EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.3.2020

COM(2020) 112 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet

1.Inledning

Covid-19, även kallat coronaviruset, utgör ett allvarligt hälsohot för medborgare, samhällen och ekonomier. Efter att ha spridits från Kina har pandemin nu orsakat infektioner i alla medlemsstater. Även om Italien är mest drabbat ökar antalet smittade i alla medlemsstater och situationen utvecklas snabbt. Pandemin lägger en tung börda på individer och samhällen och sätter hälsovårdssystemen under hårt tryck. Vi måste svara på detta tillsammans för att bromsa in smittspridningen och stärka motståndskraften i våra hälsovårdssystem för att hjälpa de drabbade och för att forskning och utveckling ska gå framåt.

Förutom de betydande sociala effekterna och den mänskliga dimensionen är utbrottet av coronavirus ett allvarligt ekonomiskt slag för EU, och kräver en beslutsam och samordnad ekonomi. Spridningen av viruset orsakar störningar i de globala leverantörskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, en kraftig ökning av efterfrågan från konsumenterna och en negativ inverkan på viktiga sektorer som resor och turism. De europeiska aktiemarknaderna har fallit med cirka 30 % sedan med mitten av februari, vilket är den snabbaste nedgången sedan början av finanskrisen 2008, och osäkerheten om utbrottets utveckling under de kommande veckorna och månaderna är fortsatt hög.

Endast genom solidaritet och lösningar som samordnas över hela Europa kommer vi att effektivt kunna hantera detta allvarliga hälsohot. Vi behöver solidaritet mellan länder, regioner, städer och medborgare för att bromsa spridningen av viruset, hjälpa patienter och motverka den ekonomiska nedgången. Detta kräver ett antal nyckelåtgärder och en konsekvent och tydlig gemensam strategi. Ett nära samarbete mellan alla relevanta aktörer är avgörande.

Kommissionen kommer att använda alla tillgängliga verktyg för att rida ut den här stormen. Utöver insatserna för samordning och vägledning och åtgärder för att begränsa spridningen av viruset agerar kommissionen för att bekämpa och mildra de socioekonomiska följderna av pandemin. Det handlar om den inre marknadens integritet och i ett vidare perspektiv även bevarandet av produktions- och distributionskedjorna, för att säkerställa att hälsovårdssystemen får alla nödvändiga leveranser. Det handlar om att stödja människorna för att säkerställa att inkomster och arbetstillfällen inte påverkas oproportionerligt mycket av pandemin. Det handlar om att stödja företagen, särskilt små och medelstora företag. Det handlar också om att säkerställa finanssektorns likviditet och motverka en hotande recession genom åtgärder på alla nivåer. Slutligen handlar detta om att säkerställa ett ramverk som gör det möjligt för medlemsstaterna att agera beslutsamt på ett samordnat sätt. Sammanfattningsvis handlar detta om att förbereda för en snabb återhämtning från den ekonomiska krisen.

Det här meddelandet beskriver kommissionens omedelbara svar för att mildra den ekonomiska inverkan av covid-19. Även om de åtgärder som tillkännages i dag tar itu med de mest omedelbara utmaningarna måste vi vara medvetna om att situationen utvecklas från dag till dag. Kommissionen kommer att arbeta nära tillsammans med Europaparlamentet, rådet, Europeiska investeringsbanken (EIB) och medlemsstaterna för att genomföra åtgärderna snabbt och är redo att vidta alla nödvändiga framtida initiativ. Kommissionen stödjer också en internationell insats för att ta itu med de globala socioekonomiska följderna av pandemin genom den multilaterala ramen, med särskild hänsyn till partnerländer med sårbara hälsovårdssystem.

2.Socioekonomiska följder

Covid-19-pandemin är ett allvarligt slag mot den globala och europeiska ekonomin. Redan i dag har en betydande negativ inverkan på Europa visat sig, åtminstone för den första hälften av innevarande år och eventuellt längre om åtgärderna för att bromsa spridningen inte är effektiva 1 . Realtillväxten av BNP under 2020 kan komma att falla gott och väl under noll eller till och med bli betydande negativ som följd av covid-19, och ett samordnat ekonomiskt svar från EU:s institutioner och medlemsstater är avgörande för att mildra de ekonomiska återverkningarna.

Krisen påverkar ekonomin genom olika kanaler:

·Effekterna av Kinas inledande konjunkturnedgång under det första kvartalet 2020.

·Den kris i leveranserna till de europeiska och globala ekonomierna som var en följd av störningar i leveranskedjorna på grund av frånvaro på arbetsplatserna.

·Den kris i efterfrågan i de europeiska och globala ekonomierna som orsakats av lägre efterfrågan från konsumenterna och osäkerhetens negativa inverkan på investeringsplanerna.

·Effekten av likviditetsproblem för företagen.

Krisen kommer att vara tillfällig men vi måste arbeta tillsammans för att säkerställa att den blir så kortvarig och så begränsad som möjligt, och att den inte skapar permanenta skador på våra marknader. Graden av negativa framtidsutsikter kommer att bero på ett antal parametrar, som brist på leveranser av viktiga varor, effekten av åtgärderna för att begränsa smittspridningen, hur länge tillverkningen i EU ligger nere, antalet förlorade arbetsdagar i företag och offentliga myndigheter, och effekter på efterfrågan (t.ex. begränsningar av rörligheten och inställda resor).

Medlemsstaterna måste vara vaksamma och använda alla tillgängliga verktyg på unionsnivå och nationell nivå för att undvika att den nuvarande krisen leder till förlust av viktiga tillgångar och teknik. Detta inbegriper verktyg som nationell säkerhetskontroll och andra säkerhetsrelaterade instrument. Kommissionen kommer att vägleda medlemsstaterna inför tillämpningen av förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar.

Allteftersom covid-19 sprids och påverkar stora delar av befolkningen både globalt och i medlemsstaterna blir de ekonomiska effekterna avsevärt större från dag till dag. Effekterna känns av i hela ekonomin och särskilt vid nedstängningar som är nödvändiga för att förebygga spridning av pandemin. Åtgärder som vidtas för att hindra virusspridningen på lokal och nationell nivå kan påverka både tillgång och efterfrågan. I synnerhet negativ efterfrågan är en följd av de åtgärder för att hindra smittspridningen som regeringarna är tvingade att genomföra, och som påverkar privatlivet, yrkeslivet och det sociala livet. De sektorer som i dag påverkas mest är hälsovård, turism och transporter, särskilt flygindustrin.

Covid-19-pandemin påverkar de globala finansmarknaderna. I slutet av februari föll de globala marknaderna för aktier och andra högrisktillgångar kraftigt som följd av en flykt mot säkrare placeringar. Samtidigt gjorde den ökade efterfrågan att priserna på säkra tillgångar steg i höjden: Avkastningen på amerikanska statsobligationer (”säkra tillflyktsplaceringar”) föll kraftigt. Priserna på aktier föll globalt och över hela linjen. Räntedifferenserna för statsobligationer i mer sårbara medlemsstater ökade. Avkastningen på företagsaktier med låg kreditvärdighet ökade.

För att ta itu med de makroekonomiska och finansiella effekterna av covid-19 bör den ekonomiska politiken agera djärvt och samordnat för att uppnå följande mål:

·Bidra till att rädda liv. Säkerställa nödvändiga leveranser, utgifter och investeringar för att stoppa smittspridningen och behandla pandemin.

·Säkerställa att arbetstagare i Europa (även egenföretagare) är skyddade mot inkomstbortfall och att de sektorer och företag som påverkas mest (särskilt små och medelstora företag) får nödvändigt stöd och ekonomisk likviditet.

·Använda alla tillgängliga medel för att mildra inverkan på den totala ekonomin och fullt ut använda flexibla EU-ramar för medlemsstaternas egna åtgärder.

3.Säkerställa solidariteten på den inre marknaden

3.1.Tillgång till medicinsk utrustning

Den inre marknaden är central i Europeiska unionen. I kristider är den det enda instrumentet för att säkerställa att absolut nödvändiga produkter som behövs för att mildra hälsoriskerna vid ett utbrott kan nå alla som behöver dem. Genom att försäkra sig om att dessa produkter är tillgängliga i hela EU bidrar den inre marknaden till att skydda vår hälsa. Ensidiga nationella begränsningar i den fria rörligheten för viktiga produkter till hälsovårdssystemen skapar betydande barriärer och påverkar dramatiskt medlemsstaternas förmåga att hantera utbrottet av covid-19.

Det är avgörande att hälsoskydd är det primära målet för de nationella åtgärderna, i en anda av europeisk solidaritet och samarbete. Vissa medlemsstater har redan antagit eller förbereder för nationella åtgärder som påverkar exporten av personlig skyddsutrustning, som skyddsglasögon, ansiktsmasker, handskar, kirurgiska överdragskläder och operationsrockar samt läkemedel. Sådana åtgärder riskera att hindra att produkter av avgörande betydelse når dem som behöver dem mest, det vill säga hälso- och sjukvårdspersonal, fältpersonal och patienter i drabbade områden i hela Europa. De skapar dominoeffekter: Medlemsländerna vidtar åtgärder för att mildra inverkan av åtgärder som andra medlemsstater har vidtagit.

På kort tid har begränsningarna utvidgats till att omfatta allt fler produkter, från personlig skyddsutrustning till på senare tid även läkemedel. Exportbegränsningarna ignorerar de integrerade leveranskedjorna. De skapar flaskhalsar i produktionen av nödvändigt material genom att låsa fast råvarorna i enskilda medlemsstater. De stör logistik- och distributionskedjor som är beroende av centrala lager. De uppmuntrar till lagring i leveranskedjan. I slutänden återinför de landsgränserna vid en tidpunkt då solidariteten mellan medlemsstaterna behövs som mest.

I bilaga 2 finns vägledning för hur medlemsstaterna kan införa tillräckliga kontrollmekanismer för att leveranssäkerheten ska säkerställas i hela Europa 2 . Fördraget tillåter att medlemsstaterna under vissa strikta förhållanden avviker från reglerna för den inre marknaden. Alla nationella begränsande åtgärder som vidtas enligt artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att skydda människors liv och hälsa måste vara motiverade, dvs. lämpliga, nödvändiga och proportionerliga för målen genom att säkerställa att de personer som berörs har tillräcklig tillgång till materiel samtidigt som brister eller förvärrade brister på produkter som anses vara absolut nödvändiga, som personlig skyddsutrustning, medicinsk utrustning eller läkemedel, förebyggs. Alla planerade nationella åtgärder för att begränsa tillgång till medicinsk utrustning och personlig skyddsutrustning måste meddelas till kommissionen, som ska informera medlemsstaterna om dem.

De åtgärder som hittills meddelats kommissionen har bedömts efter hur de säkerställer att nödvändiga produkter når dem som bäst behöver dem. Kommissionen prioriterar dessa fall och ger stöd till medlemsstaterna för korrigering av sådana åtgärder. För den händelse att medlemsstaterna inte anpassar sina bestämmelser i tillräcklig grad kommer kommissionen att vidta rättsliga åtgärder.

Vissa nationella åtgärder hindrar export av nödvändiga produkter till tredjeländer, med slutmålet att bevara livskraften i EU:s hälsovårdssystem. Om exporten till tredjeländer skulle riskera EU:s förmåga att svara på utbrottet av covid-19 kan kommissionen vidta åtgärder och inrätta ett godkännandesystem för export av vissa produkter.

Kommissionen vidtar alla nödvändiga steg för att säkerställa tillräcklig tillgång på personlig skyddsutrustning i hela Europa. Med tanke på den nuvarande globala bristen har kommissionen inlett en gemensam snabbupphandling med 26 medlemsstater. Som ytterligare ett säkerhetsnät har kommissionen beslutat om en åtgärd inom unionens civilskyddsmekanism för att unionen ska kunna köpa in sådan utrustning. Detta skulle kunna leda till att de första inköpen görs i början av april, om de godkänns av medlemsstaterna. Kommissionen föreslår också en rekommendation om förfaranden för bedömning av överensstämmelse och marknadskontroll i samband med covid-19. Denna kommer att göra det möjligt att i synnerhet öka tillgången på vissa typer av utrustning, som till exempel ansiktsmasker för engångsbruk.

Det är mycket viktigt att agera gemensamt för att säkerställa tillverkning, lagring, tillgänglighet och rationell användning av medicinsk skyddsutrustning och läkemedel i EU, öppet och transparent. Kommissionen har vänt sig till leverantörerna för att bedöma bristerna och bett dem att omedelbart öka produktionen. Tillsammans med medlemsstaterna och den Europeiska läkemedelsmyndigheten har kommissionen också upprättat en verkställande styrgrupp för övervakning av möjliga läkemedelsbrister orsakade av covid-19. Kommissionen övervakar också situationen genom samordningsgruppen för medicintekniska produkter, inklusive tillgången på och prestandan hos olika diagnosutrustning och samordningen av olika nationella strategier för diagnostiska test.

3.2. Transporter

Utbrottet av covid-19 har också stor inverkan på våra transportsystem. De europeiska leveranskedjorna är nära sammanbundna med varandra. De upprätthålls genom ett omfattande nätverk av transporttjänster för gods. Störningar i godsflödena leder till svåra ekonomiska skador.

Den internationella och europeiska flygindustrin har redan drabbats hårt av utbrottet. Situationen förvärras fortfarande dagligen. Trafiken förväntas minska ytterligare under de närmaste veckorna. För att minska dessa effekter föreslår kommissionen särskild lagstiftning som tillfälligt befriar flygbolagen från deras skyldigheter enligt EU-rätten när det gäller utnyttjandet av ankomst- och avgångstider. När den trätt i kraft kommer denna tillfälliga åtgärd att möjliggöra för flygbolagen att justera sin kapacitet efter den sjunkande efterfrågan som är en följd av utbrottet.

Landbaserade leveranskedjor har påverkats allvarligt av nya införselförbud vid landsgränserna, eller tillträdesbegränsningar för förare till vissa medlemsstater. Detta påverkar alla varor men i synnerhet nödvändiga råvaror och färskvaror, och med tanke på att majoriteten av företagen i denna sektor är små och medelstora företag är effekterna omedelbara och allvarliga.

Oavsett transportsätt arbetar kommissionen tillsammans med medlemsstaterna om att upprätta metoder som säkerställer ekonomisk kontinuitet, garanterar godsflödet och leveranskedjan, säkrar nödvändiga resor och att den inre marknaden och transporterna fungerar på ett säkert sätt.

3.3.Turism

Trycket på EU:s turistindustri har aldrig tidigare varit så högt. Den står inför en avsevärd minskning av de internationella ankomsterna (massiva avbokningar från bland annat amerikanska, kinesiska, japanska och sydkoreanska resenärer). Den påverkas också av det sjunkande antalet inhemska resor och resor inom EU, framför allt beroende på den ökande oviljan från EU-medborgare att resa och nationella och/eller regionala säkerhetsåtgärder. Små och medelstora företag i turismsektorn är särskilt påverkade av den allmänna nedgången i turism och affärsresor. Avmattningen när det gäller inhemska resor och resor inom EU (som står för 87 % av turistresorna) sedan slutet av februari försvårar situationen. Marknadsmässor och kongresser är särskilt påverkade med mer än 220 inställda eller uppskjutna evenemang i Europa under det första kvartalet 2020. Andra relaterade sektorer, som tjänster för mat och dryck samt utbildning och kulturell verksamhet, står också under ett alltmer ökande tryck orsakat av utbrottet av covid-19 och insatserna för att begränsa smittspridningen.

Kommissionen lierar sig med medlemsstaterna, internationella myndigheter och viktiga europeiska yrkesorganisationer för att övervaka situationen och samordna stödåtgärder.

4.Mobilisering av EU:s budget och den Europeiska investeringsbankgruppen

4.1.Likviditetsåtgärder: Stöd till företag, sektorer och regioner

För att underlätta en omedelbar lindring för de hårt drabbade små och medelstora företagen kommer EU:s budget att använda sina befintliga instrument för likviditetsstöd som komplement till de åtgärder som vidtas på nationell nivå.

En miljard euro kommer att göras tillgängligt i EU:s budget som en garanti för Europeiska investeringsfonden under de kommande veckorna, som stöd för cirka 8 miljarder i rörelsekapital för finansiering och hjälp till minst 100 000 europeiska små och medelstora företag 3 .

Stödet kommer att slussas genom befintliga instrument inom EIF:s investeringsstödjande program. Utlåningen kommer, inom gränserna för gällande lagstiftning, att läggas om till lån för rörelsekapital med en löptid på 12 månader eller mer. Särskilt kommer lånegarantierna inom Cosme – EU:s program för små och medelstora företags konkurrenskraft – att förstärkas, tillsammans med InnovFin-garantierna för små och medelstora företag i Horisont 2020-programmet, så att bankerna erbjuder möjlighet till övergångsfinansiering för mikroföretag, små och medelstora företag. Dessa instrument kommer att stärkas med 750 miljoner euro genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) under de kommande veckorna. Som ytterligare en åtgärd kommer dessutom Efsi att tillhandahålla EIF ytterligare 250 miljoner euro för att snabbt införa stöd till små och medelstora företag i en samordnad insats med EU:s nationella investeringsbanker och utvecklingsinstitutioner.

Dessutom kommer förlängda återbetalningstider att genomföras med samma instrument för de drabbade företagen, för att minska pressen på deras ekonomi. Medlemsstaterna uppmuntras att använda befintliga finansiella instrument under strukturfonderna för att hantera sina finansieringsbehov och för att maximera användningen av strukturfonderna genom nya finansiella instrument efter behov. Kommissionen är beredd att bistå medlemsstaterna i detta.

Kommissionen kommer, samtidigt som den fortsätter ett nära samarbete med EIB-gruppen och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, att begära omedelbara åtgärder från dessa institutioner när det gäller att prioritera sektorer, produkter och instrument som kan ge de drabbade företagen det mest effektiva stödet, och begära nära samordning med andra parter för att svara på framtida händelser.

4.2.Lindra konsekvenserna för sysselsättningen

Det krävs särskilda åtgärder för att lindra sysselsättningseffekterna för enskilda personer och de hårdast drabbade sektorerna, när produktionen avbryts eller försäljningen går ner. Vi måste skydda arbetstagarna från arbetslöshet och inkomstförlust när så är möjligt, eftersom de inte får bli offer på grund av utbrottet. System för förkortad arbetstid har visat sig vara effektiva i ett flertal medlemsstater, då de medger en tillfällig minskning av antalet arbetstimmar och samtidigt stöder inkomster för arbetstagarna. För närvarande har 17 medlemsstater infört ett sådant system i någon form. Det kunde vara lämpligt att införa sådana system i hela EU. Vidare kan tillfälliga förlängningar av sjuklönen eller ändringar av systemet för arbetslöshetsersättning stödja hushållens inkomster. Främjandet av distansarbete kan också dämpa effekterna.

EU står redo att stödja medlemsstater när så är möjligt för att mildra konsekvenserna för arbetstagarna. EU bistår dem redan när det gäller att förhindra och åtgärda arbetslöshet, till exempel genom EU:s strukturfonder (däribland Europeiska socialfonden) och det nya investeringsinitiativet mot coronaeffekter (se nedan).

Vidare kommer kommissionen att påskynda utarbetandet av sitt lagstiftningsförslag om ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring. Detta initiativ syftar till att stödja dem som har arbete och skydda dem som har förlorat sina jobb i samband med allvarliga kriser, samt minska trycket på de nationella offentliga finanserna, och därigenom stärka EU:s sociala dimension och öka sammanhållningen i EU. Systemet kommer särskilt att inriktas på att stödja nationell politik som syftar till att bevara arbetstillfällen och ta vara på kompetens, till exempel genom system för förkortad arbetstid och/eller till att underlätta arbetslösas övergång från ett jobb till ett annat.

4.3.Investeringsinitiativet mot coronaeffekter

För att göra detta föreslår kommissionen att man i år frångår kravet på att begära återbetalning av oanvänd förfinansiering vad gäller de medel från EU:s struktur- och investeringsfonder som för närvarande finns hos medlemsstaterna. Beloppet uppgår till omkring 8 miljarder euro från EU:s budget som medlemsstaterna kommer att kunna använda för att komplettera 29 miljarder euro i strukturpolitiska anslag som beviljats i EU. Detta innebär en effektiv ökning av investeringarna under 2020.

Vidare bör det vara fullt berättigat att använda upp till 28 miljarder euro av ännu outnyttjade strukturfondsmedel från befintliga nationella anslag, inklusive nationella bidrag, i kampen mot krisen och därigenom ge medlemsstaterna de finansieringskällor som behövs.

Kommissionen kommer att inrätta en arbetsgrupp på högsta nivå som ska arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att säkerställa att åtgärder kan vidtas på denna grund inom några veckor.

·Tillhandahålla stöd till hälso- och sjukvårdssystemen t.ex. genom finansiering av utrustning och läkemedel, provtagnings- och behandlingsinrättningar, sjukdomsförebyggande metoder, e-hälsa, tillhandahållande av skyddsutrustning, medicintekniska produkter, i syfte att anpassa arbetsmiljön inom hälso- och sjukvårdssektorn och för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård för utsatta grupper.

·Tillhandahålla likvida medel till företag för att hantera kortvariga finansiella kriser koppade till coronaviruskrisen, till exempel för att täcka rörelsekapital för små- och medelstora företag så att de kan klara förluster på grund av krisen, med särskild uppmärksamhet på sektorer som drabbas särskilt hårt.

·Tillfälligt stödja nationella system för förkortad arbetstid som bidrar till att dämpa effekterna av krisen, i kombination med kompetenshöjnings- och omskolningsåtgärder.

Om programändringar anses nödvändiga kommer kommissionen att samarbeta nära med nationella och regionala myndigheter för att rationalisera och påskynda de förfaranden som krävs för dessa ändringar, med beaktande av coronaviruskrisens inverkan på medlemsstaternas administrativa kapacitet.

Som en del av detta initiativ föreslår kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för Europeiska unionens solidaritetsfond så att den även omfattar folkhälsokriser. Upp till 800 miljoner euro är tillgängliga under 2020. 

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skulle kunna mobiliseras för att stödja uppsagda arbetstagare och egenföretagare. Upp till 179 miljoner euro är tillgängliga under 2020.

5.Statligt stöd

Med tanke på EU-budgetens begränsade storlek kommer den huvudsakliga finanspolitiska reaktionen på coronaviruset att komma från medlemsstaternas nationella budgetar. EU:s regler för statligt stöd gör det möjligt för medlemsstaterna att vidta snabba och effektiva åtgärder för att stödja medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag, som står inför ekonomiska svårigheter på grund av utbrottet av covid-19. Samtidigt garanterar de att det statliga stödet på ett effektivt sätt når de företag som behöver det och att skadliga stödkapplöpningar undviks, så att medlemsstater med djupare fickor inte kan satsa mer än sina grannar då detta skadar sammanhållningen i EU.

Medlemsstaterna kan utforma omfattande stödåtgärder i linje med befintliga regler om statligt stöd 4 :

·För det första kan medlemsstaterna besluta att vidta åtgärder som är tillämpliga på alla företag, t.ex. lönesubventioner och tillfälliga eftergifter vad gäller företags- och mervärdesskatter eller sociala avgifter. Dessa åtgärder mildrar de ekonomiska påfrestningarna på företagen på ett direkt och effektivt sätt. De hamnar utanför tillämpningsområdet för kontroll av statligt stöd och medlemsstaterna kan införa dem direkt utan inblandning av kommissionen.

·För det andra kan medlemsstaterna bevilja ekonomiskt stöd direkt till konsumenterna, t.ex. för inställda tjänster eller biljetter som inte återbetalas av de berörda operatörerna. Dessa åtgärder hamnar också utanför tillämpningsområdet för kontroll av statligt stöd och kan införas direkt av medlemsstaterna, utan inblandning från kommissionen.

·För det tredje gör regler om statligt stöd som grundar sig på artikel 107.3 c i EUF-fördraget det möjligt för medlemsstaterna att, under förutsättning av kommissionens godkännande, uppfylla akuta likviditetsbehov och stödja företag som hotas av konkurs på grund av utbrottet av covid-19.

·För det fjärde gör artikel 107.2 b i EUF-fördraget, under förutsättning av kommissionens godkännande, det möjligt för medlemsstaterna att kompensera företag för skada till följd av exceptionella omständigheter, som den som orsakats av utbrottet av covid-19. Här ingår åtgärder för att kompensera företag i sektorer som har drabbats särskilt hårt (t.ex. transport-, turism- och hotellbranschen) och åtgärder för att kompensera organisatörer av inställda evenemang för skada till följd av utbrottet.

·För det femte tillkommer en rad kompletterande åtgärder, som t.ex. inom ramen för förordningen om stöd av mindre betydelse 5 och allmänna gruppundantagsförordningen 6 , som medlemsstaterna också kan införa omedelbart, utan inblandning av kommissionen.

För närvarande är effekterna av utbrottet av covid-19 i Italien av en sådan art och omfattning att det är tillåtet att använda artikel 107.3 b i EUF-fördraget. Detta möjliggör för kommissionen att godkänna kompletterande nationella stödåtgärder för att avhjälpa de allvarliga störningar i en medlemsstats ekonomi som kommissionen anser förekomma i Italien. För att nå fram till denna slutsats har kommissionen beaktat en rad indikatorer, inbegripande men inte begränsade till den väntade BNP-minskningen, de stränga offentliga åtgärder som införts, däribland förbud mot evenemang, stängning av skolor, trafikbegränsningar, trycket på det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet, samt inställda flyg och reserestriktioner som införts av andra länder.

Kommissionens bedömning för att tillgripa artikel 107.3 b vad gäller andra medlemsstater kommer att ske enligt en liknande strategi som grundar sig på effekterna av utbrottet av covid-19 på deras respektive ekonomier. Situationen pågår och utvecklas ständigt. Kommissionen övervakar kontinuerligt situationen i EU, i nära kontakt med medlemsstaterna. Slutligen utarbetar kommissionen en särskild rättslig ram på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget som kommer att antas om det behövs. Detta har gjorts en gång i ett undantagsfall under 2008 års finanskris, då kommissionen antog en tillfällig ram 2009 7 .

Kommissionen har infört alla nödvändiga lättnader i förfarandena för att kommissionens godkännande ska gå snabbt. Beslut fattas inom dagar efter att en fullständig anmälan om statligt stöd mottagits från medlemsstaterna, när en sådan är nödvändig. Kommissionen har inrättat en brevlåda och ett telefonnummer särskilt för detta, så att medlemsstaterna kan får hjälp med eventuella frågor. För att ytterligare underlätta snabba åtgärder i medlemsstaterna, står kommissionen beredd att tillhandahålla mallar baserade på tidigare beslut om nedanstående möjligheter att bevilja stöd till företag i linje med befintliga EU-regler om statligt stöd.

6.Utnyttja hela flexibiliteten i den europeiska finanspolitiska ramen

Målinriktade skattepolitiska åtgärder bör genomföras i linje med principerna i avsnitt 5, för att motverka de omedelbara negativa socioekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet. Här ingår stöd till företag inom särskilda sektorer och områden som drabbas av avbrott i produktion eller försäljning och därför får likviditetsproblem, särskilt små och medelstora företag. Åtgärderna bör omfatta följande:

·Skatteåtgärder riktade till företag i berörda regioner och sektorer (t.ex. anstånd med betalningen av företagsskatt, socialförsäkringsavgifter och mervärdesskatt). förskott på statliga utbetalningar och utstående fordringar på den offentliga sektorn, skattelättnader, direkt ekonomiskt stöd).

·Garantier till banker för att hjälpa företag med rörelsekapital och exportgarantier, eventuellt kompletterade med tillsynsåtgärder.

Dessa skatteåtgärder, såväl som de åtgärder som krävs för att skydda arbetstagarna mot inkomstförluster, är akuta då de behövs för att stödja den ekonomiska verksamheten och bör användas för att mildra en konjunkturnedgång. En väl samordnad finanspolitisk reaktion bör sikta till att motverka effekterna av ett minskat förtroende och av relaterade effekter på efterfrågan. Att agera beslutsamt nu kommer att bidra till att maximera verkan av våra åtgärder och därmed också deras effekter längre fram.

Kommissionen kommer att föreslå att rådet tillämpar den flexibilitet som finns inom EU:s finanspolitiska ram fullt ut, i syfte att hjälpa medlemsstaterna att hantera utbrottet av covid-19 och dess effekter.

·I samband med bedömningen av efterlevnaden av EU:s finanspolitiska regler kommer kommissionen att föreslå rådet att inte beakta budgeteffekten av de finanspolitiska engångsåtgärder som vidtas för att uppväga de ekonomiska effekterna av covid-19. Stabilitets- och tillväxtpakten har utrymme för målinriktade exceptionella utgifter. Stödåtgärder som de som nu behövs akut för att i) begränsa och behandla pandemin, ii) säkerställa likviditetsstöd till företag och sektorer, och iii) skydda jobb och inkomster för drabbade arbetstagare, kan betraktas som engångsutgifter för budgeten.

·Kommissionen anser att den flexibilitet som finns för att beakta ”ovanliga händelser utanför regeringens kontroll” är tillämplig på den nuvarande situationen. När en ovanlig händelse utanför regeringens kontroll har en betydande inverkan på en medlemsstats offentliga finanser medger stabilitets- och tillväxtpakten att den medlemsstaten tillfälligt tillåts avvika från nödvändiga finanspolitiska justeringar. Resultatet av detta är att denna klausul även kan ge utrymme för exceptionella utgifter för att begränsa covid-19-utbrottet. Klausulen kan i synnerhet tillämpas på hälso- och sjukvårdsutgifter och riktade räddningsåtgärder för företag och arbetstagare, under förutsättning att de är tillfälliga och kopplade till utbrottet. Kommissionen kommer att följa denna strategi när den lägger fram förslag och rekommendationer för rådet.

·Kommissionen kommer att föreslå rådet att unionens institutioner justerar de finanspolitiska insatser som krävs av medlemsstaterna i linje med EU:s finanspolitiska regler. Detta kommer att göra det möjligt att ta hänsyn till landsspecifika situationer i händelse av negativ tillväxt eller stora nedgångar i verksamheten.

·Kommissionen är beredd att föreslå rådet att unionens institutioner aktiverar den allmänna undantagsklausulen för att ge utrymme för ett mer allmänt finanspolitiskt stöd. Denna klausul skulle – i samarbete med rådet – upphäva den finanspolitiska korrigering som rekommenderas av rådet, i händelse av en allvarlig konjunkturnedgång inom euroområdet eller i EU som helhet.

7.Slutsats

(1)

Se bilaga 1.

(2)

Se bilaga 2.

(3)

Stödet som kommer från nedanstående källor och som används på följande sätt:

-500 miljoner euro av Efsis EU-garanti flyttas till Cosmes lånegaranti – blir tillgängligt under de kommande veckorna.

-100 miljoner euro av Efsis EU-garanti flyttas till InnovFin-garanti för små och medelstora företag – blir tillgängligt under de kommande veckorna.

-250 miljoner euro är redan tillgängligt under Efsis infrastruktur- och innovationstjänst och kommer att omdirigeras till stöd för instrument för små och medelstora företag, när det är möjligt i samarbete med nationella investeringsbanker och utvecklingsinstitutioner i EU.

-150 miljoner euro kommer att flyttas inom Efsis del för små och medelstora företag från instrument som stödjer långsiktiga insatser till korttidsåtgärder med snabbare effekt.

(4)

Närmare uppgifter om de olika typerna av instrument finns i bilaga 3.

(5)

Enligt förordningen om stöd av mindre betydelse (förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse) utgör stöd på upp till 200 000 euro under en treårsperiod inte statligt stöd. Inom sektorn för godstransporter på väg är tröskeln 100 000 euro under en treårsperiod. För jordbruk och fiske är trösklarna 25 000 respektive 30 000 euro.

(6)

Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014.

(7)

Tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen, ursprunglig version i EUT C 16, 22.1.2009, s. 1.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.3.2020

COM(2020) 112 final

BILAGOR

till

KOMMISSIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLEMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN OCH EUROGRUPPEN

Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet

BILAGA 1 – DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA AV COVID-19-PANDEMIN

I sin preliminära ekonomiska vinterprognos som offentliggjordes den 13 februari 2020 beräknade Europeiska kommissionen en dämpad BNP-tillväxt i EU och i euroområdet på 1,4 % respektive 1,2 % under 2020 och 2021. Med tanke på de mycket begränsade uppgifter som fanns tillgängliga då innefattade denna prognos en liten tillfällig kris, utgående från antagandet att pandemin skulle vara begränsad till Kina och skulle nå sin topp under första kvartalet 2020, och därmed ha mycket begränsade globala spridningseffekter. Prognosen underströk emellertid att en spridning av viruset var en betydande nedåtrisk för den globala och europeiska ekonomin.

Covid-19 är nu en pandemi, och kommissionen har tagit fram nya uppskattningar av dess potentiella ekonomiska konsekvenser. De får ses som stiliserade scenarier, och inte som prognoser. De bygger på uppdaterade antaganden och modelleringsmetoder. Det bör betonas att det fortfarande råder stor osäkerhet om krisens ekonomiska effekter, som bland annat kommer att vara beroende av pandemins spridning och av de offentliga myndigheternas förmåga att agera snabbt för att begränsa de hälsomässiga och ekonomiska återverkningarna.

Grundscenariot bygger på två antaganden:

1) Det antas att Covid-19, som pandemi, kommer att ha samma dödlighet och sjuklighet i hela Europa och i resten av världen, baserat på de senaste tillgängliga uppskattningarna. Det är viktigt för att även om spridningen av viruset är ojämnt fördelad mellan medlemsstaterna, och Italien för närvarande är mest drabbat, antas det att alla medlemsstater i längden kommer att påverkas i samma utsträckning.

2) Mot bakgrund av den nuvarande epidemiologiska utvecklingen i medlemsstaterna antas det att de nödvändiga restriktionerna, som påverkar tillgången till och efterfrågan på arbetskraft inom vissa sektorer (t.ex. resor, detaljhandel osv.), kommer att få större effekt jämfört med vad som observerades i Kina.

I analysen lyfter man fram en rad överföringskanaler genom vilka Covid-19 kommer att påverka den europeiska ekonomin. De inbegriper i) den kris som följer av Kinas inledande konjunkturnedgång under första kvartalet 2020, ii) den försörjningskris för den europeiska och globala ekonomin som följer av avbrotten i försörjningskedjor och frånvaro från arbetsplatsen, iii) en efterfrågekris för den europeiska och globala ekonomin till följd av lägre efterfrågan från konsumenterna och den negativa inverkan som osäkerheten har på investeringsplaner, samt iv) effekterna av företagens likviditetsproblem. 

Covid-19-krisen uppskattas ha en mycket stor negativ ekonomisk inverkan på EU och euroområdet. Den direkta effekten genom alla kanaler beräknas minska den reala BNP-tillväxten under 2020 med 2,5 procentenheter jämfört med en situation utan pandemi. Med tanke på att den reala BNP-tillväxten förväntades bli 1,4 % för EU under 2020 skulle det innebära att den skulle kunna minska till strax över -1 % av BNP 2020, med en betydande men inte fullständig återhämtning 2021.

En del av de direkta effekterna under 2020 kan dock uppvägas genom snabba och effektiva politiska åtgärder som kan mildra de negativa effekterna på BNP i fasta priser. EU-institutionerna och medlemsstaterna vidtar åtgärder för att mildra krisens ekonomiska följder. Politiska åtgärder kommer inte att kunna skydda EU från de av krisens negativa effekter som härstammar från Kina, och endast i mycket begränsad omfattning, om ens alls, vad gäller arbetskraftsstörningar på arbetsmarknaden. De kan dock spela en viktig roll när det gäller att motverka de negativa återverkningarna från en lägre konsumentefterfrågan och företagens likviditetsproblem Sammantaget utgör dessa kanaler endast något mer än hälften av de beräknade potentiella effekterna på tillväxten, så det finns ett avsevärt utrymme för att mildra de ekonomiska konsekvenserna. Grundscenariot är att den reala BNP-tillväxten under 2020 kommer att vara noll eller till och med negativ som ett resultat av Covid-19. För att mildra de ekonomiska återverkningarna är en samordnad ekonomisk reaktion från EU:s institutioner och medlemsstaterna avgörande. 

Man kan inte utesluta mer negativa scenarier, med mer långtgående effekter av pandemin.

Figur 1. Covid-19-pandemins beräknade inverkan på EU:s ekonomi: scenario 2020

Källa: Kommissionen

BILAGA 2 – NATIONELLA BESTÄMMELSER OM LÄKEMEDEL OCH MEDICINTEKNISKA PRODUKTER SAMT PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

1.BAKGRUND OCH BEHOV AV EN GEMENSAM STRATEGI

Covid-19-viruskrisen är ett akut hälsohot. Den utgör ett allvarligt hot på global nivå, med kraftiga effekter på Europa.

Det är EU-ländernas främsta ansvar att vidta lämpliga hälsoåtgärder för att hantera den rådande krisen. Det är avgörande att alla nationella åtgärder inriktas på det primära målet att skydda människors hälsa och liv i enlighet med EU:s regler. Reglerna för den inre marknaden stöder medlemsstaterna i detta avseende genom att säkerställa effektivitet, synergieffekter och europeisk solidaritet.

Den inre marknaden för läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning är djupt integrerad, liksom dess värdekedjor och distributionsnät. Viktiga produkter är bland annat skyddsglasögon, ansiktsmasker, handskar, kirurgioveraller och -rockar 1 . En god organisation av hela marknaden för leverans av kritiska produkter är enda sättet att förhindra att det uppstår försörjningsluckor för de människor som behöver produkterna mest – offentliga hälso- och sjukvårdssystem och i synnerhet vårdpersonal, fältinsatsgrupper och patienter.

Detta kräver ett europeiskt grepp. Alla EU:s stats- och regeringschefer har åtagit sig detta, och i slutsatserna från Europeiska rådets ordförande efter videokonferensen den 10 mars 2020 gav de Europeiska kommissionen i uppdrag att centralisera behovsanalysen och lägga fram initiativ för att förebygga bristsituationer. Det måste säkerställas att den inre marknaden fungerar väl och att eventuella omotiverade hinder undviks, särskilt när det gäller masker och respiratorer.

Därför har kommissionen redan anordnat ett upphandlingsförfarande för personlig skyddsutrustning för 20 medlemsstater inom ramen för avtalet om gemensam upphandling; förfarandet inleddes den 28 februari 2020. Med förbehåll för tillgången på marknaden och medlemsstaternas rapporter kan kommissionen också inleda ytterligare gemensamma upphandlingar.

För det andra har kommissionen tillsammans med medlemsstaterna och Europeiska läkemedelsmyndigheten inrättat en verkställande styrgrupp för att övervaka potentiella läkemedelsbrister på grund av Covid-19. Kommissionen övervakar också situationen inom samordningsgruppen för medicintekniska produkter och dess undergrupper, t.ex. när det gäller tillgänglighet och prestanda hos olika produkter för diagnostik, och samarbete i fråga om olika nationella metoder för diagnostiska tester. Kontakter hålls även med de viktigaste branschorganisationerna för tillverkare och andra ekonomiska aktörer, patienter, användare osv.

För det tredje analyserar kommissionen de behov och den produktionskapacitet som krävs i Europa, för att se till att skyddsutrustning och läkemedel finns tillgängliga där de behövs som mest. Kommissionen stöder industrin i dess ansträngningar att reagera på denna exceptionella situation.

För det fjärde kan det i bristsituationer krävas åtgärder för att säkerställa att medicinsk och personlig skyddsutrustning reserveras på marknaden och kanaliseras till dem som behöver dem mest. Även nationella åtgärder kan krävas i detta syfte. Alla planerade nationella åtgärder som begränsar tillgången till medicinsk utrustning och skyddsutrustning ska delges kommissionen, som ska underrätta de övriga medlemsstaterna för att de ska kunna lämna synpunkter. För att möjliggöra ett samordnat grepp kommer kommissionen att inrätta en gemensam arbetsgrupp. Kommissionen kommer också att fortsätta att tillhandahålla all nödvändig samordning för att underlätta informationsutbytet, identifiera synergibehov och bidra till ett effektivt och enhetligt genomförande av nationella åtgärder. Inga nationella restriktiva åtgärder får hindra eller avskräcka företag som är etablerade i det berörda landet från att delta i gemensamma upphandlingsförfaranden på EU-nivå.

Vissa medlemsstater har redan antagit eller håller på att utarbeta nationella åtgärder som påverkar tillgången till nödvändiga produkter. Om de inte är väl utformade riskerar sådana åtgärder snarare att förvärra än lindra problemen, i synnerhet om de är inriktade på att begränsa gränsöverskridande leveranser av de aktuella produkterna i stället för att se till att de når dem som mest behöver dem, både i hemlandet och i hela Europa, samtidigt som man undviker lagring, panikinköp och slöseri genom icke-prioriterade eller till och med kontraproduktiva användningar inom den berörda medlemsstaten. Sådana negativa effekter blir sannolikt ännu mer kännbara om medlemsstater med en ledande eller central marknadsposition inom produktion, import och distribution av personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter inför restriktioner. De beslut som vissa medlemsstater nyligen har fattat om att förbjuda eller kraftigt begränsa exporten – i ett fall för 1 324 produkter, inklusive paracetamol och medicintekniska produkter – bidrar till risken för brister i andra medlemsstater, vilket äventyrar hälsan för Europas befolkning, och bör korrigeras så snart som möjligt.

Kommissionen påminner om de relevanta rättsliga bestämmelserna och de gemensamma mål som måste styra alla nationella åtgärder, inte bara för att dessa ska vara lagliga, utan framför allt för att stödja alla medlemsstater i deras insatser för att minska riskerna med och effekterna av Covid-19-krisen.

2.RÄTTSLIG RAM FÖR RESTRIKTIVA NATIONELLA ÅTGÄRDER

I artikel 35 i EUF-fördraget förbjuds nationella exportbegränsningar. Medlemsstaterna får enligt artikel 36 vidta åtgärder som motiveras av skydd av människors hälsa och liv. Sådana enskilda åtgärder måste vara förenliga med proportionalitetsprincipen, dvs. de måste vara lämpliga, nödvändiga och proportionerliga för att uppnå detta mål, genom att säkerställa en tillräcklig försörjning för de mest behövande personerna, samtidigt som man förebygger eller förhindrar en förvärring av eventuella brister på varor som anses väsentliga – såsom personlig skyddsutrustning, medicintekniska produkter eller läkemedel – i hela EU. Det innebär bland annat följande:

1.Ett exportförbud kan inte ensamt uppfylla det rättsliga kravet på proportionalitet. En sådan åtgärd garanterar inte i sig att produkterna når de personer som behöver dem mest. Exportförbud är därför olämpliga för att nå målet att skydda hälsan hos Europas befolkning. Ett exportförbud skulle t.ex. inte innebära att man undviker att personer utan, eller med begränsade, objektiva behov lagrar eller köper varor, och skulle inte garantera att väsentliga varor styrs dit där de behövs som mest, dvs. till smittade personer eller hälso- och sjukvårdsinstitutioner och deras personal.

2.Åtgärder utan en tydligt angiven räckvidd som begränsas till faktiska behov, en solid grund och/eller en begränsad varaktighet kan öka risken för bristsituationer och är därför mycket sannolikt oproportionerliga.

3.Åtgärder som reglerar de berörda marknaderna med lämpliga mekanismer för att styra viktiga varor dit där de behövs mest både inom medlemsstaterna och till kvalificerade köpare i andra medlemsstater kan vara ett positivt bidrag till den övergripande samordnade europeiska strategin för att hjälpa till att rädda liv.

4.Prisregleringar kan vara till hjälp för att undvika stigande och oskäliga priser, förutsatt att reglerna gäller lika för alla berörda ekonomiska aktörer utan diskriminering på grund av nationalitet eller etablering, och förutsatt att de åtföljs av andra lämpliga åtgärder för att kanalisera utbudet till de mest behövande.

BILAGA 3 – STATLIGT STÖD

Stöd till företag som drabbats av akuta likviditetsbehov och/eller ställts inför konkurs på grund av Covid-19-utbrottet

Enligt EU:s regler om statligt stöd, dvs. kommissionens riktlinjer för undsättning och omstrukturering, som grundas på artikel 107.3 c i EUF-fördraget, kan medlemsstaterna bevilja brådskande och tillfälligt stöd i form av lånegarantier eller lån till alla typer av företag i svårigheter. Sådant stöd skulle täcka företagens förväntade verksamhetsbehov under en 6-månadersperiod.

Dessutom kan företag som (ännu) inte är i svårigheter också få sådant stöd, om de ställs inför akuta likviditetsbehov på grund av exceptionella och oförutsedda omständigheter som Covid-19-utbrottet, i enlighet med gällande villkor, särskilt avseende den ersättningsnivå som stödmottagaren är skyldig att betala för den statliga garantin eller lånet.

I allmänhet skulle företag som redan har fått sådant stöd under de senaste 10 åren inte vara berättigade till ytterligare stöd, för att undvika att ekonomiskt olönsamma företag hålls på marknaden på konstgjord väg (engångsvillkoret). Kommissionen är dock beredd att, efter en individuell anmälan godta undantag från denna regel under exceptionella och oförutsebara omständigheter, som Covid-19-utbrottet.

Dessutom ger undsättnings- och omstruktureringsriktlinjerna medlemsstaterna möjlighet att införa särskilda stödsystem för små och medelstora företag och mindre statsägda företag, bland annat för att täcka deras akuta likviditetsbehov under en period på upp till 18 månader. I februari 2019 godkände kommissionen till exempel ett stödprogram på 400 miljoner euro i Irland 2 för att täcka de små och medelstora företagens akuta behov av likviditets- och räddningsinsatser och omstrukturering som beredskapsåtgärder inför Brexit. De irländska myndigheterna har nu stöpt om denna åtgärd för att hjälpa företag att hantera Covid-19-utbrottet. Liknande stödordningar finns redan i andra medlemsstater, bland annat Finland, Frankrike, Tyskland, Polen och Slovenien, och i vissa regioner i Österrike, Belgien och Spanien. Kommissionen är redo att vid behov hjälpa andra medlemsstater att snabbt införa liknande system. Om medlemsstaterna vill öka budgeten för godkända stödordningar till följd av utbrottet av Covid-19 behöver en ökning med mindre än 20 % av budgeten inte anmälas, utan kan göras direkt av medlemsstaterna, utan ytterligare medverkan av kommissionen. Anmälningar av budgetökningar på mer än 20 % omfattas av ett förenklat bedömningsförfarande.

Stöd för att kompensera företag för skador som uppstått till följd av Covid-19-utbrottet

Enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget kan kommissionen godkänna statligt stöd från medlemsstaterna för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser.

För att en händelse ska betraktas som exceptionell måste den i) vara omöjligt att förutse eller svår att förutse, ii) ha betydande omfattning/ekonomiska konsekvenser, och iii) vara speciell, det vill säga skilja sig kraftigt från de förhållanden under vilka marknaden normalt fungerar. Kommissionen anser att Covid-19-utbrottet utgör en sådan exceptionell händelse i EU.

Åtgärder enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget kan riktas till enskilda sektorer, i form av stödordningar, eller till enskilda företag. Därför kan denna möjlighet vara användbar för medlemsstater som vill utforma system för alla typer av företag i sektorer som har drabbats särskilt hårt (t.ex. luftfart, turism och hotellbranschen), eller bevilja individuellt stöd till specifika företag.

Medlemsstaterna kan utnyttja tidigare erfarenheter och rättspraxis för att utforma sådana system. I samband med attackerna den 11 september 2001 godkände kommissionen stödordningar i Frankrike och Tyskland på grundval av artikel 107.2 b i EUF-fördraget, för att täcka flygbolagens rörelseförluster under perioden 11–14 september 2001, till följd av stängningen av luftrummet efter attentaten. 3 I samband med det isländska vulkanutbrottet och dammolnet i april 2010 godkände kommissionen dessutom ett stödprogram i Slovenien för att täcka 60 % av de ekonomiska förlusterna för flygbolag och flygplatser under perioden efter katastrofen (jämfört med en situation utan vulkanutbrott), tills företagen på nytt kunde fungera normalt. 4

Artikel 107.2 b i EUF-fördraget ger dessutom medlemsstaterna möjlighet att kompensera organisatörer av evenemang, om evenemang såsom konserter, festivaler, idrottsevenemang eller kulturella och kommersiella mässor ställs in som en direkt följd av en exceptionell händelse på deras territorium. Den 10 mars 2020 mottog kommissionen en anmälan från Danmark (den första och hittills enda anmälan av statligt stöd med koppling till Covid-19-utbrottet) om ett system för att kompensera organisatörer av evenemang med fler än 1 000 deltagare som måste ställas in på grund av Covid-19-utbrottet. Kommissionen beslutade att godkänna denna åtgärd inom 24 timmar efter mottagandet av Danmarks anmälan. EU är berett att på grundval av denna mall ge stöd till andra medlemsstater som vill genomföra liknande åtgärder.

För alla åtgärder som vidtas enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget måste det finnas ett direkt orsakssamband mellan det beviljade stödet och de skador som uppstår till följd av den exceptionella händelsen för varje stödmottagare, och stödet måste vara begränsat till vad som är nödvändigt för att avhjälpa skadan. I detta sammanhang är kommissionen beredd att samarbeta med medlemsstaterna för att hitta fungerande lösningar, bland annat när det gäller användningen av närmevärden för att fastställa ekonomiska förluster, i enlighet med EU:s regler.

(1)

All denna utrustning är inte bara relevant för skydd mot Covid-19, utan också på flera andra områden för hälso- och sjukvårdspersonal vid medicinska behandlingar (akutvård, kroniska sjukdomar, smittsamma sjukdomar, onkologi samt kirurgi, personlig vård osv.) samt för yrkesverksamma och andra som utnyttjar annan industriell verksamhet och hantverksverksamhet (t.ex. miljöskydd och avfallshantering, kemiska och biologiska processer osv.).

(2)

SA.53350 (2019/N) – Ireland – Budget increase of R&R aid scheme (SA.49040 as amended to cover temporary restructuring support by SA. 50651)

(3)

SA 269/2002 – Germany – Compensation for direct damage caused by the closure of external airspace for the period 11 to 14 September 2001; SA 309/2002 – France – Sûreté aérienne - compensation des coûts à la suite des attentats du 11 septembre 2001.

(4)

SA.32163 – Slovenia – Rectification of consequences of the damage caused to air carriers and airports by earthquake activity in Iceland and the resulting volcano ash in April 2010.