EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.12.2021

JOIN(2021) 30 final

Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken

Global Gateway

Global Gateway

1.Inledning

Demokratier – och de värderingar som underbygger dem – måste visa sin förmåga att klara av dagens globala utmaningar. De måste ha den kapacitet och ambition som behövs för att kunna förbättra tillvaron för människor över hela världen. Något som tydligt påvisar denna verklighet är att länder alltmer behöver investera i och utveckla den nödvändiga infrastrukturen för att skapa hållbart välstånd, arbetstillfällen och tjänster för sina lokala samhällen.

Detta globala behov av infrastruktur är inte bara nyckeln till hållbar utveckling världen över, utan det är också en avgörande bit i pusslet för att bekämpa klimatförändringarna och skydda miljön, förbättra den globala hälsosäkerheten samt göra världsekonomin mer konkurrenskraftig. Under covid-19-pandemin blev det skoningslöst uppenbart vad konsekvenserna blir av dagens ofullständiga, inkompatibla och osammanhängande globala infrastruktur. Det gällde den ekonomiska påverkan och isolering som den bristande digitala konnektiviteten orsakade, men även störningarna i leveranskedjorna och den knappa tillgången till sjukvårdsartiklar. Även om pandemin påskyndade behovet av åtgärder, är investeringsklyftorna och omfattningen av de globala behoven något som går mycket längre tillbaka. Enligt G20-ländernas prognos kommer det globala investeringsunderskottet när det gäller infrastruktur att uppgå till 13 biljoner euro 2040 1 . Med hänsyn till de ytterligare infrastrukturinvesteringar som behövs för att begränsa klimatförändringarna och miljöförstörelsen stiger den siffran till 1,3 biljoner euro varje år 2 .

Med ett sådant akut behov av betydande finansiering behöver länderna ett positivt alternativ när de ska bestämma hur de på bästa sätt utvecklar sin klimat-, energi- och transportinfrastruktur samt digitala infrastruktur, eller hur de förbättrar sina sjukvårds- eller utbildningssystem. Vad de väljer har en påtaglig inverkan på människors liv och livsuppehälle. Därför behövs betrodda partner som kan utforma hållbara projekt av god kvalitet, som genomförs med insyn och standarder på hög nivå för att kunna ge bestående sociala och ekonomiska fördelar för lokala samhällen.

EU kommer att erbjuda finansiering enligt rättvisa och gynnsamma villkor, för att begränsa risken för skuldsättningsproblem. Man kommer att hjälpa till att bygga upp hållbar infrastruktur med det stöd, den kompetens och den finansiering som behövs för att driva den. Utan ordentlig insyn, god förvaltning och höga standarder kan projekt bli dåligt utvalda eller utformade, utföras endast delvis eller utnyttjas för att göda korruption. Förutom att detta hämmar tillväxten och utarmar de lokala samhällena skapar det i slutändan också beroendeförhållanden, som kan begränsa länders förmåga att ta beslut.

Eftersom den här utmaningen är global behöver EU ge sina partner ett positivt alternativ. Detta positiva alternativ är Global Gateway: en EU-plan för stora investeringar i infrastrukturutveckling världen över. Den syftar till att smida länkar och undvika beroendeförhållanden. Investera i projekt som kan åstadkommas med höga standarder, god förvaltning och insyn. Arbeta ihop med värdländer, finansinstitutioner och den privata sektorn för att trappa upp infrastrukturinvesteringar som höjer konkurrenskraften, ger fördelar och skydd för partner, stärker lokala samhällen och griper sig an dagens mest betungande globala utmaningar – från klimatförändringar och hållbar utveckling till hälsosäkerhet, jämställdhet och utbildningssystem.

För att uppnå allt detta kommer Global Gateway-strategin att vara verksam i hela världen, och anpassas efter olika regioners behov och strategiska intressen samtidigt som den förblir värdebaserad. Den kommer att vara inriktad på fysisk infrastruktur – t.ex. fiberoptikkablar, rena transportkorridorer och rena kraftöverföringsledningar – för att stärka de digitala nätverken och nätverken för transport och energi. Den kommer också att medföra en gynnsam miljö för att se till att projekt genomförs, genom att erbjuda attraktiva investeringar och företagsvänliga handelsvillkor, konvergens i lagstiftningen, standardisering, integrering i leveranskedjorna och finansiella tjänster.

Vi står inför en ny vetenskaplig och tillverkningsmässig revolution till följd av den digitala omvandlingen och behovet av att bekämpa klimatförändringarna och bemöta hälsohoten. Dessa förändringar medför ytterligare utmaningar för utvecklingsinsatserna, men även nya möjligheter. Genom att hjälpa andra kommer EU också att bidra till att främja sina egna intressen, stärka motståndskraften i sina leveranskedjor och skapa fler handelsmöjligheter för EU:s ekonomi, där omkring 38 miljoner arbetstillfällen är beroende av internationell handel.

Det krävs rejäla investeringar för att bygga upp den nödvändiga räckvidden och skapa fördelar utifrån infrastrukturutveckling på hemmafronten och världen över. Med hjälp av alla de finans- och utvecklingsverktyg EU har till sitt förfogande, och med EU-medlemsstaternas starka åtagande som stöd 3 , kommer Global Gateway att sikta på att mobilisera investeringar på upp till 300 miljarder euro mellan 2021 och 2027. Detta kommer att göras under ett enda varumärke, med Team Europe-strategin – att sammanföra resurserna från EU, medlemsstaterna, Europas finansinstitut och nationella institutioner för utvecklingsfinansiering. Man kommer att aktivt eftersträva att mobilisera finansiering och sakkunskap från den privata sektorn och stödja tillgången till hållbar finansiering.

Med Global Gateway tar EU sin del av ansvaret för att minska den globala investeringsklyftan. För att uppfylla det målet kommer det dock att behövas samstämmiga insatser från likasinnade partner. I den andan kommer Global Gateway att sammanfogas med det arbete som inletts inom G7 och ömsesidigt stärkande initiativ som Build Back Better World. Detta åtagande att arbeta tillsammans bekräftades på nytt vid COP26, Förenta nationernas klimatkonferens 2021, där EU och USA sammanförde likasinnade partner som uttryckte sitt gemensamma åtagande att gripa sig an klimatkrisen genom att utveckla infrastruktur som är ren, motståndskraftig och förenlig med en framtid med nettonollutsläpp 4 .

Global Gateway bygger på vad som uppnåtts i och med 2018 års strategi för förbindelserna mellan EU och Asien, de konnektivitetspartnerskap som nyligen ingåtts med Japan och Indien samt den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan 5 , det östliga partnerskapet 6 och det södra grannskapet 7 . Strategin är helt anpassad till FN:s Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling samt till Parisavtalet. Global Gateway erbjuder ett positivt alternativ för global infrastrukturutveckling för att investera i internationell stabilitet och samarbete och visar hur demokratiska värderingar ger säkerhet och rättvisa till investerare, hållbarhet för partner och långsiktiga förmåner för människor världen över.

2.Investeringsprioriteringar i Global Gateway

Global Gateway kommer att stärka kontakterna mellan människor i EU och dess partnerländer, och investeringarna kommer att ledas dit där infrastrukturklyftor har blottlagts eller förvärrats på senare år. I dessa områden finns ofta nyckeln till att bekämpa de mest betungande globala utmaningarna, och investeringar där ger de största fördelarna för människor på medellång och lång sikt.

Investeringar i sektorerna för digitalisering, hälsa, klimat, energi och transport, samt i utbildning och forskning, blir prioriterat. På samma sätt är centrala prioriteringar att utöka infrastrukturen och den gynnsamma miljön, och dess kvalitet, i stödmottagande länder och regioner. Det kommer att säkerställas i Global Gateway att investeringarnas förmåner blir rättvist och jämlikt tillgängliga. I denna anda ska det garanteras att projekten och investeringarna blir inkluderande, främst sett till jämställdhet.

2.1Digital

Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är att ha tillgång till säker och pålitlig digital infrastruktur och teknik som underbyggs av ett korrekt regelverk. Eftersom den globala internettrafiken förväntas öka mer än sexfaldigt fram till 2030, kommer bredbandsanslutning att bli en nödvändighet i övergången till en datadriven ekonomi och ett datadrivet samhälle.

EU kommer att arbeta ihop med partnerländerna för att bygga ut digitala nätverk och infrastrukturer såsom fiberoptikkablar under vatten och på land, rymdbaserade säkra kommunikationssystem samt moln- och datainfrastrukturer, som tillsammans bildar grunden för utbyte av data, samarbete inom högpresterande datorsystem, artificiell intelligens (AI) och jordobservation. EU kommer att prioritera missgynnade regioner, länder och befolkningsgrupper, med syftet att motverka den globala digitala klyftan och stärka de säkra och tillförlitliga digitala förbindelserna såväl inom länderna i fråga som mellan Europa och världen. EU kommer att minimera den digitala infrastrukturens miljöavtryck, genom att främja gröna datacentraler och sätta ut undervattenskablar försedda med havsövervakningssensorer.

EU:s verktygslåda för cybersäkerheten i 5G-nätverk blir en vägledning för investeringar i digital infrastruktur. Dessa kommer också att knytas till standarder och protokoll som stöder nätverkssäkerhet och nätverksresiliens, driftskompatibilitet och ett öppet, mångsidigt och säkert internet. EU kommer även att främja tillgången till det öppna internet, med tanke på dess roll som central drivkraft för innovation och sociopolitisk, ekonomisk och kulturell utveckling.

EU kommer att erbjuda paket för den digitala ekonomin 8 där infrastrukturinvesteringar kombineras med stöd på landsnivå med att säkerställa skydd för personuppgifter, cybersäkerhet och rätt till privatliv/integritet, pålitlig AI samt rättvisa och öppna digitala marknader. Exempelvis kommer EU att bygga vidare på den globala trenden mot konvergens med den allmänna dataskyddsförordningen, för att inspirera andra länder att främja säkra dataflöden. Genom Global Gateway kommer EU:s regelverksmodell med öppna och konkurrenskraftiga marknader för kommunikationsnätverk och kommunikationstjänster att lyftas fram.

2.2Klimat och energi

Kostnadsmässigt överkomlig och tillförlitlig tillgång till energi och råvaror är en förutsättning fungerande ekonomier och konkurrenskraftiga industrier. Energisektorn står också för över 70 % av de globala växthusgasutsläppen, och omställningen till renare energi inom denna sektor spelar således en viktig roll i att avvärja klimatförändringarnas destruktiva effekter. EU: målsättning är att bli den första klimatneutrala världsdelen före 2050. På COP26-mötet nyligen åtog sig världen gemensamt, genom Glasgowpakten, att reducera de globala koldioxidutsläppen till noll före omkring mitten av århundradet.

Klimatförändringarnas och den minskande biologiska mångfaldens konsekvenser drabbar i oproportionerligt hög grad världens fattigaste och mest utsatta, särskilt i låg- och medelinkomstländer. Att investera i både begränsning av och motståndskraft mot klimatförändringar i dessa länder är inte bara nödvändigt för att trygga livsmedelsförsörjningen, hälsan och människornas säkerhet och för att skydda mot klimatförändringarnas konsekvenser, utan det är också en betydande ekonomisk möjlighet. För att säkerställa att dessa investeringar verkligen gör skillnad, måste infrastrukturen utformas så att den bemöter de aktuella riskerna och framtida hoten samt byggas upp efter standarder som stimulerar till låga utsläpp eller nollutsläpp och motstår eventuella följder.

Dessa infrastrukturinvesteringar och dess understödjande regelverk kommer att bana vägen för omställningen till ren energi. Tillsammans utgör de en unik möjlighet att omvandla ekonomier, skapa arbetstillfällen och stärka energitryggheten. Vi kommer att samarbeta med partnerländerna för att möjliggöra en rättvis energiomställning i dessa länder och samtidigt diversifiera vår egen försörjning av ren energi. Vi kommer att stödja regional energiintegration, på grundval av sammanlänkning och gemensamma projekt som havsbaserade vindkraftsparker i kustområden, och främja energieffektivitet, förnybar energi (inklusive smarta nät) och rättvis omställning.

Vi kommer att arbeta med partnerländer som har potential att utveckla sin produktion av förnybar vätgas, och främja skapandet av konkurrenskraftiga marknader så att vätgas som produceras utanför EU kan handlas internationellt utan exportrestriktioner eller snedvridna priser. Vi kommer också att samarbeta med partnerländer om att investera i infrastruktur för utveckling av hållbara och motståndskraftiga värdekedjor för råvaror.

2.3 Transport

Transportnät är en avgörande faktor för blomstrande ekonomier och samhällen. De kopplar ihop EU med dess partner och möjliggör internationell handel. På samma sätt är transportsektorn avgörande i kampen mot klimatförändringarna och i att utveckla och införa digital teknik.

Global Gateway kommer att främja världstäckande infrastrukturinvesteringar där det skapas hållbara, smarta, motståndskraftiga, inkluderande och säkra nät för alla transportsätt, däribland järnvägar, vägar, hamnar, flygplatser samt logistikkedjor och gränsövergångar, och alla dessa sammanförs till ett multimodalt system. Genom Global Gateway genomförs transportinfrastrukturprojekt som gynnar en hållbar utveckling för partnerländerna och minskar växthusgasutsläppen samt gör det möjligt att diversifiera leveranskedjor. EU ska också eftersträva att bygga vidare på ställningen som världens transportnav.

Global Gateway kommer att uppmuntra till konvergens med europeiska eller internationella tekniska och sociala standarder, miljö- och konkurrensstandarder, ömsesidighet i marknadstillgången och lika villkor inom planering och utveckling av transportinfrastruktur. Strategin kommer att vara till nytta för att förbättra infrastrukturen för laddning och tankning av utsläppsfria fordon och gynna tillgången till förnybara och koldioxidsnåla bränslen. Genom strategin kommer också kopplingarna att stärkas med centrala partner inom luftfart och sjöfart, samtidigt som det också sätts nya standarder för att öka den miljömässiga och sociala hållbarheten, skapa rättvis konkurrens och minska utsläppen i dessa sektorer.

2.4 Hälsa

Pandemin har avslöjat att det finns svagheter i hälso- och sjukvårdssystemen och att leveranskedjorna för läkemedel är sköra. Den har även visat de omfattande skillnaderna i tillverkningskapacitet för medicinska produkter runtom i världen. Afrika importerar t.ex. fortfarande 99 % av sina vacciner. Samtidigt går hälsoproblemen mycket längre än pandemin. I låg- och medelinkomstländer beräknas det årligen inträffa 8,6 miljoner dödsfall i behandlingsbara åkommor, däribland mödrasjukdomar, sjukdomar som kan förebyggas med vaccin och trafikskador 9 .

Säkerheten i leveranskedjorna och utvecklingen av lokal tillverkning kommer att prioriteras i Global Gateway. När det gäller säkerheten i leveranskedjorna kommer EU tillsammans med partnerländerna att arbeta för att diversifiera deras leveranskedjor för läkemedel. Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) kommer också att vara med och gripa sig an flaskhalsarna i de internationella leveranskedjorna.

Världsdelarna måste kunna tillverka sina egna vacciner. EU har åtagit sig att förebygga hälsomässiga nödsituationer i framtiden genom att stärka kapaciteten världen över. Hit hör att bygga upp tillverkningskapaciteten i tredjeländer.

Man kommer inom Hera att etablera ett nära samarbete med globala partner för att förstärka den globala övervakningen, underlätta det internationella samarbetet och stödet för medicinska motåtgärder vid nödsituationer på hälsoområdet, hjälpa låg- och medelinkomstländer att bygga upp en expertis och utveckla tillverknings- och distributionskapacitet samt stödja tillgången till EU-finansierade medicinska motåtgärder.

Global Gateway kommer också att underlätta investeringar i en hållbar infrastruktur och ett hållbart regelverk för lokal produktion av läkemedel och medicinteknik. Genom detta kommer i sin tur de för närvarande fragmenterade marknaderna att kunna integreras och forskning och gränsöverskridande innovation i hälso- och sjukvården att gynnas för att hjälpa att besegra sjukdomar som covid-19, malaria, gula febern, tuberkulos eller hiv/aids.

2.5. Utbildning och forskning

Utbildning är av avgörande betydelse för jämlika och inkluderande samhällen och deras långsiktiga ekonomiska framgång. Covid-19-pandemin har blottlagt svagheter i utbildningssystemen världen över. Utbildningsbudgetarna i utvecklingsländerna är ofta otillräckliga, samtidigt som studenterna blir allt fler. Antalet studenter i världen förväntas tredubblas under de två närmaste årtiondena.

EU kommer att investera i kvalitetsutbildning, däribland digital utbildning, med livslångt lärande som perspektiv och med särskild uppmärksamhet på inkludering av flickor och kvinnor och andra sårbara grupper som ofta har låg skolnärvaro. Vi kommer att hjälpa partnerländerna att omvandla sina utbildningssystem och bemöta brister i undervisning, utbildning och inlärning på alla nivåer.

Vi kommer också att underlätta rörligheten för studenter, personal, lärare och praktikanter samt stärka nätverken och s.k. peer learning mellan högre utbildningsinstitutioner. Det utökade Erasmus+-programmet ger människor från hela världen sådana möjligheter.

EU kommer att arbeta med partnerländerna för att stärka samarbetet om forskning och innovation.

Horisont Europa, världens största offentligt finansierade multilaterala forsknings- och innovationsprogram, ger forskare och innovatörer utanför Europa möjlighet att delta i EU-finansierade samarbetsinsatser inom forskning och utveckling, rörlighetsprogram och multilaterala forsknings- och innovationspartnerskap. Det finns nu i Horisont Europa-programmet möjlighet att associera länder var som helst i världen, när de delar de grundläggande värdena och har en stark vetenskaps-, teknik- och innovationsprofil. Kommissionen kommer också att utforska möjligheter att sammankoppla företagsinkubatorer och innovatörer världen runt.

3.Global Gateways investerings- och genomförandemodell

För att klara den omfattning av investeringar som behövs kommer Global Gateway att mobilisera fler och bättre investeringar i internationell infrastruktur. Detta kräver ett nytt och innovativt synsätt på finansiering och en uppgradering av den befintliga verktygslådan. Global Gateway kommer att bygga på riskreducerande instrument såsom garantier och blandfinansiering för att utnyttja resurserna från både den offentliga och privata sektorn i kombination. Finansiella verktyg kommer att kombineras med operativa, såsom tekniskt bistånd, politisk och ekonomisk dialog, handels- och investeringsavtal och standardisering, för att kunna skapa bättre villkor för kvalitetsinvesteringar.

3.1 Utökade investeringar

EU förväntas öka budgetanslagen till infrastruktur i tredjeländer. Under åren mellan 2014 och 2020 investerade EU 14 % av sin externa budget – 9,62 miljarder euro – på konnektivitetsprojekt. Den summan kommer sannolikt att öka markant under budgetcykeln 2021–2027. Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som finansierar samarbete med tredjeländer, har en total budget på 79 miljarder euro och ett utgiftsmål på 35 % för klimatåtgärder. Dessutom kommer ca 10 % av Europa i världen att ägnas åt digitala åtgärder.

Innovativa finansiella instrument kommer också att användas för att samla in privat kapital. Genom Europa i världen inrättas unionens garantikapacitet på upp till 53,4 miljarder euro. EU kan också uppbåda privata investeringar genom sitt instrument för stöd inför anslutningen (IPA) III, Interreg, InvestEU och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa. Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFSD+) blir det främsta finansiella verktyget för att mobilisera investeringar inom ramen för Global Gateway. De garantier fonden ger kommer att användas till riskreducerande verksamheter och till att uppbåda privata investeringar, tillsammans med Europeiska investeringsbanken och andra europeiska finansinstitut, däribland till exempel Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Som ett ytterligare tillskott till de finansiella verktygen utforskar EU möjligheten att inrätta en europeisk exportkreditresurs som ska komplettera de befintliga exportkreditarrangemangen på medlemsstatsnivå och göra EU mer slagkraftigt på detta område överlag. Genom denna resurs skulle det kunna säkerställas mer jämlika villkor för EU:s företag på tredjelandsmarknaderna – där de allt mer måste tävla med utländska konkurrenter som får stort stöd från sina regeringar – och på så sätt göra det lättare för dem att delta i infrastrukturprojekt.

3.2 En investeringsvänlig miljö

En gynnsam miljö spelar stor roll för att mobilisera de ökade infrastrukturinvesteringar som också uppfyller höga standarder sett till teknik, konkurrens, miljö, sociala faktorer och förvaltning. EU kommer att använda sina olika verktyg för att förbättra villkoren för att locka till sig kvalitetsinvesteringar i partnerländer. Detta kommer att innefatta arbete på följande olika spår:

·Att stärka mobiliseringen av inhemska resurser, förvaltningen av de offentliga finanserna och skuldförvaltningen samt förbättra den hållbara skuldsättningen.

·Att underlätta reformer i partnerländer för att fastställa transparenta, icke-diskriminerande och hållbara regelverk, anpassade efter internationella standarder, och bygga upp ländernas kapacitet att verkställa att rättsliga skyldigheter följs.

·Att förbättra flödet av hållbar finansiering genom att främja relevanta taxonomier, standarder och offentliggöranden. Kommissionen håller på att ta fram en omfattande strategi för att öka tillgången till hållbar finansiering i låg- och medelinkomstländer.

·Att stärka partnerländernas kapacitet att utveckla infrastrukturplaner och utarbeta trovärdiga planer för projekt som är förenliga med nationella utvecklingsstrategier och behov.

·Att uppmuntra efterlevnad av internationella standarder för infrastrukturfinansiering från andra bilaterala och multilaterala finansleverantörer.

·Att aktivt delta i relevanta internationella standardiseringsorgan. 

4.Samordningsinsatser med likasinnade partner

Vid införandet av Global Gateway kommer EU att ha ett nära samarbete med likasinnade partner för att utveckla synergier mellan de respektive insatserna för konnektivitet och kvalitetsinfrastruktur med tredjeländer och uppnå maximal effekt för att överbrygga den globala infrastrukturklyftan. Detta samarbete kommer att sträcka sig till alla aspekter av EU:s arbete, däribland samordning av politiska strategier, samarbete med och medfinansiering av gemensamma eller parallella projekt, gemensamma engagemang med värdländer, den privata sektorn och internationella finansinstitut samt samarbete inom ramen för relevanta internationella standardiseringsforum.

G7 har redan ett stort antal initiativ på plats som stöder hållbar infrastruktur i partnerländer. EU har fullt ut åtagit sig den intensifiering av infrastrukturfinansiering som G7-länderna förband sig till vid toppmötet i Carbis Bay i juni 2021, och spelar en aktiv roll för att omsätta denna ambition i praktiken. EU ser detta som ett långsiktigt partnerskap som kommer att förbli öppet för andra att gå med i.

EU har redan ingått konnektivitetspartnerskap med Japan och Indien. Man avser också att få till stånd ett konnektivitetspartnerskap med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) baserat på ministerförklaringen från 2020. Tidigare i år inledde EU och Förenta staterna ett handels- och teknikråd, där parterna också samarbetar för att främja säker och hållbar internationell digital konnektivitet. EU kommer att söka ytterligare samarbete med Förenta staterna samt med Kanada, Sydkorea och andra likasinnade partner.

För att föra detta högre upp på den politiska agendan kommer EU att göra Global Gateway till en prioritering vid multilaterala och i relevanta fall bilaterala toppmöten med internationella partner, med början i det kommande toppmötet mellan EU och det östliga partnerskapet, följt av toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen. Global Gateways principer kommer också att integreras i EU:s befintliga samarbete om konnektivitet med partnerregioner, partnerorganisationer och partnerländer.

5.Styrning och kommunikation

Global Gateway-projekten kommer att utarbetas och genomföras genom Team Europe-initiativ. EU-institutionerna, medlemsstaterna och europeiska finansinstitut kommer att arbeta tillsammans med såväl europeiska företag som regeringar, det civila samhället och den privata sektorn i partnerländerna.

Genomförandet av Global Gateway kommer att drivas vidare under kommissionsordförandes ledning av den höga representanten/vice ordföranden för kommissionen och ansvariga kommissionsledamöter. I detta sammanhang kommer det att inrättas en Global Gateway-styrelse för att ge strategisk vägledning för detta initiativ, särskilt när det gäller utvecklingen av Team Europe-projekt.

Kommissionen kommer att inrätta en företagsrådgivningsgrupp om Global Gateway. Denna lättillgängliga grupp kommer att säkerställa den privata sektorns engagemang och hjälpa till med att diskutera Global Gateway-strategins genomförande. Den kommer att få underlag från näringslivet och dela kunskaper så att investeringarna ska bli maximalt verkningsfulla och ändamålsenliga. Denna grupp kommer att arbeta kompletterande och utan att det påverkar befintliga stödorganisationer för näringslivet. Det kommer också att inrättas en dialog med det civila samhället för att säkerställa att det vidtas ett fullständigt inkluderande arbetssätt.

Till stöd för denna kontakt kommer EU-delegationer – i nära samarbete med EU-medlemsstaterna enligt Team Europe-strategin – att ha en viktig roll som samordnare med alla berörda parter på plats och med att ta kontakt med partnerländerna för att identifiera projekt, matcha dem med finansiering och följa upp genomförandet. Detta kommer att ingå i bredare diplomatiska insatser som ska utföras gemensamt med medlemsstaterna för att främja Global Gateway-modellen och de ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar den medför.

EU kommer att inleda en informationskampanj i partnerländerna för att förklara arbetssättet med Global Gateway för allmänheten och för institutionella berörda parter, och medlemsstaterna och europeiska finansinstitut inbjuds att delta i den kommunikationen. Kommissionen kommer även att inrätta en särskild Global Gateway-kommunikationskampanj inom EU under 2022.

6.Det fortsatta arbetet

Global Gateway syftar till att kombinera kapitalet och sakkunskaperna från Team Europe, dess internationella partner och den privata sektorn. Den kommer att drivas av partnerländernas behov och av EU:s strategiska intressen. I denna anda ska EU utveckla Global Gateway tillsammans med partnerländer och bjuda in såväl det civila samhället som den lokala privata sektorn att aktivt delta i utbyten. EU kommer nu att ta kontakt med andra länder som är villiga att bli partner. EU kommer även att engagera den privata sektorn för att frigöra dess kapital, sakkunskaper och erfarenhet.

Genomförandet av Global Gateway kommer att övervakas, utvärderas och rapporteras regelbundet och förutseendes, och strategin kommer att anpassas efter behov. Kommissionen och den höga representanten har åtagit sig att skyndsamt genomföra strategin och kommer att hålla rådet och parlamentet väl informerade.

EU kommer att bygga vidare på det europeiska konnektivitetsforumet 2019, där vissa av EU:s partnerländer och viktiga berörda parter deltog, och regelbundet stå värd för Global Gateway-forumet i flera omgångar. Kommissionen kommer att ordna ett möte med intressenter i juni 2022 för att bilda sig en uppfattning om vilka framsteg som gjorts med att genomföra Global Gateway och påbörja en dialog om nästa steg.

(1)

Global Infrastructure Hub: https://outlook.gihub.org/ . 

(2)

Rozenberg, Julie och Fay, Marianne. 2019. Beyond the Gap: How Countries Can Afford the Infrastructure They Need while Protecting the Planet. Washington DC: Världsbanken.

(3)

Rådets slutsatser 10629/21, Ett globalt sammanlänkat Europa, 12.7.2021.

(4)

  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/statement_21_5767 . 

(5)

Meddelande, En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan, COM(2020) 641 final.

(6)

Gemensamt meddelande, Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla, JOIN(2020) 7 final, och arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Recovery, resilience and reform: post 2020 Eastern Partnership priorities, SWD(2021) 186 final.

(7)

Gemensamt meddelande, Förnyat partnerskap med det södra grannskapet – En ny agenda för Medelhavsområdet, JOIN(2021) 2 final, och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, Renewed partnership with the Southern Neighbourhood – Economic and Investment Plan for the Southern Neighbours, SWD(2021) 23 final.

(8)

 Meddelande från kommissionen, Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, 9.3.2021, COM(2021) 118 final.

(9)

Kruk, Margaret E.; Gage, Anna D.; Joseph, Naima T.; Danaei, Goodarz; García-Saisó, Sebastián; Salomon, Joshua A., Mortality due to low-quality health systems in the universal health coverage era: a systematic analysis of amenable deaths in 137 countries, The Lancet 392.10160 (2018), ss. 2203-2212, https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31668-4 .

(10)

Kommissionen föreslår ett nytt Global Gateway-initiativ med tanke på ett betydande ökat antal investeringar med finansiering från EU-budgeten. Den erbjuder sig att ställa ytterligare 750 miljoner euro till förfogande i årliga delbetalningar under perioden 2022–2027, förutsatt att EIB matchar dessa medel med lämpliga arrangemang och genomförandet av dessa projekt fortskrider som planerat. För detta ändamål behöver man akut gå vidare med arbetet att identifiera och bedöma projekten. Kommissionen föreslår att detta utvärderas 2024 med syftet att utöka budgeten där så är lämpligt.