 26, ska ursprungsmedlemsstaten ta nya fingeravtryck på de gripna i enlighet med punkt 1 och översända dem snarast möjligt, dock senast 48 timmar efter det att uppgifterna tagits med avsett resultat.
5. Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstater som inte kunnat ta fingeravtryck och en ansiktsbild biometriska uppgifter på den gripna personen, på grund av åtgärder som vidtagits för att skydda personens hälsa eller folkhälsan, ta och skicka sådana fingeravtryck och en ansiktsbild biometriska uppgifter så snart som möjligt, dock senast 48 timmar efter det att de hälsorelaterade hindren undanröjts.
I händelse av allvarliga tekniska problem får medlemsstaterna förlänga den tidsfrist på 72 timmar som anges i punkt 2 med högst 48 ytterligare timmar i syfte att genomföra nationella kontinuitetsplaner.
6. Så snart ursprungsmedlemsstaten kan fastställa att den berörda person vars uppgifter registrerats i Eurodac i enlighet med punkt 1 har lämnat medlemsstaternas territorium, i enlighet med ett återsändandebeslut eller ett utvisningsbeslut, ska medlemsstaten komplettera de uppgifter som registrerats om den berörda personen i enlighet med punkt 2 med uppgift om det datum då utvisningen verkställdes eller det datum då personen lämnade territoriet.
7. Uppgifter om fingeravtryck får Om den berörda medlemsstaten framställer en begäran, får biometriska uppgifter också tas och överföras för den medlemsstatens räkning av medlemmar i europeiska gräns- och kustbevakningsenheter eller av asylstödgruppernas experter när de utför uppgifter och utövar befogenheter i enlighet med förordning om den europeiska gräns- [och kust]bevakningen och om upphävande av förordningarna (EG) nr 2007/2004, förordning (EG) nr 863/2007 och rådets beslut 2005/267/EG (EU) 2019/1896 och förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om Europeiska unionens asylbyrå].
8. Alla uppgifter som samlas in och överförs i enlighet med punkt 1 ska länkas till andra uppgifter om samma tredjelandsmedborgare eller statslösa person i en sekvens på det sätt som anges i artikel 4.6.
9. De uppgifter som avses i punkt 2 ska betraktas som sammanställda i det syfte som avses i artikel 27.1 i förordning (EU) 818/2019, när alla uppgifter i led a-f och led h har registrerats.”.
18) Artikel 14 ska ersättas med följande:
”Artikel 14
Insamling och överföring av biometriska uppgifter
1. Varje medlemsstat ska genast ta fingeravtryck av alla fingrar och en ansiktsbild biometriska uppgifter på varje tredjelandsmedborgare eller statslös person som är sex år eller äldre och som befunnits uppehålla vistas olagligt inom medlemsstatens territorium.
2. Den berörda medlemsstaten ska så snart som möjligt, dock senast 72 timmar efter den dag då gripandet ägde rum det att tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen som vistas olagligt, till det centrala systemet och till CIR när så är lämpligt överföra följande uppgifter med avseende på varje tredjelandsmedborgare eller statslös person som avses i punkt 1:
a)Uppgifter om fingeravtryck.
b)En ansiktsbild.
c)Efternamn, förnamn, födelsenamn, namn som använts tidigare och eventuella alias som kan registreras separat.
d)Medborgarskap.
e)Födelseort och Födelsedatum.
f)Födelseort.
fg)Ursprungsmedlemsstat, plats och datum för gripandet.
gh)Kön.
hi)I förekommande fall, typ av och nummer på identitets- eller resehandling; koden på tre bokstäver för det utfärdande landet och giltighetstid sista giltighetsdag.
j)I förekommande fall, en skannad färgkopia av en identitets- eller resehandling tillsammans med en angivelse av handlingens äkthet, och om en sådan inte är tillgänglig, av en annan handling som underlättar identifieringen av tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen tillsammans med en angivelse av handlingens äkthet.
ik)Det referensnummer som används av ursprungsmedlemsstaten.
jl)Det datum då fingeravtrycken och/eller ansiktsbilden de biometriska uppgifterna togs.
km)Det datum då uppgifterna överfördes till det centrala systemet.och till CIR när så är lämpligt.
ln)Operatörens användar-ID.
mo) Om tillämpligt enligt punkt 6 5, det datum då den berörda personen lämnade eller avlägsnades från medlemsstaternas territorium.
p)Omplaceringsmedlemsstat i enlighet med artikel 14b.1.
q)Om tillämpligt enligt artikel 14 b.2, datumet för personens inresa efter genomförd överföring.
r)I förekommande fall, uppgifter om att stöd till frivilligt återvändande och återanpassning beviljats.
s)Om tillämpligt, uppgifter om att personen kan utgöra ett hot mot den inre säkerheten enligt den screening som avses i förordning (EU) XXX/XXX [screeningförordningen].
3. De uppgifter om fingeravtryck från en tredjelandsmedborgare eller statslös person som avses i punkt 1 ska överföras till det centrala systemet uteslutande för att jämföras och jämföras med de uppgifter om fingeravtryck från personer som ansöker om internationellt skydd vilkas fingeravtryck har tagits för tillämpningen av artiklarna 10.1, 13.1 och 14.1 som har överförts av andra medlemsstater och som redan har registrerats i det centrala systemet.
43. Att medlemsstaterna inte följer den tidsfrist på 72 timmar som avses i punkt 3 2 i denna artikel befriar dem inte från skyldigheten att ta och överföra fingeravtryck biometriska uppgifter till det centrala systemet CIR. Om fingertopparnas tillstånd gör det omöjligt att ta fingeravtryck med en kvalitet som tillåter jämförelse enligt artikel 26, ska ursprungsmedlemsstaten ta nya fingeravtryck på de gripna i enlighet med punkt 1 och översända dem snarast möjligt, dock senast 48 timmar efter det att uppgifterna tagits med avsett resultat.
54. Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstater som inte kunnat ta fingeravtryck och en ansiktsbild biometriska uppgifter på den gripna personen, på grund av åtgärder som vidtagits för att skydda personens hälsa eller folkhälsan, ta och skicka sådana fingeravtryck och en ansiktsbild biometriska uppgifter så snart som möjligt, dock senast 48 timmar efter det att de hälsorelaterade hindren undanröjts.
I händelse av allvarliga tekniska problem får medlemsstaterna förlänga den tidsfrist på 72 timmar som anges i punkt 2 med högst 48 ytterligare timmar i syfte att genomföra nationella kontinuitetsplaner.
65. Så snart ursprungsmedlemsstaten har säkerställt att den berörda person vars uppgifter registrerats i Eurodac i enlighet med artikel 13.1 i den här förordningen punkt 1 har lämnat medlemsstaternas territorium, i enlighet med ett återsändandebeslut eller ett utvisningsbeslut, ska medlemsstaten uppdatera de uppgifter som registrerats om den berörda personen i enlighet med punkt 2 i den här artikeln genom att lägga till det datum då utvisningen verkställdes eller det datum då personen lämnade territoriet.
6. Alla uppgifter som samlas in och överförs i enlighet med punkt 1 ska länkas till andra uppgifter om samma tredjelandsmedborgare eller statslösa person i en sekvens på det sätt som anges i artikel 4.6.
7. De uppgifter som avses i punkt 2 ska betraktas som sammanställda i det syfte som avses i artikel 27.1 i förordning (EU) 818/2019 när alla uppgifter i led a-f och led h har registrerats.”.
19) Följande kapitel ska införas efter artikel 14:
”Kapitel iv a
Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som sätts i land efter en sök- och räddningsinsats
Artikel 14a
Insamling och överföring av biometriska uppgifter
1. Varje medlemsstat ska genast ta biometriska uppgifter på varje tredjelandsmedborgare eller statslös person som är sex år eller äldre och som sätts i land efter en sådan sök- och räddningsinsats som avses i förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering].
2. Den berörda medlemsstaten ska så snart som möjligt, dock senast 72 timmar efter den dag då landsättningen ägde rum, till det centrala systemet och till CIR när så är lämpligt överföra följande uppgifter med avseende på varje tredjelandsmedborgare eller statslös person som avses i punkt 1:
a)Uppgifter om fingeravtryck.
b)En ansiktsbild.
c)Efternamn, förnamn, födelsenamn, namn som använts tidigare och eventuella alias som kan registreras separat.
d)Medborgarskap.
e)Födelsedatum.
f)Födelseort.
g)Ursprungsmedlemsstat, plats och datum för landsättning.
h)Kön.
i)I förekommande fall, typ av och nummer på identitets- eller resehandling. koden på tre bokstäver för det utfärdande landet och sista giltighetsdag.
j)I förekommande fall, en skannad färgkopia av en identitets- eller resehandling tillsammans med en angivelse av handlingens äkthet, och om en sådan inte är tillgänglig, av en annan handling som underlättar identifieringen av tredjelandsmedborgaren eller den statslösa personen tillsammans med en angivelse av handlingens äkthet.
k)Det referensnummer som används av ursprungsmedlemsstaten.
l)Det datum då fingeravtrycken togs.
m)Det datum då uppgifterna överfördes till det centrala systemet och till CIR när så är lämpligt.
n)Operatörens användar-ID.
o)Om tillämpligt enligt punkt 6, det datum då den berörda personen lämnade eller avlägsnades från medlemsstaternas territorium.
p)Omplaceringsmedlemsstat i enlighet med artikel 14b.1.
q)I förekommande fall, uppgifter om att stöd till frivilligt återvändande och återanpassning beviljats.
r)Uppgifter om att personen kan utgöra ett hot mot den inre säkerheten enligt den screening som avses i förordning (EU) XXX/XXX [screeningförordningen].
4. Att medlemsstaterna inte följer den tidsfrist på 72 timmar som avses i punkt 2 i denna artikel befriar dem inte från skyldigheten att ta och överföra biometriska uppgifter till CIR. Om fingertopparnas tillstånd gör det omöjligt att ta fingeravtryck med en kvalitet som tillåter jämförelse enligt artikel 26, ska ursprungsmedlemsstaten ta nya fingeravtryck på de gripna i enlighet med punkt 1 och översända dem snarast möjligt, dock senast 48 timmar efter det att uppgifterna tagits med avsett resultat.
5. Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstater som inte kunnat ta biometriska uppgifter på en landsatt person, på grund av åtgärder som vidtagits för att skydda personens hälsa eller folkhälsan ta, och överföra, sådana biometriska uppgifter snarast möjligt, dock senast 48 timmar efter det att de hälsorelaterade hindren undanröjts.
I händelse av allvarliga tekniska problem får medlemsstaterna förlänga den tidsfrist på 72 timmar som anges i punkt 2 med högst 48 ytterligare timmar i syfte att genomföra nationella kontinuitetsplaner.
6. Så snart ursprungsmedlemsstaten kan fastställa att den berörda person, vars uppgifter registrerats i Eurodac i enlighet med punkt 1, har lämnat medlemsstaternas territorium, i enlighet med ett återsändandebeslut eller ett utvisningsbeslut, ska medlemsstaten komplettera de uppgifter som registrerats om den berörda personen i enlighet med punkt 2 med uppgift om det datum då utvisningen verkställdes eller det datum då personen lämnade territoriet.
7. Om den berörda medlemsstaten framställer en begäran, får biometriska uppgifter också tas och överföras för den medlemsstatens räkning av medlemmar i europeiska gräns- och kustbevakningsenheter eller av asylstödgruppernas experter när de utför uppgifter och utövar befogenheter i enlighet med förordning (EU) 2019/1896 och förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om Europeiska unionens asylbyrå].
8. Alla uppgifter som samlas in och överförs i enlighet med punkt 1 ska länkas till andra uppgifter om samma tredjelandsmedborgare eller statslösa person i en sekvens på det sätt som anges i artikel 4.6.
9. De uppgifter som avses i punkt 1 ska betraktas som sammanställda i det syfte som avses i artikel 27.1 i förordning (EU) 818/2019, när alla uppgifter i led a-f och led h har registrerats.”.
20) Följande kapitel ska införas efter artikel 14a:
”Kapitel iv b
Uppgifter om omplacering
Artikel 14b
Uppgifter om den registrerades omplaceringsstatus
1. När omplaceringsmedlemsstaten är skyldig att omplacera den berörda personen enligt artikel 57.7 i förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering], ska den gynnade medlemsstaten uppdatera sina uppgifter om den berörda personen enligt artiklarna 12, 13, 14 eller 14a i den här förordningen genom att lägga till uppgifter om omplaceringsmedlemsstaten.
2. Om en person anländer till omplaceringsmedlemsstaten efter det att den medlemsstaten bekräftat omplaceringen på det sätt som avses i artikel 57.7 i förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering], ska den medlemsstaten sända de uppgifter som registrerats om personen i enlighet med artikel 12 eller 14 i den här förordningen och inkludera hans eller hennes ankomstdatum. Uppgifterna ska lagras i enlighet med artikel 17.1 för överföring enligt artiklarna 15 och 16.”.
21) Artikel 17 ska ändras på följande sätt:
a) Följande ska läggas till som punkt 3a:
”3a. För de ändamål som anges i artikel 14.1 ska alla uppgifter om en tredjelandsmedborgare eller statslös person som avses i artikel 14a.2 lagras i det centrala systemet och när så är lämpligt i CIR i fem år från och med den dag då de biometriska uppgifterna togs.”.
b) Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4). Vid utgången av de perioder för lagring som avses i punkterna 1-3a i denna artikel ska det centrala systemet automatiskt radera uppgifterna om de registrerade personerna raderas ur det centrala systemet och ur CIR när så är lämpligt.”.
22) Artikel 19 ska ersättas med följande:
”Artikel 19
Markering och blockering av uppgifter
1. Den ursprungsmedlemsstat som bifallit en ansökan om internationellt skydd från en sökande person vars uppgifter tidigare varit registrerade i det centrala systemet och i CIR när så är lämpligt enligt artikel 12 ska, för de ändamål som anges i artikel 1.1 a, markera de berörda uppgifterna i enlighet med de villkor för elektronisk kommunikation med det centrala systemet som fastställts av eu-LISA. Markeringen ska lagras i det centrala systemet i enlighet med artikel 17.1 för överföring enligt artiklarna 15 och 16. Det centrala systemet ska så snart som möjligt, dock senast inom 72 timmar, informera alla ursprungsmedlemsstater om att uppgifter markerats av en annan ursprungsmedlemsstat som registrerat en träff på överförda uppgifter om en person som avses i artiklarna 10.1, 13.1, eller 14.1 eller 14a.1. Dessa ursprungsmedlemsstater ska också markera motsvarande uppgifter.
2. Uppgifter om personer som beviljats internationellt skydd vilka lagras i det centrala systemet och i CIR när så är lämpligt och som markerats i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska göras tillgängliga för jämförelse för de ändamål som anges i artikel 1.1 d under en period på tre år efter den dag då den registrerade personen beviljades internationellt skydd till dess att uppgifterna automatiskt raderas ur det centrala systemet och ur CIR när så är lämpligt i enlighet med artikel 17.4.
Vid en träff ska det centrala systemet överföra de uppgifter som avses i artikel 12 b-s för alla uppgifter som motsvarar träffen. Det centrala systemet ska inte överföra den markering som aves i punkt 1 i den här artikeln. Efter utgången av perioden på tre år ska det centrala systemet automatiskt blockera sådana uppgifter från att överföras om det rör sig om en framställan om jämförelse för de ändamål som anges i artikel 1.1 c, samtidigt som uppgifterna fortfarande hålls tillgängliga för jämförelse för de ändamål som anges i artikel 1.1a, ända tills de raderas. Blockerade uppgifter ska inte överföras, och vid en sådan träff ska det centrala systemet sända ett negativt resultat till den medlemsstat som framställer begäran.
3. Ursprungsmedlemsstaten ska ta bort markeringen eller blockeringen av uppgifter om en tredjelandsmedborgare eller statslös person vars uppgifter tidigare varit markerade eller blockerade enligt punkterna 1 eller 2 i denna artikel om personens status återkallats eller upphävts eller om personen förvägrats förnyelse av sin status i enlighet med [artikel 14 eller 19 i direktiv 2011/95/EU] återkallats enligt artiklarna 14 eller 20 i förordning nr (EU) XXX/XXX [skyddsgrundsförordningen].
4. Den ursprungsmedlemsstat som utfärdat utfärdat en uppehållshandling till en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt eller en statslös person vars uppgifter tidigare har registrerats i det centrala systemet och i CIR när så är lämpligt enligt artiklarna 13.2 och 14.2 eller till tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som satts i land efter en sök- och räddningsinsats och vars uppgifter tidigare har registrerats i det centrala systemet och i CIR när så är lämpligt enligt artikel 14a.2 ska, för de ändamål som anges i artikel 1.1 a och c, markera de relevanta uppgifterna i enlighet med de villkor för elektronisk kommunikation med det centrala systemet som fastställts av eu-LISA. Markeringen ska lagras i det centrala systemet i enlighet med artikel 17.2, och 17.3 och 17.3a för överföring enligt artiklarna 15 och 16. Det centrala systemet ska så snart som möjligt, dock senast inom 72 timmar, informera alla ursprungsmedlemsstater om att uppgifter markerats av en annan ursprungsmedlemsstat som registrerat en träff på överförda uppgifter om en person som avses i artiklarna 10.1, 13.1, eller 14.1, eller 14a.1. Dessa ursprungsmedlemsstater ska också markera motsvarande uppgifter.
5. Uppgifter som avser tredjelandsmedborgare vilka vistas olagligt i unionen, eller statslösa personer, och som har lagrats i det centrala systemet och i CIR och markerats i enlighet med punkt 4 i denna artikel, ska finnas tillgängliga för jämförelser för de ändamål som anges i artikel 1.1 d till dess att sådana uppgifter automatiskt raderas ur det centrala systemet och ur CIR i enlighet med artikel 17.4.
6. Vid tillämpningen av artikel 58.4 i förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering], ska omplaceringsmedlemsstaten efter registrering av de uppgifter som avses i artikel 14b.2 registrera sig själv som ansvarig medlemsstat och förse dessa uppgifter med den markering som införts av den medlemsstat som beviljat internationellt skydd.”.
23) I artikel 21 ska följande punkt läggas till:
”1a. När de utsedda myndigheterna har sökt i CIR i enlighet med artikel 22.1 i förordning (EU) 2019/818, ska de få åtkomst till Eurodac för sökning på de villkor som fastställs i den här artikeln, om det svar som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) 2019/818 visar att det finns uppgifter i Eurodac.”.
24) I artikel 22 ska följande punkt läggas till som punkt 1a:
”1a. När Europol har sökt i CIR i enlighet med artikel 22.1 i förordning (EU) 2019/818, ska de få åtkomst till Eurodac för sökning på de villkor som fastställs i den här artikeln, om det svar som avses i artikel 22.2 i förordning (EU) 2019/818 visar att det finns uppgifter i Eurodac.”.
25) I artikel 28 ska följande punkt läggas till:
”3a. Åtkomst för sökning i Eurodacuppgifter som lagras i CIR ska också beviljas vederbörligen bemyndigad personal vid de nationella myndigheterna i varje medlemsstat och vederbörligen bemyndigad personal vid de EU-organ och byråer som är behöriga för de syften som anges i artiklarna 20 och 21 i förordning (EU) 2019/818. Åtkomsten ska begränsas till den utsträckning som är nödvändig för att dessa nationella myndigheter, EU-organ och byråer ska kunna utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med dessa syften och ska stå i proportion till de ändamål som eftersträvas.”.
26) Artikel 29 ska ändras på följande sätt:
a) Följande ska läggas till som punkterna 1a och 1b:
”1a. Vid tillämpningen av artikel 8a ska eu-Lisa föra register över all uppgiftsbehandling som sker inom Eurodac. Registreringen av uppgiftsbehandlingen ska omfatta de uppgifter som avses i punkt 1 och de träffar som uppkommit vid den automatiserade behandling som avses i artikel 20 i förordning (EU) 2018/1240.
1b. Vid tillämpningen av artikel 8c ska medlemsstaterna och eu-Lisa föra register över all uppgiftsbehandling som sker inom Eurodac och Informationssystemet för viseringar enligt denna artikel och artikel 34 i förordning (EG) nr 767/2008.”.
b) Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. För de ändamål som anges i artikel 1.1 a, och b, bc, f och g ska varje medlemsstat vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppnå de mål som anges i punkterna 1, 1a, 1b och 2 i den här artikeln inom ramen för sina nationella system. Varje medlemsstat ska också föra register över de personer som är behöriga att föra in eller använda uppgifterna.”.
27) I artikel 39.2 ska följande läggas till som led i:
”i)I tillämpliga fall en hänvisning till att den europeiska sökportalen använts för sökning i Eurodac på det sätt som avses i artikel 7.2 i förordning (EU) 2019/818.”.
28) Följande ska läggas till som kapitel VIIIa efter artikel 40:
”KAPITEL VIIIa
ÄNDRINGAR AV FÖRORDNINGARNA (EU) 2018/1240 OCH (EU) 2019/818
Artikel 40a
Ändringar av förordning (EU) 2018/1240
Förordning (EU) 2018/1240 ska ändras på följande sätt:
1) I artikel 11 ska följande punkt läggas till som punkt 6a:
'6a. För de kontroller som avses i artikel 20.2 k ska den automatiserade behandling som avses i punkt 1 i den här artikeln göra det möjligt för Etias centrala system att i Eurodac, som inrättats genom [förordning (EU) XXX/XXX], söka efter följande med de uppgifter som anges i artikel 17.2 a-d:
a) Efternamn (familjenamn), efternamn vid födseln, förnamn, födelsedatum, födelseort, kön, nuvarande medborgarskap.
b) Eventuella andra namn (alias, artistnamn eller pseudonymer, smeknamn).
c) Eventuella andra medborgarskap.
d) Resehandlingens typ, nummer och utfärdandeland.’.
2) I artikel 25a.1 ska följande läggas till som led e:
’e) Artiklarna 12, 13, 14 och 14a i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen].’.
3) Artikel 88.6 ska ersättas med följande:
’6. Etias ska tas i drift oavsett om interoperabiliteten med Eurodac och Ecris-TCN har upprättats.’.
Artikel 40b
Ändringar av förordning (EU) 2019/818
Förordning (EU) 2019/818 ska ändras på följande sätt:
1) Artikel 4.20 ska ersättas med följande:
’20. utsedda myndigheter: medlemsstaternas utsedda myndigheter enligt definitionen i artikel 6 i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen], i artikel 3.1.26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226, i artikel 4.3a i förordning (EG) nr 767/2008, samt i artikel 3.1.21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240.’.
2) I artikel 10.1 ska inledningen ersättas med följande:
’Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 39 i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen], artiklarna 12 och 18 i förordning (EU) 2018/1862, artikel 29 i förordning (EU) 2019/816 och artikel 40 i förordning (EU) 2016/794, ska eu-Lisa föra logg över all uppgiftsbehandling i den europeiska sökportalen. Dessa loggar ska särskilt omfatta följande:’.
3) Artikel 13.1 ska ändras på följande sätt:
a) Led b ska ersättas med följande:
’b) De uppgifter som avses i artikel 5.1 b och 5.2 i förordning (EU) 2019/816.’.
b) Följande ska läggas till som led c:
’c) De uppgifter som avses i artiklarna 12 a och b, 13.2 a och b, 14.2 a och b samt 14a.2 a och b i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen].’.
4) Artikel 14 ska ersättas med följande:
’Artikel 14
Sökning på biometriska uppgifter med den gemensamma biometriska matchningstjänsten
För att söka på de biometriska uppgifter som lagrats i CIR och SIS ska CIR och SIS använda de biometriska mallar som lagrats i den gemensamma biometriska matchningstjänsten. Sökningar med biometriska uppgifter ska göras i enlighet med de syften som anges i denna förordning och i förordningarna (EG) nr 767/2008, (EU) 2017/2226, förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen] samt förordningarna (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816.’.
5) I artikel 16.1 ska inledningen ersättas med följande:
’Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 39 i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen], artiklarna 12 och 18 i förordning (EU) 2018/1862 och artikel 29 i förordning (EU) 2019/816, ska eu-Lisa föra logg över all uppgiftsbehandling i den gemensamma biometriska matchningstjänsten.’.
6) Artikel 18.1 ska ersättas med följande:
’1. CIR ska lagra följande uppgifter, logiskt åtskilda enligt det informationssystem från vilket uppgifterna härrör:
a) De uppgifter som avses i artikel 12 a-f, h och i, artikel 13.2 a-f, h och i, artikel 14.2 a-f, h och i samt artikel 14a led a-f, h och i) i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen].
b) De uppgifter som avses i artikel 5.1 b och 5.2 samt följande uppgifter som förtecknas i artikel 5.1 a i förordning (EU) 2019/816: Efternamn (familjenamn), förnamn, födelsedatum, födelseort (stad och land), medborgarskap, kön, tidigare namn, i förekommande fall, pseudonymer eller alias samt, i förekommande fall, information om resehandlingar.’.
7) Artikel 23.1 ska ersättas med följande:
’1. De uppgifter som avses i artikel 18.1, 18.2 och 18.2a ska automatiskt raderas från CIR i enlighet med bestämmelserna om lagring av uppgifter i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen] och förordning (EU) 2019/816.’.
8) Artikel 24 ska ersättas med följande:
’Artikel 24
Registerföring av loggar
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 39 i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen] och artikel 29 i förordning (EU) 2019/816, ska eu-Lisa föra logg över all uppgiftsbehandling i CIR i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.’.
9) I artikel 26.1 ska följande läggas till som led aa, ab, ac och ad:
’aa)Uppgifter om vilka myndigheter som är behöriga att pröva ansökan om internationellt skydd vid en ny ansökan om internationellt skydd.
ab)De myndigheter som är behöriga att samla in de uppgifter som anges i kapitel III i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen] när uppgifter överförs till Eurodac.
ac)De myndigheter som är behöriga att samla in de uppgifter som anges i kapitel IV i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen] när uppgifter överförs till Eurodac.
ad)De myndigheter som är behöriga att samla in de uppgifter som anges i kapitel III i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen] när uppgifter överförs till Eurodac.’.
10) Artikel 27 ska ändras på följande sätt:
a) I punkt 1 ska följande läggas till som led aa:
’aa) uppgifter överförs till Eurodac i enlighet med artiklarna 10, 13, 14 och 14a i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen].’.
b) I punkt 3 ska följande läggas till som led aa:
’aa) Efternamn. Förnamn. Födelsenamn, namn som använts tidigare och eventuella alias. Födelsedatum, födelseort, medborgarskap och kön, jämlikt artikel 12-14a i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen].’.
11) I artikel 29.1 ska följande läggas till som led aa:
’aa) Den myndighet som bedömer en ansökan om internationellt skydd i enlighet med förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen] vad gäller träffar som uppkommit vid bedömningen av en sådan begäran.’.
12) Artikel 39.2 ska ersättas med följande:
’2. eu-Lisa ska inrätta, implementera och i sina tekniska anläggningar hysa en central databas för rapporter och statistik (CRRS) som innehåller de uppgifter och den statistik som avses i artikel 42.8 i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen], artikel 74 i förordning (EU) 2018/1862 och artikel 32 i förordning (EU) 2019/816, logiskt åtskilda per EU-informationssystem. Åtkomst till databasen CRRS ska beviljas via kontrollerad, säkrad åtkomst och specifika användarprofiler enbart för rapportering och statistik, till de myndigheter som avses i artikel 42.8 i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen], artikel 74 i förordning (EU) 2018/1862 och artikel 32 i förordning (EU) 2019/816.’.
13) I artikel 47.3 ska följande strecksats införas:
’Personer vars uppgifter lagras i Eurodac ska informeras om att deras personuppgifter behandlas i de syften som anges i denna förordning i enlighet med punkt 1 när nya uppgifter överförs till Eurodac enligt artiklarna 10, 12, 13, 14 och 14a i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen].’.
14) Artikel 50 ska ersättas med följande:
’Artikel 50
Överföring av personuppgifter till tredjeländer, internationella organisationer och
privata parter
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 31 i förordning (EG) nr 767/2008, artiklarna 25 och 26 i förordning (EU) 2016/794, artiklarna 37 och 38 i förordning (EU) XXX/XXX [Eurodacförordningen], artikel 41 i förordning (EU) 2017/2226, artikel 65 i förordning (EU) 2018/1240 och sökning i Interpols databaser via den europeiska sökportalen enligt artikel 9.5 i denna förordning som är förenlig med kapitel V i förordning (EU) 2018/1725 och kapitel V i förordning (EU) 2016/679, får personuppgifter som lagras, behandlas eller görs tillgängliga för interoperabilitetskomponenterna inte överföras till eller göras tillgängliga för tredjeländer, internationella organisationer eller privata parter.’.”
29) Följande ska läggas till som artikel 41a:
”Artikel 41a
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
3. Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.”.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
Ordförande
Ordförande
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets titel
Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Eurodac för jämförelse av biometriska uppgifter för en effektiv tillämpning av förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] och förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordningarna (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/818
1.2.Berörda politikområden (Programkluster)
1.3.Typ av förslag eller initiativ
◻ en ny åtgärd
◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd
⌧ en förlängning av en befintlig åtgärd
◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4.Mål
1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till
Såsom Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i sina politiska riktlinjer innebär meddelandet om en ny migrations- och asylpakt (COM(2020)XXX final) en nystart i migrationsfrågan för att nå en rättvis balans mellan ansvaret för personer som ansöker om internationellt skydd i Europa och solidaritet mellan medlemsstater avseende migrationshantering och asyl. I detta sammanhang föreslår kommissionen även att ytterligare utvidga Eurodac.
Kommissionens meddelande om en ny pakt för migration och asyl (COM(2020) XXX final) åtföljs av kommissionens ändrade förslag till förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av biometriska uppgifter för en effektiv tillämpning av förordning (EU) XXX/XXX [förordningen om asyl- och migrationshantering] och förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordningarna (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/818 Detta förslag bygger på texten i den preliminära överenskommelse som medlagstiftarna nått om 2016 års förslag till omarbetning av Eurodacförordningen och förser databasen med en rad nya funktioner.
De nya funktionerna skulle göra dt möjligt att räkna antalet sökande, antalet ansökningar om internationellt skydd, korrekt genomföra ramen för interoperabilitet som fastställs i synnerhet i förordning (EU) 2019/818, ge lämpligt stöd till det nya förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering (som reformerar det tidigare Dublinsystemet), få en smidigare koppling till återvändande och en sömlös tillämpning med förslaget till screeningförordning
1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs
GD HOME Specifikt mål nr 1: Att stärka och utveckla alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet den yttre dimensionen.
Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen Verksamhet 11: Gränsförvaltning:
Specifikt mål nr 1: Eurodacs funktionella systemutveckling
Specifikt mål nr 2: Eurodac-databasens kapacitetsuppgradering
1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
Förslaget kommer att bygga på den preliminära överenskommelse som medlagstiftarna nått om kommissionens förslag från 2016 om omarbetning av Eurodacförordningen.
Det förslag som lades fram år 2016 syftade till att hjälpa medlemsstaterna att se till att personer som söker internationellt skydd får ansökan prövad i en enda medlemsstat och skulle minska möjligheterna att missbruka asylsystemet genom att motverka asylshopping inom EU. Förslaget syftar även till att ge medlemsstaterna möjlighet att identifiera irreguljära tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU genom att lagra deras uppgifter. Detta skulle hjälpa medlemsstaterna att återutfärda handlingar till tredjelandsmedborgare så att de kan återsändas till sina ursprungsländer. Genom att den lägsta tillåtna åldern för upptagning av fingeravtryck sänktes till sex år, syftade förslaget till att underlätta identifiering av underåriga och vid behov bidras till spårning om de skiljs från sina familjer, genom att en medlemsstat kan följa upp en utredning där en träff på fingeravtryck tyder på att barnet befunnit sig i en annan medlemsstat. Det skulle också stärka skyddet av ensamkommande barn, som inte alltid formellt ansöker om internationellt skydd och som avviker från vårdinrättningar eller socialtjänstenheter som ansvarar för deras omsorg. Registrering av underåriga från tredjeland i Eurodac skulle därför göra det lättare att följa dem och förebygga exploatering av dem.
Under förhandlingarna har flera ändringar införts av medlagstiftarna. Två nya personkategorier har lagts till i Eurodac, dels personer som registreras i syfte att genomföra ett sådant mottagandeförfarande som avses i förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen], dels personer som tas emot enligt ett nationellt vidarebosättningsförfarande. Syftet med dessa tillägg är att underlätta för medlemsstaterna att korrekt tillämpa vidarebosättningsförordningen. I enlighet med artikel 6 i förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen] är detta två av uteslutningsgrunderna i den förordningen. Om dessa uppgifter inte lagras i Eurodac skulle en medlemsstat som inleder ett mottagningsförfarande för vidarebosättning behöva kontrollera bilateralt med alla andra medlemsstater om den berörda personen befunnit sig i någon av de båda ovan beskrivna situationerna. Medlagstiftarna har också gjort ändringar för att underlätta brottsbekämpande myndigheters åtkomst till Eurodac, genom att ge dem möjlighet att göra sökningar med alfanumeriska uppgifter. De inför även de bestämmelser som krävs för att i Eurodac kunna lagra skannade färgkopior av en identitets- eller resehandlingar. Syftet med dessa bestämmelser är att underlätta återvändande.
Med hänsyn till det ovan sagda och på dessa premisser kommer det föreliggande förslaget att ändra systemet genom att göra det möjligt att räkna personer som (för första gången) ansöker om internationellt skydd. Medlemsstaterna och EU kommer att i ett första steg utnyttja detta för att kartlägga otillåtna förflyttningar och säkerställa lämpliga policyåtgärder för att hantera detta. Nya bestämmelser kommer även att säkerställa konsekvensen med förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering (som reformerar det tidigare Dublinsystemet). Detta förslag inför ett kriterium för ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd som lämnats in efter et att den berörd personen satts i land efter en sök- och räddningsinsats (enligt gällande bestämmelser omfattas sådana personer av kriteriet för irreguljär inresa). Ansvarskravet för den nya kategorin är detsamma som för personer som rest in irreguljärt, men skillnaden är viktigt för de medlemsstater där landsättningen görs eftersom de inte kan tillämpa samma verktyg på landsättning efter en sök- och räddningsinsats som de som används vid irreguljär inresa land- eller luftvägen. Därför finns det behov av en särskild kategori för dessa personer i Eurodac, i stället för att registrera dem som personer som rest in irreguljärt över gränsen (så som nu görs). Överlåtandet av ansvar mellan medlemsstaterna kommer också att tydligt avspeglas i Eurodac, vilket kommer att påskynda asylförfarandena. Flaggningen av säkerhetsregistreringar efter det nya screeningförfarandet kommer också att underlätta tillämpningen av omplaceringsreglerna, eftersom personer som utgör ett säkerhetshot inte kan omplaceras. Det nya fältet för att ange vilken medlemsstat som utfärdat eller förlängt en visering till den sökande eller för vilkens räkning viseringen utfärdats, samt viseringens ansökningsnummer, skulle underlätta tillämpningen av ansvarskriteriet på de medlemsstater och associerade länder: som inte omfattas av VIS-förordningen men ändå påverkas av att visering utfärdas. Genom en tydlig markering av dessa omständigheter i Eurodac kan medlemsstaterna alltså i bredare bemärkelse gynnas av snabbare asylförfaranden . Det nya förslaget kommer slutligen att säkerställa en sömlös koppling till screeningen genom frister och en smidigare koppling till återvändande eftersom det kommer att markeras om en ansökan avslagits och personen inte har rätt att fortsätta vistas på territoriet och genom markering av om stöd till frivilligt återvändande och återanpassning har beviljats.
Genom föreliggande förslag införs även en rad större ändringar avseende ramen för interoperabilitet, däribland ändringar av interoperabilitetsförordningen. De nödvändiga rättsliga och ekonomiska motiveringarna för detta ges i finansieringsöversikten till interoperabilitetsförordningen och kommer inte att beröras i den föreliggande rättsakten.
1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan
Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.
Under uppgraderingen av det centrala systemet, även med tanke på genomförandet av interoperabilitetsramen.
Efter det att utkastet till förslag godkänts och de tekniska specifikationerna antagits kommer Eurodacs centrala system att uppgraderas i fråga om kapacitet och överföring från medlemsstaternas nationella åtkomstpunkter. eu-LISA kommer att samordna projektledningen av uppgraderingen av det centrala systemet och de nationella systemen på EU-nivå och integreringen av det nationella enhetliga gränssnitt som medlemsstaterna genomför på nationell nivå.
Specifikt mål: Klar att tas i bruk när den nya förordningen om asyl- och migrationshantering (som reformeras det tidigare Dublinsystemet) träder i kraft.
Indikator: För att kunna tas i drift har eu-LISA anmält att ett övergripande test av Eurodacs centrala system måste slutföras framgångsrikt och det ska utföras av byrån i samarbete med medlemsstaterna.
När det nya centrala systemet är driftsklart (artikel 42 i det ursprungliga förslaget från 2016 och den provisoriska överenskommelsen mellan medlagstiftarna)
När Eurodac-systemet tagits i drift ska eu-LISA se till att det finns system för att övervaka hur systemet fungerar i förhållande till målen. I slutet av varje år bör eu-LISA till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna en rapport om det centrala systemets verksamhet, inbegripet den tekniska funktionen och säkerheten. Årsrapporten ska innehålla information om Eurodacs förvaltning och resultat jämfört med de kvantitativa indikatorer som fastställts på förhand för dess mål.
Inom tre år från antagandet bör eu-Lisa genomföra en studie av den tekniska genomförbarheten av att det läggs till en programvara för ansiktsigenkänning i det centrala systemet som säkerställer pålitliga och korrekta resultat efter en jämförelse av ansiktsbildsuppgifter.
Inom sju år från antagandet och därefter vart fjärde år ska kommissionen göra en övergripande utvärdering av Eurodac och jämföra resultaten med de mål som uppställts och inverkan på de grundläggande rättigheterna, däribland huruvida brottsbekämpande myndigheters åtkomst har lett till att personer som omfattas av denna förordning indirekt har diskriminerats. Kommissionen ska vidare göra en bedömning av huruvida de förutsättningar som ligger till grund för systemet fortfarande är giltiga och av eventuella följder för framtida verksamhet, och samtidigt lämna nödvändiga rekommendationer. Kommissionen ska överlämna utvärderingen till Europaparlamentet och rådet.
Varje medlemsstat och Europol ska utarbeta årliga rapporter om hur effektiva jämförelserna av fingeravtrycksuppgifter med Eurodacuppgifter varit för brottsbekämpande ändamål, och de ska innehålla statistik över antalet sökningar som gjorts och träffar som erhållits.
1.5.Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
1) Avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva en ansökan om internationellt skydd enligt det nya förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering.
2) Kontrollera identiteten på tredjelandsmedborgare som irreguljärt reser in till eller i EU för att utfärda nya handlingar och för återvändande.
3) Hjälpa till med identifiering av sårbara tredjelandsmedborgare, däribland underåriga, som ofta blir offer för människosmuggling.
4) Att stärka kampen mot internationell brottslighet, terrorism och andra säkerhetshot.
4) Bistå med tillämpningen av förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen] genom att underlätta tillämpningen av uteslutningsskälen (förklaring i punkt 1.4.3).
5) Bistå med kartläggning av otillåtna förflyttningar genom att räkna (förstagångs)sökande.
6) Stödja en effektiv tillämpning av ramen för interoperabilitet (även genom ändringar i interoperabilitetsförordningen) och i detta sammanhang stödja syftet med informationssystemet för viseringar (VIS) och EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Vad gäller VIS ska behöriga viseringsmyndigheter få åtkomst till Eurodac för att läsa uppgifter i skrivskyddat format. Detta kommer att ge information för handläggningen av och beslut om viseringsansökningar. När det gäller Etias ger särskilda bestämmelser i Eurodacförordningen möjlighet att jämföra uppgifter i Etias med uppgifter i Eurodac för att kunna göra kontroller enligt artikel 20 i Etiasförordningen. De nationella Etias-enheterna ska ha åtkomst till och få söka i Eurodac-databasen, i skrivskyddat format, för att pröva ansökningar om resetillstånd.
1.5.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante)
Ingen medlemsstat kan på egen hand hantera irreguljär invandring och otillåtna förflyttningar eller ta itu med alla asylansökningar som lämnas in inom EU. I EU har man under många år observerat att personer kan ta sig till EU via de yttre gränserna utan att ge sig till känna vid något av de gränsövergångsställen som utsetts för detta ändamål. Detta inträffade särskilt under 2014–2015 då över en miljon migranter anlände irreguljärt till EU via de centrala och södra medelhavsrutterna. Sedan 2015 har vi också sett vidareförflyttningar från länder med yttre gränser till andra medlemsstater. Övervakningen av hur EU:s bestämmelser och förfaranden efterlevs, t.ex. när det gäller förfarandet för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att pröva en asylansökan, kan inte hanteras genom att medlemsstaterna agerar på egen hand. I ett område utan inre gränser bör åtgärder mot irreguljär invandring vidtas gemensamt. Mot bakgrund av detta har EU bättre möjligheter än medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder.
En effektiv tillämpning av uteslutningsgrunderna enligt förordning (EU) XXX/XXX [vidarebosättningsförordningen] kan inte heller åstadkommas av enskilda medlemsstater på egen hand.
Användningen av de tre befintliga storskaliga it-systemen (SIS, VIS och Eurodac) ger gränsförvaltningen fördelar. Bättre information om tredjelandsmedborgares förflyttningar över gränserna på EU-nivå skulle bidra till att fastställa en faktisk grund för att utveckla och anpassa EU:s migrationspolitik. Därför krävs det också en ändring av Eurodacförordningen för att lägga till ytterligare ett syfte, nämligen att tillåta åtkomst för att kontrollera den irreguljära migrationen till och irreguljärt inresta migranters otillåtna förflyttningar inom EU (förslag från 2016). Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva, eftersom en sådan ändring endast kan föreslås av kommissionen. De förändringar som krävs för en effektiv tillämpning av interoperabilitetsramen kan likaledes bara föreslås av kommissionen.
Förväntat mervärde för unionen (ex post)
Eurodacförordningen väntas ge ett mervärde på flera nivåer. För det första väntas förslaget säkerställa en effektiv och snabb tillämpning av bestämmelserna i förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering (f.d. Dublinsystemet) genom att tydligt markera nödvändiga uppgifter, såsom ansvarsövergång från en medlemsstat till en annan, uppgifter om omplacering eller uppgifter som är relevanta för att fastställa vem som bär ansvaret. För det andra väntas förslaget bättre understödja kontrollerna av irreguljär immigration och upptäckt av otillåtna förflyttningar, bland annat genom att personer som ansöker om internationellt skydd räknas, inte bara själva ansökan. För det tredje väntas förslaget säkerställa en effektiv tillämpning av vidarebosättningsförordningen genom att lämna de uppgifter som krävs för den bedömning som görs i denna etapp av mottagningsförfarandet. Om uppgifterna inte finns i Eurodac måste de erhållas av den medlemsstat som ansvarar för mottagandeförfarandet, genom bilaterala kontakter med alla de andra medlemsstaterna. För det fjärde väntas förslaget säkerställa att Eurodac fungera inom interoperabilitetsramen eftersom vissa bestämmelser i interoperabilitetsförordningarna måste ha lämpliga motsvarande bestämmelser i de rättsakter som styr åtkomsten till de databaser som omfattas av interoperabilitetsförordningarna. Slutligen väntas förslaget underlätta återvändande och säkerställa en sömlös koppling till screeningen.
1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
De viktigaste lärdomarna från uppgraderingen av det centrala systemet efter antagandet av den omarbetade Eurodacförordningen var vikten av medlemsstaternas projektledning i ett tidigt skede och att se till att projektet för att uppgradera den nationella uppkopplingen förvaltades i förhållande till etappmål. Trots att eu-LISA fastställde en strikt tidsplan för projektledning både för uppgradering av det centrala systemet och medlemsstaternas nationella uppkopplingar underlät ett antal medlemsstater att koppla upp sig mot det centrala systemet eller riskerade att inte kunna göra det senast den 20 juli 2015 (två år efter det att förordningen antagits).
I workshoppen om de lärdomar som dragits efter uppgraderingen av det centrala systemet 2015 framhöll medlemsstaterna också att det behövdes en inledande fas inför följande uppgradering av det centrala systemet för att se till att alla medlemsstater kan kopplas upp mot det centrala systemet i tid.
Man fann alternativa lösningar för de medlemsstater som var sena med att koppla upp sig mot det centrala systemet under 2015. Bland annat lånade eu-LISA ut en NAP/FIT-lösning med en nationell åtkomstpunkt/överföring av fingeravtrycksbilder till en medlemsstat, som byrån hade använt för att testa simuleringar, eftersom medlemsstaten i fråga inte hade säkrat nödvändig finansiering för att påbörja sitt upphandlingsförfarande strax efter det att Eurodacförordningen antagits. Två andra medlemsstater var tvungna att använda en ”intern” lösning för sin uppkoppling innan de installerat sina NAP/FIT-lösningar som upphandlats.
eu-Lisa har undertecknat ett ramavtal med en tjänsteleverantör för tillhandahållande av funktioner och underhållstjänster för Eurodac. Många medlemsstater har använt detta ramavtal för att upphandla standardlösningar för NAP/FIT-lösningar, vilket sparat tid och pengar genom att nationella upphandlingsförfaranden inte behövt utnyttjas. Ett liknande ramavtal bör ånyo övervägas även för den framtida uppgraderingen.
1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter
Detta förslag bör ses som en del av den kontinuerliga utvecklingen av lagstiftningen på området, såsom Dublinförordnigen, som enligt förslaget ska ersättas av en förordning om asyl- och migrationshantering, kommissionens meddelande om meddelandet om en ny migrations- och asylpakt (COM(2020) XXX final), kommissionens meddelande om starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, tillsammans med instrumentet för gränser inom Fonden för inre säkerhet, som en del av den fleråriga budgetramen och förordningen om inrättande av eu-Lisa.
Kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor ansvarar för inrättandet av Eurodac.
1.6.Varaktighet och budgetkonsekvenser
◻ begränsad varaktighet
–◻
I kraft från och med den [DD/MM]YYYY till och med den [DD/MM]YYYY
–◻
Budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.
⌧ obegränsad varaktighet
–Genomförande med en utvecklingsfas under de första tre åren efter antagandet,
–och därefter ibruktagande och underhåll.
1.7.Planerad(e) metod(er) för genomförandet
◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
–◻ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer
–◻
av genomförandeorgan
◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna
⌧ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros till
–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett
–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden
–⌧ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
–◻ offentligrättsliga organ
–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten
–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
Anmärkningar
Kommissionen kommer att ansvara för den övergripande förvaltningen av åtgärderna och eu-LISA kommer att ansvara för utveckling, drift och underhåll av systemet.
2.FÖRVALTNING
2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder
Bestämmelserna om övervakning och utvärdering av Eurodacsystemet fastställs i artikel 42 i det ursprungliga förslaget från 2016.
Årsrapport: uppföljning och utvärdering
1. eu-LISA ska till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen överlämna en årsrapport om det centrala systemets verksamhet, inbegripet dess tekniska funktionssätt och säkerhet. Årsrapporten ska omfatta information om Eurodacs ledning och resultat i förhållande till på förhand fastställda kvantitativa indikatorer för de mål som avses i punkt 2.
2. eu-LISA ska säkerställa att det finns rutiner för att följa upp det centrala systemets funktion i förhållande till mål rörande produktion, kostnadseffektivitet och tjänsternas kvalitet.
3. eu-LISA ska ha tillgång till den information om uppgiftstransaktionerna inom det centrala systemet som behövs för tekniskt underhåll, rapportering och statistik.
3a.
Inom tre år från antagandet bör eu-Lisa genomföra en studie av den tekniska genomförbarheten av att det läggs till en programvara för ansiktsigenkänning i det centrala systemet i syfte att jämföra ansiktsbilder. Studien ska utvärdera hur tillförlitliga och korrekta de resultat är som tas fram av programvaran för ansiktsigenkänning för Eurodacs syften, och i utvärderingen ska det utfärdas eventuella nödvändiga rekommendationer innan tekniken för ansiktsigenkänning införs i det centrala systemet.
4. Inom sju år från antagandet och därefter vart fjärde år ska kommissionen göra en övergripande utvärdering av Eurodac och jämföra resultaten med de mål som uppställts och inverkan på de grundläggande rättigheterna, däribland huruvida brottsbekämpande myndigheters åtkomst har lett till att personer som omfattas av denna förordning indirekt har diskriminerats. Kommissionen ska vidare göra en bedömning av huruvida de förutsättningar som ligger till grund för systemet fortfarande är giltiga och av eventuella följder för framtida verksamhet, och samtidigt lämna nödvändiga rekommendationer. Kommissionen ska överlämna utvärderingen till Europaparlamentet och rådet.
5. Medlemsstaterna ska förse eu-LISA och kommissionen med den information de behöver för att kunna utarbeta den årliga rapport som avses i punkt 1.
6. eu-LISA, medlemsstaterna och Europol ska förse kommissionen med den information som behövs för att utarbeta de utvärderingsrapporter som avses i punkt 4. Denna information får inte äventyra arbetsmetoder eller innehålla uppgifter som röjer de utsedda myndigheternas källor, personal eller utredningar.
7. Varje medlemsstat och Europol ska, med respekt för bestämmelserna i nationell rätt om offentliggörande av känsliga uppgifter, utarbeta årliga rapporter om hur effektiva jämförelserna av uppgifter om fingeravtryck med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål varit, som ska innehålla information och statistik om
—
det exakta syftet med jämförelserna, däribland typ av terroristbrott eller grovt brott,
—
angivna grunder för skälig misstanke,
—
angivna rimliga skäl för att inte göra en jämförelse med andra medlemsstater enligt beslut 2008/615/RIF, i enlighet med artikel 32.1 i denna förordning,
—
antal framställningar om jämförelser,
—
antal och typ av ärenden som lett till identifieringar,
—
behov och användning av möjligheten att åberopa brådskande undantagsfall, däribland de fall där skyndsamhet inte godtagits som skäl vid kontrollmyndighetens efterhandskontroll.
Medlemsstaternas och Europols ska översända sina årsrapporter till kommissionen före den 30 juni påföljande år.
8. På grundval av medlemsstaternas och Europols årliga rapporter som föreskrivs i punkt 7 och utöver den allmänna utvärdering som föreskrivs i punkt 4, ska kommissionen sammanställa en årsrapport om åtkomst till Eurodac för brottsbekämpande ändamål och översända utvärderingen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska datatillsynsmannen.
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Det är meningen att eu-LISA ska vara ett kompetenscentrum på området utveckling och förvaltning av stora it-system. Byrån ska utföra de uppgifter som har samband med utveckling och uppgradering samt drift av Eurodacs centrala system.
Rättsligt antagande och utveckling
Efter antagandet av utkastet till förslag / genomförandeakterna och de tekniska specifikationerna kommer Eurodacs centrala system att uppgraderas. Under utvecklingsfasen ska all utvecklingsverksamhet genomföras av eu-Lisa. Byrån ska samordna projektförvaltningen för uppgradering av det centrala systemet och de nationella systemen på EU-nivå samt integrationen av de enhetliga nationella gränssnitt som handhas av medlemsstaterna på nationell nivå.
Ibruktagande
För att kunna tas i drift har eu-LISA anmält att ett övergripande test av Eurodacs centrala system måste slutföras framgångsrikt och det ska utföras av byrån i samarbete med medlemsstaterna.
Verksamhet
Under driftsfasen ska eu-Lisa tekniskt förvalta systemet och övervaka hur systemen fungerar med avseende på ändamålen. I slutet av varje år bör eu-Lisa till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna en rapport om det centrala systemets verksamhet för att säkerställa tillförlitliga och korrekta resultat.
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
Följande risker har identifierats:
1) Svårigheterna för eu-LISA att förvalta utvecklingen och integrationen av detta system parallellt med utvecklingen av andra mer komplicerade system (in- och utresesystemet, Afis för SIS II, VIS osv.) som äger rum under samma tidsperiod.
2) Det uppgraderade Eurodac bör integreras i de nationella it-systemen som måste vara fullständigt anpassade till de centrala kraven. Diskussioner med medlemsstaterna för att säkra att systemet används på ett enhetligt sätt kan försena utvecklingen.
De ovan beskrivna riskerna är typiska projektrisker:
1. Risken för att projektet inte slutförs i tid.
2. Risken för att projektet inte slutförs inom budgeten.
3. Risken för att projektets hela omfattning inte förverkligas.
Den första risken är den mest betydande, eftersom en försening leder till högre kostnader då de flesta kostnader har en koppling till varaktighet, såsom personalkostnader, licenskostnader per år osv.
Dessa risker kan minskas genom att tillämpa projektledningsmetoder, beakta omkostnader i utvecklingsprojekt och ha tillräcklig personal för att kunna absorbera arbetstoppar. Beräkningen av insatser görs vanligen genom att man antar att arbetsbördan fördelas jämnt över en längre tid, medan det vid projekt i praktiken är så att ojämn arbetsbelastning absorberas av högre resurstilldelning.
Det finns flera risker med att använda en extern entreprenör för detta utvecklingsarbete.
1. Framför allt finns det en risk för att entreprenören inte anslår tillräckliga resurser till projektet eller utformar och utvecklar ett system som inte är tillräckligt modernt.
2. Det finns risk för att förvaltningsförfaranden och metoder för att hantera stora it-projekt inte respekteras fullt ut på grund av att entreprenören försöker minska kostnaderna.
3. Det går slutligen inte heller att utesluta att entreprenören kan komma att drabbas av ekonomiska svårigheter som inte har med projektet att göra.
Dessa risker minskas genom att tilldela kontrakt på grundval av hållbara kvalitetskriterier, kontrollera entreprenörernas referenser och upprätthålla starka förbindelser med dem. Som en sista utväg kan slutligen kraftiga sanktions- och uppsägningsklausuler införas och tillämpas vid behov.
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Det är meningen att eu-LISA ska vara ett kompetenscentrum på området utveckling och förvaltning av stora it-system. Byrån ska utföra de uppgifter som har samband med utveckling och uppgradering samt drift av Eurodacs centrala system.
Byråns räkenskaper ska godkännas av revisionsrätten och behandlas enligt förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Kommissionens interna revisionstjänst kommer att genomföra revisioner i samarbete med byråns interna revisor.
Det är kommissionen som ska rapportera om förhållandet mellan kostnaderna för kontroller jämfört med värdet av de förvaltade medlen. Den årliga verksamhetsrapporten från GD Home 2018 anger förhållandet till 0,31 % i indirekt förvaltning som anförtrotts byråer och decentraliserade organ, däribland eu-Lisa. Byrån rapporterar inte separat om denna indikator. eu-Lisas årsredovisning 2017 godkändes av revisorerna, vilket innebär att felfrekvensen låg under 2 %. Det finns inget som tyder på att felfrekvensen skulle öka under de kommande åren.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.
De åtgärder som planeras för att bekämpa bedrägerier anges i artikel 50 i förordning (EU) 2018/1726 där följande fastställs:
1. I syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar ska förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (EU) 2017/1939 vara tillämpliga.
2. Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och utan dröjsmål anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns samtliga anställda, med användning av den mall som finns i bilagan till det avtalet.
3. Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering från byrån.
4. Olaf får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidrag eller ett avtal som finansieras av byrån.
5. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2, 3 och 4 ska byråns kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner revisionsrätten, Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten rätt att utföra sådana revisioner och genomföra sådana utredningar, inom ramen för sina respektive behörigheter.
Man ska tillämpa den strategi för bekämpning och upptäckt av bedrägerier som utarbetats av generaldirektoratet för migration och inrikes frågor.
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och nya budgetposter som föreslås i den årliga budgetens utgiftsdel
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen
|
Budgetpost
|
Utgiftskategori
|
Bidrag
|
|
|
Rubrik 4 Migration och gränsförvaltning
Kapitel 11: Gränsförvaltning
|
Diff./Icke-diff.
|
från Eftaländer
|
från kandidatländer
|
från tredje-länder
|
enligt artikel [21.2 b] i budgetförordningen
|
|
4
|
11.1002 – Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)
|
Diff.
|
NEJ
|
NEJ
|
JA*
|
NEJ
|
* eu-LISA mottar bidrag från de länder som är associerade till Schengenavtalet (Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein)
3.2.Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen
|
11
|
Gränsförvaltning
|
|
eu-Lisa
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
TOTALT
|
|
Avdelning 1: Personalkostnader
|
Åtaganden
|
1a)
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
2.100
|
|
|
Betalningar
|
1b)
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
0.300
|
2.100
|
|
Avdelning 2: Infrastruktur och administrativa utgifter
|
Åtaganden
|
2a)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
2b)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avdelning 3: Driftsutgifter*
|
Åtaganden
|
3a)
|
13.700
|
21.030
|
14.870
|
5.500
|
5.500
|
5.500
|
5.500
|
71.600
|
|
|
Betalningar
|
3b)
|
13.700
|
21.030
|
14.870
|
5.500
|
5.500
|
5.500
|
5.500
|
71.600
|
|
TOTALA anslag
för eu-Lisa
|
Åtaganden
|
=1a+2a+3a
|
14.000
|
21.330
|
15.170
|
5.800
|
5.800
|
5.800
|
5.800
|
73.700
|
|
|
Betalningar
|
=1b+2b+3b
|
14.000
|
21.330
|
15.170
|
5.800
|
5.800
|
5.800
|
5.800
|
73.700
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen
|
7
|
Europeisk offentlig förvaltning
|
Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i
bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt
, vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
GD HOME
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
TOTALT
|
|
Personalresurser
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
3.150
|
|
Övriga administrativa utgifter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag
för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
(summa åtaganden = summa betalningar)
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
3.150
|
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
|
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
TOTALT
|
|
TOTALA anslag
för RUBRIKERNA
i den fleråriga budgetramen
|
Åtaganden
|
14.450
|
21.780
|
15.620
|
6.250
|
6.250
|
6.250
|
6.250
|
76.850
|
|
|
Betalningar
|
14.450
|
21.780
|
15.620
|
6.250
|
6.250
|
6.250
|
6.250
|
76.850
|
Det finns inga kostnader avseende Europol eftersom kostnaderna för Europols åtkomstpunkt ska bäras av byrån själv.
3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen för eu-Lisa: Tabell
–◻
Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
–⌧
Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Mål och resultat
|
|
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
År
|
TOTALT
|
|
|
|
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
|
|
|
Typ
|
Genomsnittliga kostnader
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SPECIFIKT MÅL NR 1: Eurodacs funktionella systemutveckling
|
|
- Resultat
|
Uppdragstagaren
|
|
|
0.130
|
|
0.670
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
0.800
|
|
Delsumma för specifikt mål nr 1
|
-
|
0.130
|
-
|
0.670
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
-
|
0.800
|
|
SPECIFIKT MÅL NR 2: Eurodac-databasens kapacitetsuppgradering
|
|
- Resultat
|
Hårdvara, mjukvara
|
|
|
7.870
|
|
11.260
|
|
8.870
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
28.000
|
|
- Resultat
|
Underhåll
|
|
|
3.400
|
|
3.500
|
|
2.700
|
|
2.400
|
|
2.400
|
|
2.400
|
|
2.400
|
-
|
19.200
|
|
- Resultat
|
Projekt + utveckling
|
|
|
0.800
|
|
0.800
|
|
0.800
|
|
1.000
|
|
1.000
|
|
1.000
|
|
1.000
|
-
|
6.400
|
|
- Resultat
|
Vidarebosättning
|
|
|
0.400
|
|
0.500
|
|
0.100
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
1.000
|
|
- Resultat
|
Alfanumeriska sökningar
|
|
|
1.000
|
|
1.000
|
|
0.500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
2.500
|
|
- Resultat
|
Passkopior
|
|
|
0.100
|
|
0.300
|
|
0.100
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
0.500
|
|
- Resultat
|
Ansiktsigenkänning i Eurodac
|
|
|
|
|
3.000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
3.000
|
|
- Resultat
|
ytterligare underhåll av Eurodac (hårdvara/mjukvara/aktivitet.aktivitet)
|
|
|
|
|
|
|
1.800
|
|
2.100
|
|
2.100
|
|
2.100
|
|
2.100
|
-
|
10.200
|
|
Delsumma för specifikt mål nr 2
|
|
|
|
20.360
|
|
14.870
|
|
5.500
|
|
5.500
|
|
5.500
|
|
5.500
|
-
|
70.800
|
|
TOTALT för mål 1 och 2
|
|
|
|
21.030
|
|
14.870
|
|
5.500
|
|
5.500
|
|
5.500
|
|
5.500
|
-
|
71.600
|
3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
(1)Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
(2)Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
År
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
TOTALT
|
|
RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalresurser
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
3.150
|
|
Övriga administrativa utgifter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
3.150
|
|
Utanför RUBRIK 7
of the multiannual financial framework
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalresurser
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga utgifter
av administrativ natur
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT GD HOME
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
0.450
|
3.150
|
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.3.1.Beräknat personalbehov
(1)Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
(2)Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
|
År
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
|
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
|
|
Vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna
|
3
|
3
|
3
|
3
|
3
|
3
|
3
|
|
Vid delegationer
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• Extern personal (i heltidsekvivalenter)
Rubrik 7
|
|
Finansiering från RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
|
- vid huvudkontoret
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- vid delegationer
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiering från ramanslagen till programmet
|
- vid huvudkontoret
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- vid delegationer
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Annat (ange vad)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT GD HOME
|
3
|
3
|
3
|
3
|
3
|
3
|
3
|
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
|
Tjänstemän och tillfälligt anställda
|
Olika arbetsuppgifter som rör Eurodac, t.ex. inom ramen för kommissionens yttrande om det årliga arbetsprogrammet och bevakning av genomförandet, övervakning av utarbetandet av byråns budget och övervakning av genomförandet, bistå byrån med att utveckla verksamheten i enlighet med EU:s politik, bland annat genom att delta i expertmöten osv.
|
|
Extern personal
|
|
Beräknad inverkan på personalen (ytterligare heltidsekvivalenter) – tjänsteförteckningen för eu-LISA
|
Tjänster (i tjänsteförteckningen)
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
|
Övriga tjänster
|
2
|
2
|
2
|
2
|
2
|
2
|
2
|
Rekryteringen har planerats till januari 2021. All personal måste vara tillgänglig i början av 2021 för att man ska kunna börja utvecklingen i tid och säkerställa att Eurodac tas i drift 2021. De två nya tillfälligt anställda behövs både för att genomföra projektet samt för operativt stöd och underhåll efter det att produktionen startat. Dessa resurser kommer att användas på följande sätt:
·Stödja genomförandet av projektet som medlemmar av projektgruppen, med uppgifter som bland annat genom att definiera krav och tekniska specifikationer, samarbeta med och stödja medlemsstaterna under genomförandet, uppdatera dokumentet för gränssnittskontroll (ICD), följa upp de avtalsenliga leveranserna, genomföra tester av projektet (bland annat samordna medlemsstaternas tester), leverera och uppdatera dokumentationen osv.
·Stödja övergången när systemet tas i drift i samarbete med uppdragstagaren (följa upp lanseringar, operativa uppdateringar av processer, utbildning (däribland utbildning för medlemsstaterna) osv.
·Stödja mer långsiktig verksamhet, fastställa specifikationer, avtalsmässiga förberedelser vid en eventuell konstruktionsändring av systemet (t.ex. på grund av bildtolkning) eller om det nya avtalet om underhåll av Eurodacs funktionsduglighet måste ändras för att täcka ytterligare ändringar (från en teknisk och budgetmässig synvinkel).
·Genomföra den andra supportnivån efter idrifttagandet under det fortlöpande underhållet och driften.
De två nya resurserna (två tillfälligt anställda heltidsekvivalenter) kommer att agera utöver den interna arbetsgruppens resurser som även kommer att användas för projekt- och avtalsrelaterad verksamhet samt för ekonomisk uppföljning och operativ verksamhet. Genom att tillfälligt anställda används får man en lämplig varaktighet och kontinuitet i avtalen för att säkerställa kontinuitet i verksamheten och användning av samma specialiserade personer för den operativa stödverksamheten efter det att projektet har slutförts. Dessutom kräver den operativa stödverksamheten åtkomst till produktionsmiljön vilket uppdragstagare eller extern personal inte kan få.
3.2.4.Bidrag från tredje part
Förslaget/initiativet:
(1)innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
(2)innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
År
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
TOTALT
|
|
Ange vilken organisation som deltar i samfinansieringen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
(1)Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
(2)Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
◻
Påverkan på egna medel
⌧
Påverkan på andra inkomster
ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter
⌧ Respektive utgiftsposter i eu-Lisas budget.
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Budgetpost i den årliga budgetens inkomstdel:
|
Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna
|
|
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
2025
|
2026
|
2027
|
|
Respektive inkomstposter i eu-Lisas budget.
|
p.m.
|
p.m.
|
p.m.
|
p.m.
|
p.m.
|
p.m.
|
p.m.
|
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetposter i utgiftsdelen som berörs.
[…]
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
eu-Lisa ska få bidrag från de länder som är associerade till de Eurodac-relaterade åtgärderna i enlighet med bestämmelserna i respektive avtal *.
Beräkningarna ska grundas på beräkningar av intäkter för genomförandet av Eurodac från de länder som för närvarande bidrar till Europeiska unionens allmänna budget (utnyttjade anslag för betalningar) med ett årligt belopp för det relevanta budgetåret, som ska beräknas på grundval av landets bruttonationalprodukt som en procentuell andel av samtliga deltagande staters bruttonationalprodukt. Eftersom utnyttjandegraden av betalningarnas endast kommer att vara känd i efterhand och beloppen för de relevanta åren endast kommer att vara kända i efterhand, används ett teoretiskt anslag (p.m.) istället för faktiska belopp. Faktiska belopp bör fastställas med hjälp av uppgifter från Eurostat och kan variera beroende på de deltagande staternas ekonomiska situation.
* Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge (EGT L 93, 3.4.2001, s. 40).
Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz (EUT L 53, 27.2.2008, s. 5).
Protokoll mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz (EUT L 160, 18.6.2011, s. 39).
Protokoll mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz (2006/0257 CNS, protokollet ingicks den 24 oktober 2008, ännu inte offentliggjort i EUT) och protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen, Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge (EGT L 93, 3.4.2001).
