EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 13.3.2020
COM(2020) 114 final
2020/0044(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater och länder som förhandlar om anslutning till unionen som allvarligt har drabbats av större hot mot folkhälsan
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Sedan de första fallen av covid-19-smitta har EU arbetat outtröttligt för att hjälpa medlemsstaterna och deras medborgare att hantera krisen.
Kommissionens mekanism för krissamordning Argus har aktiverats och krissamordningskommittén sammanträder regelbundet för att samordna arbetet mellan alla relevanta avdelningar och tjänster inom kommissionen och EU:s byråer. Kommissionen har också inrättat en grupp för samordning av insatser på politisk nivå, som består av de fem kommissionsledamöterna med ansvar för de mest berörda politikområdena.
Efter EU-ledarnas videokonferens om hanteringen av utbrottet av covid-19 den 10 mars 2020 kommer kommissionen att ytterligare intensifiera sitt arbete mot Coronaviruset, eller covid-19-utbrottet, på alla fronter och samordna medlemsstaternas åtgärder. Den kris vi står inför på grund av Coronaviruset har både en mycket stor mänsklig dimension och en potentiellt stor ekonomisk inverkan. Det är därför viktigt att EU och dess medlemsstater agerar beslutsamt och kollektivt för att begränsa spridningen av viruset och hjälpa patienterna, och för att motverka de ekonomiska effekterna.
Som en del av denna gemensamma samordnade reaktion kan Europeiska unionens solidaritetsfond spela en viktig roll när det gäller att visa EU:s solidaritet med medlemsstaterna i hanteringen av nödsituationen.
Med det befintliga instrumentet är det för närvarande omöjligt att på EU-nivå på ett lämpligt sätt bemöta större hot mot folkhälsan som covid-19.
Målet med denna förordning är därför att utvidga solidaritetsfondens tillämpningsområde till att omfatta större hot mot folkhälsan och att fastställa särskilda insatser som kan berättiga till finansiering.
Solidaritetsfonden inrättades 2002 för att stödja EU:s medlemsstater och anslutningsländerna vid större naturkatastrofer som översvämningar, stormar, jordbävningar, vulkanutbrott, skogsbränder och torka. Fonden kan mobiliseras efter en ansökan från det berörda landet om katastrofen har en dimension som motiverar insatser på EU-nivå. Fondens funktion är ett konkret uttryck för en genuin solidaritet inom EU som innebär att medlemsstaterna kommer överens om att stödja varandra genom att ställa ytterligare finansiella medel till förfogande genom EU:s budget. Den nuvarande solidaritetsfonden är dock strikt begränsad till naturkatastrofer som orsakar fysiska skador såsom översvämningar, stormar, jordbävningar och liknande. Det får ge ekonomiskt bistånd till bidragsberättigade stater på upp till 500 miljoner EUR per år i 2011 års priser.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Förslaget syftar till att ändra rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond genom att utvidga dess tillämpningsområde till att omfatta större hot mot folkhälsan.
De viktigaste punkterna och skillnaderna är följande:
Det geografiska tillämpningsområdet förblir oförändrat: det begränsar sig till medlemsstaterna och länder som förhandlar om anslutning till EU. Det tematiska tillämpningsområdet utvidgas emellertid till att omfatta större kriser till följd av hot mot folkhälsan.
Förskottsbetalningar infördes i och med översynen av fondförordningen 2014 och trädde i kraft 2015. Det främsta skälet till att de infördes var att det förfarande som krävs för att utnyttja solidaritetsfonden och betala ut det fulla stödet är för långdraget (i regel upp till ett år) och att allvarliga kriser krävde ett snabbare agerande. Det ansågs också att de långa förseningarna med att tillhandahålla stöd var dåligt för EU:s anseende.
Nivån på förskotten sattes till 10 % av det förväntade bidraget från solidaritetsfonden, begränsat till högst 30 miljoner EUR. Det visade sig att denna nivå inte var tillfredsställande. Vid mindre katastrofer, där solidaritetsfonden bidrar med några miljoner euro, är förskottet inte mer än några hundra tusen euro, vilket knappast gör någon skillnad. Vid mycket stora katastrofer, t.ex. jordbävningen i Abruzzerna med 22 miljarder EUR i skador och ett bidrag från solidaritetsfonden på 1,2 miljarder EUR, är ett förskott på högst 30 miljoner EUR helt otillräckligt. I båda fallen är förskottsutbetalningen oproportionerlig i förhållande till dess effekt på plats. Den senaste efterhandsutvärderingen av solidaritetsfonden (2002–2017) bekräftar denna analys.
Kommissionen föreslår därför att nivån på förskottsbetalningar för enskilda katastrofer av alla kategorier höjs till 25 % av det förväntade bidraget från solidaritetsfonden, begränsat till högst 100 miljoner EUR.
Kommissionen föreslår också att den totala anslagsnivån i den årliga budgeten för förskottsbetalningar från solidaritetsfonden ökar från 50 miljoner EUR till 100 miljoner EUR.
Liksom enligt det nu gällande förfarandet skulle det endast vara möjligt att ta fonden i anspråk på begäran av en bidragsberättigad stat. Efter det att kommissionen gjort en bedömning och lämnat in ett förslag till budgetmyndigheten om att ett belopp med ekonomiskt stöd bör tilldelas, antar budgetmyndigheten en motsvararande tilläggsbudget. Därefter kommer kommissionen att anta ett genomförandebeslut som leder till utbetalning av bidraget från solidaritetsfonden.
Det är fortfarande bara offentliga räddningsinsatser som är berättigade till bistånd. De utvidgas dock till att omfatta hjälp till befolkningen vid hälsokriser, inklusive medicinsk vård, och åtgärder för att begränsa spridningen av en smittsam sjukdom.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Förslaget är en del av åtgärderna till följd av den nuvarande covid-19-pandemin. Det bygger på ett befintligt politiskt instrument. Genom att utvidga tillämpningsområdet för den nuvarande solidaritetsfonden fyller det en lucka i den nuvarande lagstiftningen och möjliggör omfattande unionsåtgärder som svar på större hot mot folkhälsan. Ett antal bestämmelser säkerställer att förslaget är förenligt med unionens politik inom andra områden, särskilt sammanhållningspolitiken, och dessa bestämmelser innebär bl.a. att dubbelfinansiering undviks och att reglerna om offentlig upphandling och principen om sund ekonomisk förvaltning måste iakttas.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Eftersom förslaget är en ändring av den befintliga förordningen följer det de bestämmelser som utgör den rättsliga grunden för förordning (EG) nr 2012/2002, dvs. artikel 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 212 i EUF-fördraget när det gäller de länder som för närvarande förhandlar om anslutning till EU.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Förslaget syftar till att utvidga solidaritetsfondens tillämpningsområde i syfte att visa europeisk solidaritet med medlemsstaterna genom att ge stöd från fonden för att hjälpa den drabbade befolkningen, bidra till en snabb återgång till normala levnadsvillkor i de drabbade regionerna och begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar.
Solidaritetsfonden bygger på subsidiaritetsprincipen. Detta innebär att EU endast bör ingripa i fall där en medlemsstat inte längre kan hantera en kris på egen hand och behöver hjälp. Lagstiftaren ansåg att det för naturkatastrofer föreligger en sådan situation när den totala direkta skadan överstiger ett visst tröskelvärde. Ekonomiska följdskador har inte tagits med eftersom det anses vara för komplicerat att fastställa på ett snabbt, tillförlitligt och jämförbart sätt. Tröskelvärdet för naturkatastrofer fastställdes därför till direkta skador som överstiger 0,6 % av bruttonationalinkomsten (BNI) eller 3 miljarder EUR (i 2011 års priser), varvid det lägre beloppet ska tillämpas. Detta dubbla kriterium valdes eftersom ett enda fast belopp inte skulle återspegla de stora skillnaderna i medlemsstaternas ekonomiska styrka (och därmed budgetära kapacitet) och leda till stora orättvisor och ojämlik behandling av medlemsstaterna. En enhetlig procentsats skulle leda till antingen extremt låga belopp för mindre medlemsstater eller ouppnåeligt höga tröskelvärden för de största ekonomierna.
Vid större hälsokriser är det knappast möjligt att uppskatta de direkta skadorna. Det är därför inte möjligt att använda samma tillvägagångssätt som vid naturkatastrofer. I stället föreslår kommissionen att utgå från den ekonomiska bördan på medlemsstaternas budgetar för att möta de ytterligare behoven. Detta motsvarar i hög utsträckning den offentliga andelen av direkta skador som berättigar till finansiering (kostnader för att återställa offentlig infrastruktur, stöd till befolkningen, räddningstjänster osv.) vid naturkatastrofer. Denna biståndsberättigande offentliga andel av de totala skadorna varierar kraftigt beroende på katastrofen och det drabbade landet. I genomsnitt utgör den cirka 50 % av de totala skadorna.
Kommissionen föreslår därför att de principer som ligger till grund för tillgången till solidaritetsfonden bibehålls. Som en följd av detta fastslås det lägre av 0,3 % av BNI och 1,5 miljarder EUR i 2011 års priser, dvs. hälften av det som gäller för naturkatastrofer, som miniminivån för offentliga utgifter i samband med den offentliga ekonomiska börda som nödåtgärderna medför för den biståndsberättigade staten.
·Proportionalitetsprincipen
Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som redan fastställts i den nuvarande förordningen.
·Val av instrument
Det föreslås att den befintliga förordningen (EG) nr 2012/2002 ändras för att använda etablerade förfaranden och metoder för att utarbeta och bedöma ansökningarna om bistånd och för att genomföra och rapportera stödet.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
I efterhandsutvärderingen 2002–2017 drogs slutsatsen att fonden är ett värdefullt instrument i EU:s verktygslåda för insatser vid katastrofer som ger EU-mervärde i medlemsstaternas och kandidatländernas katastrofhantering. I utvärderingen efterlystes också ytterligare överväganden om politiska åtgärder som ökar fondens möjligheter att ingripa.
·Samråd med berörda parter
Eftersom det var bråttom att utarbeta förslaget så att rättsakten kan antas av medlagstiftarna i tid kunde inget samråd med berörda parter genomföras.
·Konsekvensbedömning
På grund av förslagets brådskande karaktär gjordes ingen konsekvensbedömning.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget ligger i linje med den befintliga solidaritetsfonden i det att ekonomiskt bistånd kan tillhandahållas för omedelbart bistånd efter ansökan från en medlemsstat eller ett kandidatland.
Kommissionen föreslår därför att nivån på förskottsbetalningar för enskilda katastrofer av alla kategorier höjs till 25 % av det förväntade bidraget från solidaritetsfonden, begränsat till högst 100 miljoner EUR.
Kommissionen föreslår också att den totala anslagsnivån i den årliga budgeten för förskottsbetalningar från solidaritetsfonden ökar från 50 miljoner EUR till 100 miljoner EUR. För att säkerställa att behövliga resurser finns tillgängliga i tid kommer kommissionen att föreslå ytterligare anslag för högst 50 miljoner EUR i 2020 års budget.
Det planerade anslaget för fonden följer också den nuvarande solidaritetsfonden, med ett årligt belopp på 500 miljoner EUR (i 2011 års priser). I varje enskilt fall ska det biståndsbelopp som anses nödvändigt göras tillgängligt genom en ändringsbudget. Som i nuläget måste den 1 oktober varje år minst en fjärdedel av detta årliga belopp fortfarande vara tillgängligt för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Det krävs maximal öppenhet och lämplig övervakning av användningen av EU:s finansiella resurser. Rapporteringsskyldigheterna för medlemsstaterna och kommissionen kommer att tillämpas i enlighet med förordning (EG) nr 2012/2002.
2020/0044 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater och länder som förhandlar om anslutning till unionen som allvarligt har drabbats av större hot mot folkhälsan
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 212.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2012/2002. Fonden inrättades för att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater efter stora katastrofer som ett handfast tecken på europeisk solidaritet i nödsituationer.
(2)I händelse av större hot mot folkhälsan bör unionen visa sin solidaritet med medlemsstaterna och den berörda befolkningen genom att tillhandahålla ekonomiskt bistånd för att hjälpa den drabbade befolkningen, bidra till en snabb återgång till normala levnadsvillkor i de drabbade regionerna och begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar.
(3)Unionen bör också i händelse av större hot mot folkhälsan visa solidaritet med de länder som förhandlar om anslutning till Europeiska unionen.
(4)En större kris kan uppstå till följd av hot mot folkhälsan, särskilt en officiellt utlyst viruspandemi. Fonden gör det möjligt för unionen att bidra till att räddningstjänster mobiliseras för att tillgodose människors akuta behov och bidra till återuppbyggnad på kort sikt av förstörd viktig infrastruktur så att ekonomisk aktivitet kan återupptas i de katastrofdrabbade regionerna. Fonden är emellertid för närvarande begränsad till naturkatastrofer som orsakar fysiska skador och omfattar inte större katastrofer på grund av biologiska risker. Åtgärder bör vidtas för att göra det möjligt för unionen att ingripa vid större hot mot folkhälsan.
(5)De åtgärder som vidtas bör syfta till att komplettera de berörda staternas egna insatser i sådana fall där verkningarna av en kris är så allvarliga att dessa stater inte klarar av att hantera situationen enbart med sina egna resurser. Eftersom detta mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(6)I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör åtgärder enligt denna förordning begränsas till större hot mot folkhälsan. Dessa bör definieras på grundval av de offentliga utgifter som är nödvändiga för att hantera dem.
(7)Unionens bistånd bör komplettera de berörda staternas egna insatser och användas för att täcka en del av de offentliga utgifter som anslagits för de mest väsentliga räddningsinsatserna i samband med nödsituationen.
(8)I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör bistånd från unionen bara beviljas på grundval av en ansökan från den berörda staten. Kommissionen bör se till att de ansökningar som staterna lämnar in behandlas likvärdigt.
(9)Kommissionen bör snabbt kunna besluta om att anslå särskilda medel och ta dem i anspråk så fort som möjligt. De befintliga bestämmelserna för förskottsbetalningar bör därför stärkas genom att beloppen ökas.
(10)Denna förordning är av brådskande karaktär och bör träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
(11)Förordning (EG) nr 2012/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 2012/2002 ska ändras på följande sätt:
1.Artikel 2 ska ersättas med följande:
”Artikel 2
1.Efter ansökan av en medlemsstat eller ett land med vilket det pågår förhandlingar om anslutning till unionen, nedan kallad bidragsberättigad stat, kan bistånd från fonden frigöras, när allvarliga återverkningar på levnadsvillkoren, folkhälsan, miljön eller ekonomin inträffar i en eller flera regioner i den bidragsberättigade staten till följd av en större eller regional naturkatastrof eller ett större hot mot folkhälsan på denna bidragsberättigade stats territorium.
Direkta skador som en direkt följd av en naturkatastrof ska betraktas som en del av den skada som orsakats genom denna naturkatastrof.
2.I denna förordning avses med större naturkatastrof en naturkatastrof som i en bidragsberättigad stat leder till direkta skador som antingen uppskattas överstiga 3 000 000 000 EUR i 2011 års priser eller mer än 0,6 % av dess BNI.
3.I denna förordning avses med större hot mot folkhälsan sådana livshotande eller på annat sätt allvarliga hot av biologiskt ursprung mot människors hälsa i en bidragsberättigad stat som allvarligt påverkar människors hälsa och som kräver beslutsamma åtgärder för att begränsa ytterligare spridning som leder till en offentlig ekonomisk börda för den bidragsberättigade staten för nödåtgärder som uppskattas överstiga 1 500 000 000 EUR i 2011 års priser eller mer än 0,3 % av dess BNI.
4.I denna förordning avses med regional naturkatastrof en naturkatastrof som i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av den regionens bruttonationalprodukt (BNP). Med avvikelse från första stycket, om den berörda regionen där en naturkatastrof har inträffat är ett yttersta randområde i den mening som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska med regional naturkatastrof avses varje naturkatastrof som leder till direkta skador som överstiger 1 % av det områdets BNP. Om naturkatastrofen berör flera regioner på Nuts 2-nivå ska tröskelvärdet tillämpas på dessa regioners genomsnittliga BNP, viktat efter andelen av den totala skadan i varje region.
5.Biståndet från fonden får också tas i anspråk för en naturkatastrof i en bidragsberättigad stat som även utgör en större naturkatastrof i en angränsande bidragsberättigad stat.
6.Vid tillämpningen av denna artikel ska harmoniserade statistiska uppgifter från Eurostat användas.”
2.Artikel 3.1 och 3.2 ska ersättas med följande:
”1.Biståndet ska ha formen av ett finansiellt bidrag från fonden. För varje bidragsberättigande katastrof ska ett enda finansiellt bidrag beviljas den bidragsberättigade staten.
2.Fonden ska ha som syfte att komplettera de berörda staternas egna insatser och täcka en del av deras offentliga utgifter och därmed hjälpa den bidragsberättigade staten att, beroende på den bidragsberättigande katastrofens art, genomföra följande väsentliga nöd- och återställningsinsatser:
(a)Återställa infrastruktur och installationer i fungerande skick på områdena energi, vattenförsörjning och avloppsvatten, telekommunikationer, transporter, hälsa och utbildning.
(b)Tillhandahålla tillfälliga bostäder och finansiera räddningstjänst för att tillgodose den berörda befolkningens behov.
(c)Säkerställa förebyggande infrastruktur och vidta åtgärder för att skydda kulturarvet.
(d)Röja katastrofdrabbade områden, inklusive naturområden, om lämpligt i linje med ekosystembaserade metoder, samt omedelbart återställa drabbade naturområden för att undvika omedelbara effekter från jorderosion.
(e)Skyndsamt tillhandahålla bistånd, inbegripet medicinskt bistånd, till den befolkning som drabbats av ett större hot mot folkhälsan och till skydd för den befolkning som riskerar att drabbas, inbegripet åtgärder för förebyggande, övervakning och bekämpning av sjukdomsspridning, bekämpning av allvarliga risker för folkhälsan eller lindring av deras inverkan på folkhälsan.
Vid tillämpningen av led a avses med återställa i fungerande skick att återställa infrastrukturen och installationerna till det skick som de befann sig i före naturkatastrofen. Om det inte är juridiskt möjligt eller ekonomiskt motiverat att återställa det skick som förelåg före naturkatastrofen, eller om mottagarstaten beslutar att omlokalisera eller förbättra den drabbade infrastrukturen eller de drabbade installationerna för att därigenom förbättra förmågan att motstå framtida naturkatastrofer, får fonden endast bidra till kostnaderna upp till de uppskattade kostnaderna för att återställa skicket före katastrofen.
Kostnader som överstiger den nivå av kostnader som avses i andra stycket ska finansieras av mottagarstaten själv eller om möjligt från andra unionsfonder.
Vid tillämpningen av led b avses med tillfälliga bostäder inkvartering tills den berörda befolkningen kan återvända till sina ursprungliga bostäder efter reparation eller ombyggnad.”
3.Artikel 4a.3 ska ersättas med följande:
”3.Förskottet får inte överstiga 25 % av det förväntade finansiella bidraget och får aldrig överstiga 100 000 000 EUR. När det slutliga finansiella bidraget har fastställts ska kommissionen beakta summan av förskottet innan saldot av det finansiella bidraget betalas ut. Kommissionen ska återkräva felaktigt utbetalade förskott.”
4.Artikel 8.3 ska ersättas med följande:
”3.Senast sex månader efter utgången av den artonmånadersperiod som avses i punkt 1 ska mottagarstaten lämna en rapport om genomförandet av det finansiella bidraget från fonden, tillsammans med en redovisning som motiverar utgifterna och med uppgifter om alla andra källor till finansiering som har tagits emot för de berörda insatserna, inbegripet ersättning från försäkringar och från tredje part.
Rapporten om genomförandet ska, beroende på den bidragsberättigande katastrofens art, innehålla uppgifter om
(a)vilka förebyggande åtgärder som mottagarstaten vidtagit eller föreslagit för att minska de framtida skadornas omfattning och i möjligaste mån undvika att liknande naturkatastrofer eller hot mot folkhälsan upprepas, inklusive genom användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för detta ändamål,
(b)hur långt genomförandet av relevant unionslagstiftning om förebyggande och hantering av katastrofrisker har kommit,
(c)erfarenheterna från katastrofen och om de åtgärder som vidtagits eller föreslagits för att säkerställa miljöskydd och motståndskraft när det gäller klimatförändringar, naturkatastrofer och hot mot folkhälsan, och
(d)andra relevanta upplysningar om förebyggande och begränsande åtgärder som vidtagits med hänsyn till naturkatastrofens eller folkhälsohotets art.
Rapporten om genomförandet ska åtföljas av ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan, upprättat i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder, som visar att den redovisning som motiverar utgifterna ger en sann och rättvisande bild och att det finansiella bidraget från fonden är lagligt och korrekt, i enlighet med artiklarna 59.5 och 60.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
När det förfarande som avses i det första stycket har avslutats ska kommissionen avsluta biståndet från fonden.”
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
Ordförande
Ordförande
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.
GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.
Förslagets eller initiativets titel
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater och länder som förhandlar om anslutning till unionen som allvarligt har drabbats av större hot mot folkhälsan
1.2.
Berörda politikområden
13. Regionalpolitik, 13 06 01 Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin
1.3.
Grunder för förslaget eller initiativet
1.3.1.
Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1.3.2.
Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Syftet med att inrätta Europeiska unionens solidaritetsfond var att visa solidaritet med de medlemsstater som drabbats av en allvarlig kris till följd av en allvarlig naturkatastrof som ansågs vara övermäktig för medlemsstatens budgetkapacitet. Detta förslag utvidgar resonemanget till att omfatta den ekonomiska börda som ett större hot mot folkhälsan medför.
1.3.3.
Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
Solidaritetsfonden har enligt en omfattande utvärdering av fonden visat sig vara ett mycket effektivt instrument för bistånd till medlemsstater efter naturkatastrofer.
1.3.4.
Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
Denna förordning håller sig inom de maximala anslag som fastställs för solidaritetsfonden i den fleråriga budgetramen och är därför förenlig med den fleråriga budgetramen.
1.3.5.
En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Denna förordning kommer inte att öka det maximala anslaget till solidaritetsfonden. Unionsbidraget till insatserna kommer att finansieras via unionens allmänna budget.
1.4.
Varaktighet för och budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet
Förslag som pågår under en obegränsad tid
Taket för det maximala anslaget till solidaritetsfonden för 2020 bibehålls (597,546 miljoner EUR plus 552,978 EUR som förts över från 2019).
1.5.
Planerad metod för genomförandet
◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
–◻ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
–◻
av genomförandeorgan
X Delad förvaltning med medlemsstaterna
◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett
–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden
–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
–◻ offentligrättsliga organ
–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten
–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
Anmärkningar
2.
FÖRVALTNING
2.1.
Regler om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:
Samma som fastställs i rådets förordning (EG) nr 2012/2002 (för naturkatastrofer)
2.2.
Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.
Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Samma som fastställs i rådets förordning (EG) nr 2012/2002.
2.2.2.
Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
Samma som fastställs i rådets förordning (EG) nr 2012/2002.
2.2.3.
Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Samma som fastställs i rådets förordning (EG) nr 2012/2002
2.3.
Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.
Samma som fastställs i rådets förordning (EG) nr 2012/2002.
3.
BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.
Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
Rubrik i den fleråriga budgetramen
|
Budgetrubrik
|
Type of
anslag
|
Bidrag
|
|
Nummer
|
Diff./Icke-diff.
|
från Efta-länder
|
från kandidatländer
|
från tredjeländer
|
enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
|
Rubrik 9: Särskilda instrument
|
13 06 01 - Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin
|
Differentiering
|
NEJ
|
NEJ
|
NEJ
|
NEJ
|
3.2.
Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen
3.2.1.
Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
◻
Denna förordning har inga budgetkonsekvenser.
X
Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk inom de maximala anslagen till solidaritetsfonden i den fleråriga budgetramen.
EUR
Rubrik i den fleråriga
budgetramen
|
9
|
Särskilda instrument
|
|
|
|
2019
|
2020
|
2021
|
2022
|
2023
|
Följande år
|
TOTALT
|
• Driftsanslag
|
|
|
|
|
|
|
|
13 06 01 - Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin
|
Åtaganden
|
(1a)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
(2 a)
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag
|
Åtaganden
|
=1a+1b +3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
=2a+2b
+3
|
|
|
|
|
|
|
|
• TOTALA driftsanslag
|
Åtaganden
|
(4)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
(5)
|
|
|
|
|
|
|
|
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
|
(6)
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag
för RUBRIK 9
i den fleråriga budgetramen
|
Åtaganden
|
=4+ 6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
=5+ 6
|
|
|
|
|
|
|
|
Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:
Rubrik i den fleråriga
budgetramen
|
|
|
Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i
bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt
(bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
|
Year
N
|
Year
N+1
|
Year
N+2
|
Year
N+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
TOTALT
|
GD: <…….>
|
• Personalresurser
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• Övriga administrativa utgifter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
GD TOTALT <…….>
|
Anslag
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen
|
(summa åtaganden = summa betalningar)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
|
Year
N
|
Year
N+1
|
Year
N+2
|
Year
N+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
TOTALT
|
TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–5
i den fleråriga budgetramen
|
Åtaganden
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betalningar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.2.2.
Beräknad output som finansieras med driftsanslag
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
Ange mål och output
⇩
|
|
|
Year
2020
|
|
År
|
År
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
TOTALT
|
|
OUTPUT
|
|
Typ
|
Genomsnittliga kostnader
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Antal
|
Kostn.
|
Totalt antal
|
Total kostnad
|
SPECIFIKT MÅL nr 1…
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Output
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Output
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Output
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma för specifikt mål nr 1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SPECIFIKT MÅL nr 2…
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Output
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Delsumma specifikt mål nr 2
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.2.3.
Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
- ⌧
Förslaget kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
- Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
- ◻
Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
|
Year
N
|
Year
N+1
|
Year
N+2
|
Year
N+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
TOTALT
|
HEADING 5
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalresurser
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga administrativa utgifter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Subtotal HEADING 5
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Outside HEADING 5
i den fleråriga budgetramen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalresurser
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Other expenditure
av administrativ natur
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Subtotal Utanför RUBRIK 5
of the multiannual financial framework
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.2.3.1.
Beräknat personalbehov
- ⌧
Förslaget kräver inte att personalresurser tas i anspråk
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
- ◻
Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
|
Year
N
|
Year
N+1
|
År n+2
|
År n+3
|
För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
|
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
|
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)
|
|
|
|
|
|
|
|
XX 01 01 02 (vid delegationer)
|
|
|
|
|
|
|
|
XX 01 05 01/11/21 (indirekta forskningsåtgärder)
|
|
|
|
|
|
|
|
10 01 05 01/11 (direkta forskningsåtgärder)
|
|
|
|
|
|
|
|
• Extern personal (i heltidsekvivalenter)
|
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
|
|
|
|
|
|
|
|
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
|
|
|
|
|
|
|
|
XX 01 04 yy
|
- vid huvudkontoret
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- vid delegationer
|
|
|
|
|
|
|
|
XX 01 05 02/12/22 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
|
|
|
|
|
|
|
|
10 01 05 02/12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
|
|
|
|
|
|
|
|
Annan budgetrubrik (ange vilken)
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT
|
|
|
|
|
|
|
|
XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
Tjänstemän och tillfälligt anställda
|
|
Extern personal
|
|
3.2.4.
Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
Förslaget/initiativet
⌧ kan finansieras fullständigt inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.
kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av de särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.
Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.
◻
kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.
Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.
3.2.5.
Bidrag från tredje part
Förslaget/initiativet:
X innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
◻
innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i euro
3.3.
Beräknad inverkan på inkomsterna
X
Förslaget påverkar inte budgetens inkomstsida.
Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
◻
Påverkan på egna medel
◻
Påverkan på andra inkomster
ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter X
EUR
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).